Ett återförenat Cypern är en avlägsen dröm – men aktivister kämpar över gränsen

De som arbetar för en återförening av ön Cyperns två delar och försoning möter hårt motstånd. Pandemin gjorde att gränserna på det delade Cypern åter stängdes. Och i norra delen av Cypern har krafter som står nära Turkiets president Erdoğan vunnit både president- och parlamentsval.

Den turkcypriotiska republiken firas i Kyrenia. Foto: Julia Lindblom

En blygsam kö av turister ringlar sig mot passkontrollen på Ledragatan i Cyperns huvudstad Nicosia. Det är i slutet av november och fortfarande pågår pandemin, men Cypern har öppnat upp för internationell flygtrafik och turister har börjat återvända till ön.

Under pandemin har ett nytt vitt stängsel rests framför passkontrollen på den grekcypriotiska sidan. I oktober förra året skrev Cypern också under ett avtal med Israels regering om att installera ett 180 kilometer långt elektroniskt övervakningssystem längs med den Gröna linjen, demarkationslinjen som delar Cypern, i syfte att ytterligare förhindra migranter att ta sig in i EU.

– Just nu är läget svårt och hela tiden matas befolkningen på Cypern med att Turkiet “skickar” migranter till EU, när det i själva verket handlar om människor i behov av skydd, säger Fezile Osum, asylrättsjurist, som arbetar för migranters rättigheter på norra sidan. Foto: Julia Lindblom

Samtidigt har situationen blivit svårare för människorättsorganisationer som verkar på Cypern.

– I spåren av pandemin har gränserna skärpts på båda sidor och situationen har blivit allt svårare för migranter och flyktingar som söker skydd på Cypern. Pandemin har blivit en ursäkt att ytterligare skärpa gränserna, säger Fezile Osum, människorättsaktivist som arbetar för migranters rättigheter på norra Cypern.

I många år var Cypern ett delat land med en stängd gräns. Passkontrollerna på Cypern öppnades först officiellt 2003. Sedan dess har turkcyprioter och grekcyprioter, med pass, kunnat röra sig över gränsen på den delade ön.

Under pandemivåren 2020 meddelade Cyperns president Nicos Anastasiades att hälften av gränsövergångarna tillfälligt skulle stängas. Detta som en säkerhetsåtgärd för att kunna identifiera fall av coronaviruset. Beslutet innebar att det endast blev möjligt att färdas över demarkationslinjen i bil, och fattades utan samråd med den turkcypriotiska sidan. Senare svarade den turkcypriotiske ledaren Mustafa Akınci med att stänga samtliga övergångar.

Ilkin Cabacaba, 74 år, har en skobutik i norra Nicosia. Han firar Nordcyperns självständighetsdag den 15 november genom att hänga upp flaggor i skyltfönstren. Han tror inte att en återförening är möjlig. Foto: Julia Lindblom

I oktober 2021 valdes Ersin Tatar till ny president på den turkcypriotiska sidan. Ersin Tatar, som har en examen från Cambridge, är till skillnad från den förre turkcypriotiske presidenten Mustafa Akıncı nära allierad med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och vill se en permanent delning av Cypern i två stater.

Den 15 november 2021 firade den turkcypriotiska republiken, som i dagsläget inte är erkänt av något annat land än Turkiet, sin officiella självständighetsdag. I Kyrenia på norra Cypern samlades familjer och människor vid hamnen för att beskåda en militärparad och uppvisning av turkiska militärplan av modellen F16.

Militärparad i hamnen i Kyrenia den 15 november 2022. Foto: Julia Lindblom

I Nicosias grekcypriotiska del höll samma dag ungdomsförbundet till ett högerextremt parti en demonstration i närheten av Ledragatan.

I Famagusta på Cyperns östkust sköljer vågorna in på stranden. Ett kvarter bort ligger den asfalterade ingången till den stadsdelen Varosha som bevakas av turkcypriotisk polis. Inträdet är fritt och på parkeringen står hundratals cyklar staplade mot varandra. För första gången på över 45 år har det som en gång var semesterparadiset Varosha öppnat upp för allmänheten. Sedan sensommaren 1974 har platsen lämnats att förfalla bakom taggtråd och oljefat, och FN:s fredsstyrkor har patrullerat området.

Enligt resolution 550 från FN:s säkerhetsråd 1984 bör husen återgå till de grekcypriotiska ägarna som tvingades lämna området 1974.

Varosha öppnades hösten 2020. Foto: Julia Lindblom

Men hösten 2020 öppnades Varosha ändå för allmänheten, efter påtryckningar från Turkiets president Erdoğan. FN:s säkerhetsråd uttalade 9 oktober 2020 oro över utvecklingen i Varosha.

Det regnar men ändå har flera turister kommit till Varosha den här novemberdagen 2021. Men också en grekcypriotisk familj som kommit för att beskåda huset där de växte upp. Att hyra en cykel för att lätt ta sig fram i området kostar endast 15 lira, och på den ödsliga stranden har en glasskiosk öppnat för försäljning. Men Varosha är fortfarande alltigenom en spökstad. Husen är urgröpta med rostiga skyltar till det som en gång var affärer, restauranger och bankkontor. Överallt längs med den asfalterade gågatan syns varningsskyltar som varnar för rasrisken.

