Romer på flykt från Ukraina togs emot i Göteborg

Miljontals ukrainare är på flykt från kriget i Ukraina. Landets romer drabbas extra hårt av både krig och diskriminering. – Romer blir hindrade från att fly på grund av sin etnicitet, säger Bagir Kwiek, romsk aktivist från Sverige.

Soraya Post och Bagir Kwiek tog emot flyktingarna från Ukraina. Foto: Nora Lorek

Bagir Kwiek och Soraya Post är både nervösa och förväntansfulla när den polskregistrerade svarta minibussen kör in på Migrationsverkets parkering i Kållered utanför Göteborg. De är här för att som representanter för Göteborgs romer välkomna en grupp romer som flytt efter att Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari.

Det är en historisk dag. Förra gången det kom flyktingbussar från ett land i närområdet var inte romer välkomna ombord. Sverige hade inreseförbud för romer fram till 1954, och det gällde även för passagerarna på de så kallade Vita bussarna som körde mellan Tyskland och Sverige i andra världskrigets slutskede.

Bagir Kwiek, som till vardags är sakkunnig inom romska frågor och verksam vid Södertörn högskola och Kungliga biblioteket, har organiserat resan tillsammans med ett romskt volontärnätverk i Polen.

Det var viktigt att flyktingarna kom direkt till ett tryggt ställe där de kunde få tak över huvudet och andra nödvändigheter.

– Vi får konstant rapporter från romska organisationer på plats om att de romer som flyr från Ukraina diskrimineras och inte får samma hjälp som de andra flyktingarna. Att man separerar romer från övriga flyktingar på ett sätt som ger skrämmande påminnelse om historiska händelser av diskriminering under andra världskriget samt under de jugoslaviska krigen, säger Bagir Kwiek.

Bussen med romska flyktingar från Ukraina på väg. Foto: Nora Lorek

För en del romska flyktingar börjar problemen redan i Ukraina. Bagir Kwiek berättar hur romer har haft svårt att lämna landet, fått köa vid gränserna i dagar utan mat och vatten, blivit bortjagade av såväl gränsvakter som andra flyktingar.

Det har också rapporterats att utländska medborgare i Ukraina, däribland utländska studenter, ska ha utsatts för diskriminering och rasism när de flytt undan kriget.

Enligt FN är också uppskattningsvis 30 000 ukrainska romer papperslösa, vilket blir ytterligare ett hinder även om massflyktsdirektivet tillåter inresa för alla som flyr kriget i Ukraina oavsett om id-handlingar finns eller inte.

– Jag blev otroligt frustrerad när de första rapporterna om diskriminerande behandling av romer kom från Ukraina, jag kände sedan länge till hur stark antiziganism var där. Redan för några år sedan pratade vi med romska grupper i Ukraina om hur nynazister hade fått stor makt och härjade fritt utan konsekvenser. Mord och misshandel inträffade ofta och i vissa fall har ukrainska soldater med romsk bakgrund varit tvungna att vakta sina hembyar från dessa grupper. Jag förstod direkt när kriget bröt ut att jag måste göra något för att hjälpa dem, berättar Bagir Kwiek, som själv kom till Sverige som ettårig kvotflykting från Jugoslavien i början av 1970-talet.

Anet Stoianovich och Lyuba Stoianovich har flytt från krigets Ukraina och har nu kommit till Sverige. Foto: Nora Lorek

Joanna Talewicz-Kwiatkowska, romsk aktivist i Warszawa och den som vinkat av de ukrainska flyktingarna i Polen, berättar via Facebook hur hon och andra volontärer har fått ingripa när flyktingboenden vägrat att ta emot romer.

– Romer har också blivit utslängda från en tågstation av polis. En kvinna anklagades för att ha tagit för mycket mat och kläder till sina nio barn, berättar hon.

Varje kväll kämpar hennes nätverk för att alla romska flyktingar ska få tak över huvudet, men många sover på gatan.

Joanna Talewicz-Kwiatkowska ber om ursäkt för sin dåliga engelska, förklarar att hon är trött – när hon inte hjälper flyktingar forskar hon i kulturantropologi på universitetet – främst emotionellt trött:

– Folk är öppet rasistiska och som rom är det väldigt svårt att observera allt det här. För politikerna och de lokala myndigheterna existerar inte romers problem. Det kommer fler och fler romska flyktingar, situationen blir bara värre och vi räcker inte till.

Liknande vittnesmål kommer både från medier och romska organisationer i Slovakien, Ungern och Moldavien.

Anet Stoianovich i sitt nya hem i Kållered. Foto: Nora Lorek

Utanför Migrationsverket i Kållered har den svarta bussen stannat och öppnat dörrarna. Ut kommer 20 mycket trötta flyktingar som lämnat östra Ukraina fyra dygn tidigare. Gruppen består av flera familjer där medlemmarna på olika sätt är släkt med varandra. De tre barnen i gruppen har fått likadana gosedjurs-pandor av en polsk hjälporganisation. De håller dem hårt i famnen samtidigt som övrig packning lastas ut. Några av flyktingarnas bagage består av enbart en kasse, medan andra lyckats få med sig både dator och resväska.

