Sarajevo ordnar sitt första Pride under massivt polisskydd

Bosnien-Hercegovina har länge varit ett av de sista länderna i Europa utan att ha genomfört ett Pride. Söndagens demonstration i huvudstaden Sarajevo beskrivs som ett viktigt test för ett land som fortfarande präglas av splittring och inre konflikter. Amnesty Press rapporterar om förberedelserna inför den historiska händelsen.

Ena Bavčić leder den bosniska avdelningen för Civil Right Defenders och är medlem av den kommitté som arrangerar helgens Pride i Sarajevo. ”Ett första Pride handlar mycket om att dekonstruera bilden av Pride i offentligheten, att visa att det inte är en parad med massa nakna människor”, säger hon. Foto: Åsa Wallin

Arrangörerna av Bosnien-Hercegovinas första Pride är tydliga: Söndagens evenemang i Sarajevo är ingen parad. Det är en demonstration.

– Parader är för militären, säger Ena Bavčić.

Hon leder den bosniska avdelningen för Civil Right Defenders och är en av de 16 volontärer som utgör den arrangerande kommittén av helgens Pride.

– Det är en protest. Det är därför vi inte har några fester. Det finns inte mycket att fira. Vi vill visa att vi är här och att vi existerar, säger Ena Bavčić.

Bosnien-Hercegovina präglas av konservativa värderingar från religiösa och nationalistiska grupperingar. Det komplicerade politiska system som formades efter det blodiga kriget mellan 1992 och 1995 utgör ofta ett hinder för en progressiv lagstiftning. Etnisk, religiös och nationell tillhörighet har en direkt avgörande roll även i själva administrationen.

Och även om landets lagar mot diskriminering är relativt långtgående på vissa områden innehåller den också flera brister. En statlig kommitté ska tillsättas för att se över lagstiftningen. Men först måste det bildas en ny regering.

Något som ännu inte skett, snart ett år efter senaste valet. Under tiden fortsätter hbtqi-personer att utsättas ofta för hat och hot och många väljer att hålla sin sexuella orientering eller könsidentitet hemlig.

Tidigare hbtqi-evenemang i landet har utsatts utsatts för våld och sabotage. Filmfestivalen Merlinka i Sarajevo 2014 är ett tillfälle som ofta nämns i samtal med aktivister. Men framförallt är det Queer Sarajevo Festival 2008 som blivit en svart punkt i Bosnien-Hercegovinas hbtqi-historia.

Våldsamheterna från bland annat huliganer och konservativa muslimer sargade landet hbtqi-rörelse svårt och upplevs än idag av många som ett trauma. Flera personer skadades och festivalen fick avbrytas. Idag har många av arrangörerna bakom den festivalen lämnat Bosnien-Hercegovina, bland annat som en följd av händelserna.

Queera författaren Lejla Kalamujić pekar på att det ändå har gått framåt: ”Det har gjorts stora framsteg och idag finns det ett stort stöd för landets hbtqi-rörelse från bland annat medier, men också från myndigheterna”. Foto: Åsa Wallin

Även i samband med helgens Pride väntas motaktioner. Redan under lördagen tågade ett hundratal personer genom Sarajevo för traditionella familjevärderingar.

Och under söndagen har en demonstration fått tillstånd bara timmen innan Pride ska starta. Husein Kavazovic, som är Reis ul-Ulema i Bosnien-Hercegovina, det vill säga den högste religiöse ledaren för landets muslimer, har visserligen påtalat att homosexualitet är en synd, men att våld är en ännu större synd. Något som lyfts fram som ett framsteg i arbetet för ett mer tolerant samhälle. Av säkerhetsskäl uppmanas ändå Pride-deltagare att inte bära några synliga regnbågssymboler på vägen till startområdet. Och flera ur rörelsen tvekar om att delta. En del väljer att göra det maskerade för att inte riskera jobb och bostad.

– Jag kommer att gå. Som författare behöver jag inte oroa mig för att förlora mitt jobb. Men min flickvän har ännu inte bestämt sig för om hon kommer att delta, säger Lejla Kalamujić dagen innan.

Lejla Kalamujić har gett ut två prisbelönta novellsamlingar och är ett av de mest kända ansiktena i den bosniska hbtq-rörelsen. Nu arbetar hon på en roman. I hennes texter blir hennes egen biografi också en berättelse om Jugoslaviens sönderfall och Bosnien-Hercegovinas fragmenterade samtid.

– Våra motståndare säger ofta att sexuell orientering är en privatsak och inget som man behöver demonstrera på gatorna. Det stämmer inte. För vi har inte samma medborgerliga rättigheter som andra, säger Lejla Kalamujić.

Över 1 000 poliser väntas bevaka söndagens demonstrationssträcka. Enligt arrangörerna kommer det också att finnas krypskyttar på hustaken för att garantera säkerheten för några av demonstrationens mest högprofilerade deltagare. Bland dessa märks USA:s ambassadör i Bosnien-Hercegovina, Eric Nelson, som själv är homosexuell.

Björn van Roozendaal från organisationen ILGA-Europe säger att det är viktigt att kunna garantera ett säkert Pride. ”Det gäller att veta att man kan samla en kritisk massa. Better safe than sorry”, säger han. Foto: Åsa Wallin

– Det här är ett väldigt noga planerat Pride, säger Björn van Roozendaal, programdirektör på den internationella organisationen ILGA-Europe, som arbetar med att utbilda och stötta hbtqi-organisationer runt om i Europa.

– Vi har sett flera Pride där varken organisationen bakom eller landet har varit redo. Det gäller att ha en kritisk massa och veta att säkerheten för dem som deltar kan garanteras, säger Björn van Roozendaal.

ILGA-Europe genomför mätningar av hbtqi-rättigheter i Europa och på deras senaste ranking från i våras hamnar Bosnien-Hercegovina på plats nummer 23 av 49. Det kan tyckas överraskande högt för ett land som fram till i söndags var ett av de sista i Europa som inte ordnat ett Pride.

– Det har gjorts flera framsteg i Bosnien-Hercegovina i processen att söka EU-medlemsskap, med bland annat möjlighet att byta juridiskt kön. Men frågan är hur mycket vilja det finns bakom de beslut som tagits. Och det finns fortfarande enormt mycket kvar att göra på det sociala planet, säger Björn van Roozendaal.

Nera Mešinović ingår i den arrangerande kommittén. Hon säger att Pride i Sarajevo också handlar om att skapa en ny berättelse för Bosnien-Hercegovina, som sedan kriget på 1990-talet är ett djupt splittrat land med olika etniska och nationella tillhörigheter. Foto: Åsa Wallin

De som nu organiserar landets första Pride beskrivs som andra generationens aktivister. En av dem är Nera Mešinović. Hon gifte sig nyligen i Malmö med sin svenska flickvän, Ida Ilona Molnár Kronlid. Men i Bosnien-Hercegovina erkänns inte deras äktenskap.

Nera Mešinović är ändå optimistisk och tycker att landet har genomgått stora förändringar till det bättre.

– Vi har två huvudsakliga prioriteringar med Pride och det är att göra oss synliga och visa att vi finns och att stoppa det våld som pågår mot oss. Det är inte mycket mer vi kan göra på den här nivån, säger hon.

Text: Arvid Jurjaks
[email protected]
Foto: Åsa Wallin
[email protected]

Läs mer om Sarajevo Pride från Amnesty Press

Svenskt bistånd bakom Pride i Sarajevo (9 september 2019)

1 500 personer tågade i Bosnien-Hercegovinas första Pride (8 september 2019)