Kampen om jorden

I Bangladesh finns khasland, ofta fertil jord, som enligt regeringsbeslut ska delas ut till jordlösa. I boken "Ge oss jord, ge oss frihet!" skildrar Per Erixon bondeorganisationernas kamp för denna mark. Den generella bilden av fattiga människor rubbas och läsaren får tydligt se den aktiva organisering som finns, anser Tove Eriksson.

De jordlösa och deras organisationer arbetar just nu på att skaffa sig strategier mot klimatförändringarna, bland annat ekologiskt och lokalt producerad mat. På bilden visar Nayan, bonde i Khulna, sina ekologiska odlingar (ur "Ge oss jord"). Foto: Per Erixon

Bok: Ge oss jord, ge oss frihet! – Om jordlösa bönder i Bangladesh
Författare: Per Erixon
Förlag: Federativs förlag

Våren 2014 läste jag Bo Kramsjös bok ”Bangladesh i förändringens tid” och skrev om den bild han målade upp av Bangladesh – utveckling på vissa människors villkor. Den lyfte frågor som; vem gagnar utvecklingen, vilka får mer och vilka får mindre? Nu har jag läst Per Erixons bok Ge oss jord, ge oss frihet! som tar upp frågan om jordlöshet i Bangladesh. Erixon skriver inte bara om situationen i Bangladesh, utan ger också läsaren en inblick i sammansättningen av rörelser, i internationell solidaritet samt i tänkbara strategier för att lösa de problem som finns.

Mer specifikt får vi följa två organisationer som samordnar ockupationer av khasland i Bangladesh. Det är Bangladesh Krishok Federation (BKF) och Bangladesh Kisani Sabha (BKS), bondeorganisationer som kämpar för de jordlösas rättigheter, där BKS är en grupp för kvinnorna i rörelsen.

Khasland är mark som antingen tillhört skatteindrivare eller land som har vuxit upp ur floder eller havet. Det senare innebär att marken ofta är fertil och lämpar sig särskilt bra att odla på. BKS och BKF befinner sig i en situation där det har slagits fast i regeringsdokument att khasland, som är allmän mark, ska delas ut till jordlösa.

Ge oss jord, ge oss frihet! Foto: Federativs förlag

Verkligheten Erixon beskriver är mörk. Det är en verklighet av jordlöshet, utan tillgång till mark och därmed mat. En verklighet där människor lever med utmaningar som – precis som beskrivs i Kramsjös bok – har att göra med en strukturell förändring där allmänna egendomar övergår till privata intressen, och kontroll över land, vattenresurser och fiskevatten kontrolleras av allt mindre grupper eller individer. Framväxten av en ny marknad, där mellanhänder tvingar små bönder att sälja sina grödor för ett lågt pris, skapar en osäker vardag.

Ockupationerna av khasland är en möjlighet för människor att komma ur en situationen där varje dag är en kamp för överlevnad, och öarna utmålas som en räddning för många. BKF och BKS§ spelar med andra ord en avgörande roll i en konkret väg ut ur fattigdomen. Det är inte en helt självklar utväg utan situationen är konstant komplex. I samband med ockupationerna uppstår nya kamper då det ofta innebär att leva med hotet av rika landägare som med vapen och säkerhetsstyrkor försöker tvångsförflytta de jordlösa. De jordlösa beväpnar sig med bambukäppar – och i första ledet står ofta kvinnorna.

”Ge oss jord, ge oss frihet!” är en faktaspäckad bok, rikt illusterad, där vi får en inblick både i internationell solidaritet och verkligheten på marken. Per Erixon tar oss djupare ner i frågan om strategier för att komma ur fattigdomen, och målar tydligt upp det lokala, politiska arbete som existerar. Det är en intressant skildring där den generella bilden av fattiga människor som offer rubbas, och läsaren tydligt får se den aktiva organisering som finns. En viktig bild att förmedla, då de narrativ vi hör får effekter på hur situationer uppfattas och därmed påverkar vilket stöd som ges.

Tove Eriksson

Fotnot: En kortare version av denna text publicerades i Amnesty Press nr 1/2015.