Trots fredsavtalet: Öppen jakt på människorättsförsvarare i Colombia

Med fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och landets största gerillagrupp, Farc, kom ingen fred. Istället fortsätter våldet och paramilitära grupper hotar och dödar människorättsförsvarare, som tar fackliga rättigheter, den svarta befolkningen och urfolken i försvar. Amnesty Press har mött fyra prisbelönta människorättsaktivister från Colombia på besök i Sverige.

reportage | 2017-04-11
Av: Erik Halkjaer

José Milciades Sánchez, Maria Ruth Sanabria Rueda, Marisol Figueroa Cortés och Abid Manuel Domaña Meana belönades förra året för sitt arbete med att försvara de mänskliga rättigheterna i Colombia. När de nu besökte Sverige varnade de för människorättsförsvararnas utsatta situation i Colombia. Foto: Erik Halkjaer

Brevet talar sitt tydliga språk. Ur kuvertet ramlar ammunition i kalibern 7,62 mm, som vanligtvis avlossas från automatkarbiner som AK-47 eller FN-FAL.

Det framgår av brevhuvudet vem som är avsändare. Autodefensas Gaitanistas de Colombia, en paramilitär grupp, som ligger bakom fler mord, övergrepp och tvångsförflyttningar av civilbefolkning på den colombianska landsbygden de senaste åren.

I brevet jämställs en rad fackliga ledare, människorättsförsvarare och ledare för lokala gräsrotsorganisationer med sjuka råttor med politiska kopplingar till kommunismen. ”Vi har redan börjat utrota dem”, skriver paramilitärerna.

I ett annat brev står flera av namnen på de hotade aktivisterna utskrivna på gravstenar. I ytterligare ett brev lovar paramilitärerna motsvarande 3 000 kr till dem som skjuter någon av aktivisterna.

– Vi har också fått ta emot flera sms från Autodefensas Gaitanistas där de skriver att vi stödjer den falska fred som förhandlats fram med vänstergerillarörelserna Farc och ELN, och att vi egentligen bara är kamouflerade medlemmar av gerillan, säger José Milciades Sánchez, aktiv inom det colombianska fackförbundet för universitetsanställda.

José Milciades Sánchez, som av Svenska Kyrkan och Diakonia utsetts till årets människorättsförsvarare i Colombia, ifrågasätter att Sverige försöker sälja stridsflygplan till Colombia. Foto: Erik Halkjaer

I augusti förra året utsågs José Milciades Sánchez till årets människorättsförsvarare i Colombia. Bakom utmärkelsen stod Svenska Kyrkan och den svenska biståndsorganisationen Diakonia. I förra veckan besökte han Sverige för möten med bland annat svenska riksdagsledamöter, utrikesdepartementet och kabinettsekreterare Annika Söder.

Som fackligt aktiv har José Milciades Sánchez varit en del av den colombianska centralorganisationen CUT:s arbete med att skapa lokala fackliga avdelningar med fokus på mänskliga rättigheter. I sin hemstad Cali har han tillsammans med sina kamrater engagerat sig för att försvara de mänskliga rättigheterna långt utanför universitetens väggar.

– Såväl universiteten, som hälsovårds- och telekomsektorerna hotas av privatisering. Det handlar om grundläggande service och rättigheter. Därför har vi visat vårt missnöje, också till försvar av urfolkens och den afrocolombianska befolkningens rätt till sina territorier, ofta genom gatuprotester. Det har gjort att vi fått ta emot flera hot, säger José Milciades Sánchez.

Med på besöket i Sverige var även Abid Manuel Romaña Meana, från organisationen Foro Interétnico Solidaridad Chocó, FISCH, som av Svenska Kyrkan och Diakonia förra årets prisades för årets kollektiva gräsrotsarbete. Han beskriver det som att situationen i Colombia i mångt och mycket påminner om hur det var på 1990-talet.

Abid Manuel Domaña Meana från organisationen FISCH som förra året belönades av Svenska Kyrkan och Diakonia för sitt kollektiva gräsrotsarbete för de mänskliga rättigheterna. Foto: Erik Halkjaer

– Med fredsavtalet i Colombia har Farc dragit sig tillbaka, men staten har inte tagit sitt ansvar för att gå in och stödja lokalbefolkningen. Istället fylls tomrummet av paramilitära grupper som agerar på order av grupper som är fiender till freden, säger Abid Manuel Romaña Meana.

Som fiender till freden beskriver Abid Manuel Romaña Meana företagare och nyliberala politiker som önskar en mer privatiseringsvänlig politik och en utförsäljning av landets naturresurser till utländska företag. Naturresurserna återfinns ofta på marker som traditionellt tillhört ursprungsbefolkning och de afrocolombianska invånarna. Under krigsåren tvingade paramilitära grupper med hjälp av våld och hot om våld människor att flytta på sig.

– De här aktiviteterna har inte slutat bara för att man slutit ett fredsavtal mellan regeringen och Farc. Och vi som försvarar de fattiga människor som hamnar i kläm försätter också oss själva i fara. Hoten mot människorättsförsvarare har ökat sedan fredsavtalet. Det är på många sätt sorgligt att vi som vill nå dem som staten inte når och så ett frö av hopp blir attackerade, säger Marisol Figueroa Cortés.