Med på bussen är bland annat tre kusiner från Osinnya rosa – ukrainska för ”höstdagg”– som är en av Ukrainas mest kända romska sånggrupper. En av deras videor på Youtube har närmare tio miljoner tittare gillat. Repertoaren består främst av traditionella romska folksånger på romanes, ryska och ukrainska. 35-åriga Anet Stoianovich har med sig resväskan hon brukar ha när gruppen turnerar i Ryssland och andra post-sovjetiska länder.

– De var våra vänner. Vi åkte alltid till Ryssland för att uppträda. Men så började de döda oss, vårt folk, säger hon och får tårar i ögonen.

Sångerskan Anet Stoianovich säger att hon själv inte upplevt diskriminering i Ukraina. Foto: Nora Lorek

Deras senaste framträdande var på ett stort företagsevent bara några dagar innan kriget startade. Anet Stoianovich berättar om en bekymmersfri publik och om paniken som uppstod när hon hörde det första flyglarmet ljuda över hemstaden Pokrov på morgonen den 24 februari. Panikslagna och rädda stannade familjen ändå kvar i den lilla industriorten innan de bestämde sig för att fly. Några familjemedlemmar är kvar än. Män mellan 18 och 60 år gamla tillåts inte att lämna landet.

Till skillnad från andra ukrainska romer har Anet Stoianovich och hennes släktingar inte haft några problem med diskriminering längs flyktvägen. Sångerskan säger att hon överhuvudtaget aldrig har blivit diskriminerad på grund av sin etnicitet. Det är något hon hört om, men inte upplevt själv.

– Jag är stolt över att jag är rom, men även ukrainare. Jag bor i Ukraina, är född i Ukraina och hela min familj bor där, säger hon innan hon går tillbaka till sina familjemedlemmar:

Soraya Post, romsk aktivist och före detta Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, hjälper tillsammans med Bagir Kwiek till att översätta informationen Migrationsverket ger de nyanlända flyktingarna. Frågorna är många: Vad innebär massflyktsdirektivet? Var ska de bo? När kan de börja jobba? Kan de åka tillbaka till Ukraina när de vill?

Soraya Post har blandade känslor inför att möta de ukrainska romerna:

– Jag blir varm i hjärtat, fast det är väldigt tragiskt att de lämnat sitt hemland och har kvar sin familj där. Men det kändes mäktigt att välkomna dem till trygghet.

Hon understryker vikten av att hjälporganisationer uppmärksammar situationen för Ukrainas romer under kriget:

– De dras med lika mycket problem som alla andra och måste få hjälp med evakuering, boende, mediciner, mat och vatten. Åttio procent av romerna i Ukraina lever i utanförskap. Det är inte länge sedan det var pogromer i Ukraina och det har inte försvunnit under kriget.

Nana Eshelman Håkansson
[email protected]

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 2/2022.

FAKTA

Enligt officiella siffror från den senaste folkräkningen, som hölls 2001, hade Ukraina 48 457 100 invånare. Antalet invånare har sedan dess minskat och uppskattas nu vara runt 43,4 miljoner, inklusive Krimhalvön som Ryssland annekterade 2014.
Enligt folkräkningen 2001 var då cirka 47 600 invånare romer. Europarådet liksom romska organisationer beräknar att den egentliga siffran är omkring 400 000.

Ukraina har fått återkommande kritik för att myndigheterna inte gör något åt den utbredda diskrimineringen och hatbrotten mot minoritetsgruppen.

Den 8 april 2022 gjorde Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSCE, ett uttalande om att hur diskrimineringen har tilltagit sedan kriget bröt ut.

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press

Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter” (3 april 2022)

”Inget land i världen kan påverka vår dröm om ett fritt Ukraina” – Sergels torg fylldes till stöd för Ukraina (27 mars 2022)

Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien (17 mars 2022)

Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts (7 mars 2022)

Tempo: 74 minuter av rå känslostorm i krigets Ukraina (12 mars 2021)

Jakten på sanningen i Ukraina (26 mars 2020)

Vitalina Koval har blivit ett ansikte utåt för hbtqi-rörelsen i Ukraina (10 april 2019)

Korruptionen – den inre fienden i Ukraina (31 december 2018)

Oleg Sentsov får Sacharovpriset (26 november 2018)

BOKMÄSSAN2018: ”Våldet ökar mot hbtq-personer i Ukraina” (28 september 2018)

5 000 deltog i Pride i Kiev – 57 högerextremister greps av polis (18 juni 2018)

Angrepp från högerextrema oroar Amnesty i Ukraina (Amnesty Press 3 maj 2018)

Över 5 000 poliser skyddade rekordstort Pridetåg i Kiev mot högerextremt angrepp (18 juni 2017)

Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen” (12 juni 2017)

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Lagar mot diskriminering – bra men sedan ska de genomföras (24 februari 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

EUROPRIDE: Riga – inte vilket Pride som helst , intervju med Olena Shevchenko (18 juni 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

Polen och Ukraina försonas över historisk skamfläck (15 maj 2006)