Ahmet Aksozlu har återvänt från London. Foto: Julia Lindblom

Längre in i Varosha finns en liten moské somhar restaurerats och öppnat för första gången sedan 1950-talet. Här möter jag 58-årige Ahmet Aksozlu. Han arbetade tidigare som busschaufför i London, där han bodde i över 20 år, men har nu återvänt till Varosha. Nu arbetar han som hodja i den lilla moskén.

– Många har glömt bort att den här moskén finns, eftersom den var stängd så länge, i hela 66 år. Nu kommer många hit som bodde här tidigare och besöker den, berättar han.

Varosha har öppnat upp för allmänheten och inträdet är fritt. Det går att hyra cyklar för 15 lira och cykla runt i de övergivna kvarteren. Foto: Julia Lindblom

De senaste månaderna har liran fallit i Turkiet, vilket i högsta grad påverkat norra Cypern. The Guardian rapporterade 9 januari 2022 om att den ekonomiska krisen väckt protester för en återförening och att tusentals personer gått ut på gatorna i norra Cypern.

Samtidigt har en svart lista över personer, som stödjer en återförening av Cypern, och som inte är välkomna i Turkiet upprättats. I oktober 2021 stoppades bland annat Ali Kişmir, som leder journalisternas fackförening på norra sidan, på Istanbuls flygplats från att komma in i landet.

Något som har fördömts av ett antal pressfrihetsorganisationer. Ali Kişmir riskerar nu även ett fängelsestraff på 10 år för en opinionstext som publicerades för ett och ett halvt år sedan i turkcypriotisk press, då han enligt den turkcypriotiska regeringen “förolämpat och hånat säkerhetsstyrkor”. Rättegången skulle ha inletts den 28 februari i Nicosia men sköts upp.

Både grek- och turkcyprioter samlades utanför domstolen för att visa sitt stöd för Ali Kişmir.

I Limassol finns många nybyggda höghus, som idag står tomma. Affärsmän har köpt lägenheter för att få möjlighet till så kallade “gyllene pass”. Cypern har bland annat sålt EU-medborgarskap till ryska oligarker, kinesiska affärsmän, och personer som misstänks för ekonomiska brott. Foto: Julia Lindblom

De fredsaktivister Amnesty Press intervjuar låter inte optimistiska till en återförening inom en snar framtid. Kemal Baykalli håller tillsammans med en grekcypriotisk kollega i podcasten Nicosia Uncut, som varje vecka analyserar Cypernfrågan, och är aktiv i rörelsen Unite Cyprus Now. 

– Det har alltid förekommit sociala protester på norra sidan och folk har varit missnöjda, men det betyder inte att någon diskuterar Cypernfrågan eller någon framtida återförening av ön. Den största besvikelsen var 2004, när den dåvarande FN-chefen Kofi Annans försök till fred på Cypern misslyckades. En fredsplan hade förhandlats fram men grekcyprioterna röstade nej till den i en folkomröstning, medan turkcyprioterna röstade ja. Många turkcyprioter upplevde detta som en käftsmäll. Det pågår inte någon fredsprocess just nu och jag tror inte vi kan vänta oss någon större förändring framöver. Många på den norra sidan röstade på UBP för att de saknar trygghet under pandemin, och för att partiet kan garantera dem en trygg inkomst och tillgång till vaccin genom Turkiet, säger Kemal Baykalli. 

I huvudstadens buffertzon, på vägen mellan passkontrollerna i närheten av det gamla lyxhotellet Ledra Palace, som numera huserar FN:s kontor på Cypern, ligger det kulturella centret “Home for Cooperation”.

Home for Cooperation ligger i buffertzonen i huvudstaden Nicosia. I det kulturella utbildningscentret har bland annat ADHR, föreningen för historisk dialog och forskning, sin verksamhet som för samman barn, ungdomar och lärare från båda sidor av ön. Foto: Julia Lindblom

Home for Cooperation, H4C, huserar bland annat utbildningsprojekt som drivs av föreningen ADHR, föreningen för historisk dialog och forskning, som syftar att föra samman barn, ungdomar och lärare på den delade ön Cypern. Varje vecka hålls också olika kulturella evenemang och stadsvandringar i huvudstaden Nicosia. Kaféet har blivit en mötesplats i den alltjämt övergivna buffertzonen, och håller öppet alla vardagar från morgon till kväll.

Hayriye Rüzgar, 30 år, är från den turkcypriotiska delen av Cypern och har arbetat på H4C de senaste sex åren. Hon menar att pandemin i hög grad påverkat arbetet på centret, fastän verksamheten delvis ändå kunnat bedrivas över nätet. Språklektionerna i grekiska, engelska och turkiska har fortgått online och musikprogrammet “United by Sound” har resulterat i en trespråkig låt som musiker spelat in hemifrån och lagt upp på Youtube.