Hon representerar det colombianska juristkollektivet CCALCP, och var med under besöket i Sverige.

Marisol Figueroa Cortés representerar juristkollektivet CCALCP som förra året av Svenska Kyrkan och Diakonia tilldelades ett pris för årets enskilda människorättsorganisation i Colombia. Foto: Erik Halkjaer

CCALCP utsågs förra året av Svenska Kyrkan och Diakonia till årets enskilda organisation i Colombia. Hederspriset för ett livslångt engagemang till försvar av de mänskliga rättigheterna i Colombia fick María Ruth Sanabria Rueda, som med tårar i ögonen jämför utvecklingen med situationen för 30 år sedan.

María Ruth Sanabria Rueda är en av de få som överlevde den brutala utrotningen av vänsterpartiet Unión Patríotica, UP, under 1980- och 1990-talen. Partiet som var en politisk utlöpare av flera gerillagrupper på vänsterkanten hade närmare 4 000 medlemmar. I stort sett alla mördades i vad den colombianska åklagarmyndigheten senare har klassificerat som ett brott mot mänskligheten. Förövarna var medlemmar ur de statliga säkerhetsstyrkorna såväl som paramilitärer.

– Dessa dagar tänker jag mycket på det som hände då. Vi som var med såg partiet som en ny möjlighet, ett hopp till fred, men vi stoppades på det mest brutala vis. Nu lämnar Farc in sina vapen och ska engagera sig politiskt, men processen har knappt börjat och man har redan satt igång att döda oss, säger María Ruth Sanabria Rueda.

Maria Ruth Sanabria Rueda fick förra året pris för sitt livslånga arbete för de mänskliga rättigheterna i Colombia. Hon jämför utvecklingen i Colombia idag med 1980-talet. Foto: Erik Halkjaer

Den irländska människorättsorganisationen Front Line Defenders har beräknat att 85 människorättsförsvarare mördades i Colombia förra året. Enligt Washington Office for Latin America (WOLA) mördades 29 människorättsaktivister i Colombia under de fyra första månaderna efter fredsavtalet, det vill säga från november 2016 till februari 2017.

– Regeringen säger att det inte längre finns några paramilitära grupper i landet, utan att det handlar om väpnade kriminella grupper, men det är inte sant. Flera av dessa grupper bär tydliga likheter med den paramilitarism som vi sett tidigare. Paramilitarism är en doktrin, en systematiserad metod för att utrota alla oss som vill bygga ett mer rättvist och jämlikt land i fred, säger María Ruth Sanabria Rueda.

Fredsavtalet mellan Colombias regering och Farc-gerillan undertecknades 26 september 2016. Foto: Gobierno de Chile/Wikimedia

I sina möten med svenska politiker och representanter för utrikesdepartementet och Sida har de fyra prisbelönta människorättsaktivisterna bett om fortsatt stöd från Sverige till Colombia och fredsprocessen.

– Sveriges stöd är viktigare än någonsin. Fredsarbetet har knappt börjat och det saknas en fredskultur. Samtidigt som vi har utbredd fattigdom och ojämlikhet är det skottpengar på oss som försvarar människors rättigheter. Sverige måste fundera på vilket slags stöd man vill ge, om det verkligen är en bra idé att Colombia lägger pengar på svenska stridsflygplan när det finns andra behov, säger José Milciades Sánchez.

Arpía III i det colombianska flygvapnet. Nu planeras inköp av svenska stridsplan. Foto: Andrés Ramírez/Wikimedia

María Ruth Sanabria Rueda skakar på huvudet. Hon förstår inte hur en svensk minister kan sälja vapen till den colombianska regeringen samtidigt som en annan svensk minister stödjer de fredssamtal mellan regeringen och vänstergerillan ELN som nu pågår.

Erik Halkjaer
[email protected]

Läs också

Colombia: Paramilitary invasion of humanitarian zones (Amnesty International 22 mars 2017)

Colombia: Spike in attacks against peace community shows conflict still alive (Amnesty International 21 mars 2017)

Colombia: Paramilitaries force hundreds off their homes as conflict persists (Amnesty International 7 mars 2017)

Colombia: Paramilitary incursion in Humanitarian Zone (Amnesty International 13 februari 2017)

Colombia: Spike in killings as activists targeted amid peace process (Amnesty International 7 februari 2017)

Colombia: Further information: Paramilitary build-up in Peace Community ( Amnesty International 3 februari 2017)

Colombia: The Human Rights Situation in Colombia. Amnesty International’s written statement to the 34th session of the UN Human Rights Council (27 February – 24 March 2017) (Amnesty International 3 februari 2017)

Colombia: New Evidence Against Ex-Army Chief (Human Rights Watch 20 december 2016)

On Their Watch.Evidence of Senior Army Officers’ Responsibility for False Positive Killings in Colombia (Human Rights Watch 24 juni 2015)

Läs mer om Colombia från Amnesty Press