Den farliga glömskan

Det är ibland lätt att 75 år efter andra världskrigets slut glömma bort att de historiska skuggorna från denna mörka tid fortfarande finns kvar i stora delar av Europa och är en del av många européers personliga historia. Den tysk-franska journalisten Géraldine Schwarz tar i ”Medlöparna. En berättelse om Europas glömska” ett större personligt grepp om sin egen bakgrund.

böcker | 2020-10-02
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2020

Bok: Medlöparna. En berättelse om Europas glömska

Författare: Géraldine Schwarz

Översättning: Jan Stolpe

Förlag: Albert Bonniers förlag

De nazistiska partidagarna i Nürnberg 1936.

De nazistiska partidagarna i Nürnberg 1936. Foto: Bundesarchiv/Wikimedia

För drygt tio år sedan satt jag en sommarkväll i Antwerpen med en belgisk vän och hennes franska vän. Av någon anledning kom vi in på andra världskriget. Min belgiska vän berättade att hennes farfar hade tillhört de som samarbetade med den tyska ockupationsmakten som styrde Belgien 1940-1945. Fransyskan hade sina rötter i den judiska kulturen i Östeuropa och hennes äldre släktingar hade försökt undkomma Förintelsen genom att bege sig ut på flykt.

Det är ibland lätt att 75 år efter andra världskrigets slut glömma bort att de historiska skuggorna från denna mörka tid fortfarande finns kvar i stora delar av Europa och är en del av många européers personliga historia. Den tysk-franska journalisten Géraldine Schwarz tar i ”Medlöparna. En berättelse om Europas glömska” ett större personligt grepp om sin egen bakgrund.

Hon berättar detaljerat om sin farmor och farfar i västra Tyskland och sina morföräldrar i Frankrike. Hon vill försöka förstå och förklara, men aldrig ursäkta, hur människor kan agera när hen tvingas göra ett val. Och sedan beskriver hon hur glömska blir ett effektivt redskap för att dölja det som har hänt när tiderna ändras.

I den tyska staden Mannheim levde den judiska delen av befolkningen till synes i harmoni med sina tyska grannar men snart efter att Adolfs Hitler hade kommit till makten tas de första stegen mot det som slutar med Förintelsen och dess gaskamrar.

”Det blev förbjudet för judar att besöka biografer, dansställen, teatrar, offentliga bad; de utestängdes från idrottshallar och alla sorters föreningar”, konstaterar Schwarz och väldigt få tyskar protesterade. Författarens farfar Karl Schwarz kunde 1938 för en ringa köpesumma förvärva ett företag från dess judiska ägare. Och efter 1945 inträdde försöken att glömma hos familjen Schwarz.

Det är fängslande och smärtsamt att ta del av försöken att kartlägga vad som hände och de fåfänga försöken att få svar på frågorna varför ens egna släktingar fattade sina val.

Foto: Albert Bonniers förlag

Schwarz har en tysk pappa och en fransk mamma, som gifte sig i 1970-talets början när misstänksamheten mellan de forna fienderna fortfarande fanns kvar. Hon börjar också gräva i den franska historieglömskan, där den officiella bilden årtionden efter krigsslutet enbart handlade om den heroiska franska motståndsrörelsen.

Hennes morfar var vakt i Vichyregimens tjänst i Bourgogne och Schwarz beskriver den sida av Frankrike som samarbetade med tyskarna och som skickade landets judar till Förintelsen.

Medlöparna är en bok som är både personliga memoarer, släktkrönika, debattbok och historiebok och som därmed stundtals känns splittrad. Ett släktträd över familjen och deras närmaste hade underlättat och en litteraturlista hade varit på plats då Schwarz stärker både sin historieskrivning och argumentation med talrika hänvisningar.

Ulf B Andersson

böcker | 2020-10-02
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2020