– För första gången sedan 2003 stängdes gränsövergångarna under pandemin. Jag hade inte ens möjlighet att hämta mina saker på kontoret, och uppdelningen på ön kändes mer än någonsin. Det var särskilt svårt för de personer som bodde på norra sidan och arbetade på södra sidan. Plötsligt nekades de inträde till EU-sidan. Omkring 3 000 personer fick inte lön på tre månader och många valde att tillfälligt flytta till södra Nicosia och separerades från sina familjer, berättar hon.

Hayriye Rüzgar betonar att “Home for Cooperation” i sin verksamhet inte endast fokuserar på projekt mellan grek- och turkcyprioter, utan vill föra samman alla communities på ön. Foto: Julia Lindblom

När gränsövergångarna stängdes anordnades flera protester mot beslutet på Cypern. Den grekcypriotiska polisen använde tårgas för att skingra demonstranter.

– Innan pandemin nådde vår verksamhet på H4C en slags peak, på det här stället skulle du inte ens hitta en plats att sitta, förklarar Hayriye Rüzgar. Pandemin skapade problem men samtidigt förstod vi att en gemenskap byggts upp som inte var så lätt att förstöra. För första gången anordnades demonstrationer på båda sidor samtidigt, och folk ropade slagord på varandras språk för att öppna gränsövergångarna.

Hayriye Rüzgar betonar att “Home for Cooperation” i sin verksamhet inte endast fokuserar på projekt mellan grek- och turkcyprioter, utan vill föra samman alla communities på ön.

– Mycket har förändrats sedan ön delades. Vi organiserar indiska kvällar och frukost och bruncher från olika kök i världen. Vi håller också i en internationell konstfestival, Buffer Fringe Performing Arts Festival. Kultur är bra, det är universellt och behövs inte alltid att man förstår varandras språk. Det handlar om att tillbringa tid tillsammans, att skapa broar mellan människor som separerats länge, säger hon.

De svarta områden tillhör Storbritannien. FN:s gröna linje delar Cypern. Foto: Karta:Lotta Lundin

I närheten av Home for Cooperation på den turkcypriotiska delen av Nicosia möter jag Vasvi Ciftçioğlu. Han är dokumentärfilmare och journalist som i sitt arbete fokuserar på fred och samarbete mellan båda sidor. I flera års tid har han sänt ett flerspråkigt program för att främja en dialog för fred. I programmet görs intervjuerna både på turkiska, engelska och grekiska. Förut sändes programmet dagligen, numera en timme varje lördag. Vasvi Ciftçioğlu är bekymrad över situationen på det delade Cypern.

– Det finns mycket fördomar på båda sidor, och ett program som skildrar samhället på båda sidor öppnar folks ögon. Samtidigt finner jag det märkligt att ett land som har en historia där människor på båda sidor blivit migranter, inte visar tillräcklig empati för alla de människor som kommer till Cypern nu som krigsflyktingar. Det innebär en stor besvikelse för mig,säger Vasvi Ciftçioğlu.

Julia Lindblom
[email protected]  

Valet på Nordcypern

Parlamentsvalet på norra Cypern hölls den 23 januari 2022.
Det högernationalistiska partiet UBP, som leds av Faiz Sucuoğlu fick 39,6 procent av rösterna (24 mandat), CTP (socialdemokratiskt parti), som leds av Tufan Erhürman fick 31,9 procent av rösterna. DP, ett högerliberalt parti, fick 7,4 procent av rösterna.
Den 8 februari gav Ersin Tatar, Nordcyperns president Faiz Sucuoğlu uppdraget att bilda en regering, vilket han hade 15 dagar på sig att göra.

Den 19 februari uppgav Sucuoğlu att en överenskommelse uppnåtts om att bilda en koalitionsregering som består av tre högerpartier. Regeringen kommer att bestå av åtta ministrar från UBP, medan de mindre högerpartierna DP och YDP kommer att ha en vardera.
Julia Lindblom

Delad ö

Självständigt från Storbritannien 1960. Bland grekcyprioter fanns då ett stöd för ”enosis”, förening med Grekland. 1964 skickades en FN-styrka till ön.

I juli 1974 gjordes en kupp i Nicosia av pro-enosis kretsar med stöd av den militärjunta som hade styrt i Grekland sedan 1967. Den 20 juli 1974 invaderade Turkiet och 1983 utropades Turkiska republiken Norra Cypern, som endast erkänns av Turkiet. Försök från FN och EU att ena landet har hittills inte lyckats.

24 april 2004 hölls folkomröstning om den plan för återförening av Cypern som hade utarbetats av FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan. 65 procent av turkcyprioterna sade ja men endast 24 procent av grekcyprioterna. Besvikelsen i EU var stor. Där hade man hoppats att den Förenade republiken Cypern skulle bli medlem 1 maj 2004. Republiken Cypern, i praktiken södra delen av ön, blev ändå medlem.

Läs mer om Cypern från Amnesty Press
Utsatt situation för migranter och asylsökande på Cypern (Amnesty Press 7 mars 2022)

Cypern – En delad ö (14 mars 2020)

Redaktören som retar Erdoğan – Şener Levent hotas av fem års fängelse (16 december 2019)