ÅRSMÖTE2023: Ett år när mänskliga rättigheter backade i världen

Under 2022 blev det tydligt att mänskliga rättigheter inte går att ta för givet. Inskränkningar gjordes internationellt av auktoritära styren men även i Sverige sågs risker för mänskliga rättigheter när Tidöavtalet klubbades igenom efter valet. Samtidigt är det allt färre personer som aktiverar sig i Amnestygrupper. Lördagen den 6 maj inleddes Amnesty Sveriges årsmöte på Folkets Hus i Hallunda.

Parul Sharma, ordförande för svenska sektionen, efterlyste granskning av Amnestys klimatavtryck. Foto: Charlie Olofsson

För första gången sedan 2019 fick Amnestymedlemmarna träffas på riktigt igen efter de senaste årens digitala möten. Sektionsstyrelsens ordförande Parul Sharma öppnade mötet tillsammans med representanter från Ungdomsrådet. Det var dock med ett tungt besked till mötesdeltagarna:

– Vi nåddes nyligen av nyheten att svensk-iranske Habib Chaab har avrättats i Iran. Det kommer att uppmärksammas genom en aktion senare ikväll.

Parul Sharma betonade flera gånger under sitt anförande att Amnesty måste börja granska sig själva mer, något som hon menar länge har glömts bort men som de nu arbetar mer aktivt med:

– Det är viktigt att vi lever som vi lär. Vi har kommit en bit vad gäller allas lika värde men vi kommer behöva göra samma interna arbete gällande vårt klimatavtryck, säger hon.

Även Amnestys generalsekreterare Anna Johansson lyfte fram hur mr-aktivism och klimataktivism allt mer integreras med varandra. En av många frågor som Amnesty arbetat med är samers rättigheter och en rättvis klimatomställning, men även rätten att fredligt protestera.

– Förra året grep svensk polis finska klimataktivister som kommit till Sverige för att delta i en demonstration. De avvisades direkt när de hade klivit av båten, säger Anna Johansson.

I Hallunda pågår Amnestys årsmöte 6-7 maj. Foto: Annie Beckman

Trots ett tungt år för mänskliga rättigheter skedde även en del framgångar. Dödsstraffet avskaffades bland annat i Sierra Leone, Kazakstan och i den amerikanska delstaten Virginia. Abort avkriminaliserades i Colombia fram till graviditetsvecka 24. Flera samvetsfångar har även frigetts, till exempel Bernardo Caal Xol från Guatemala som suttit fängslad efter att ha protesterat mot att vattenkraftverk skulle byggas på mark där urfolket Maya Q’eqchi lever.

Mest uppmärksamhet rönte Amnesty dock förra året när de gick ut med ett pressmeddelande den 4 augusti som handlade om hur Ukrainas militär utsatt den egna befolkningen för fara. Det bedömdes att över 3 000 medlemmar valde att säga upp sitt medlemskap på grund av pressmeddelandet.

Antalet grupper gick ner från 162 till 146 mellan 2021 och 2022, vilket förklarades med att covid-19-pandemin fortsatte att påverka organisationen.

Avgående ordföranden för Amnestyfondens styrelse, Tomas Hultman, berättade om det stora biståndet som gavs till utsatta i Afghanistan efter talibanernas återtagande av makten. Foto: Charlie Olofsson

Ordföranden för Amnestyfondens styrelse Tomas Hultman berättade att fondens utbetalningar har mer än fördubblats det senaste åren, från 10 miljoner till 21 miljoner. Det tros främst ha att göra med talibanernas övertagande i Afghanistan 2021. Antalet ansökningar till Amnestyfonden var förra året 575 stycken att jämföra med 231 från 2019.

– Amnestyfonden ger akutstöd till människorättsförsvarare, både individer och organisationer. Det kan handla om flykt till en säker plats, rättshjälp, basbehov som att betala hyra eller hjälp med medicinsk rehabilitering. Men det är viktigt att det också finns andra grupper som samverkar för en mer långsiktig hjälp, säger Tomas Hultman.

Amnesty Sveriges kostnader ökade från 133 miljoner till 147 miljoner förra året. Det beror till stor del på inflationen som slog till under hösten 2022.

På kvällen den 6 maj protesterade deltagarna på årsmöte och den nationella ungdomsträffen mot avrättningen av svensk-iranske Habib Chaab. Foto: Annie Beckman

Under helgen kommer det också fattas beslut om motioner från medlemmar och förslag från styrelsen. Det handlar bland annat om införande av lokalföreningar i Amnesty Sverige och om nya direktiv för valberedningen för att säkerställa att föreslagna kandidater lever upp till Amnestys krav på partipolitisk obundenhet.

Lisa Olsson
[email protected]

Sjunkande intresse för årsmöte

Till årsmötet i Hallunda hade 162 röstberättigade medlemmar anmält sig. På lördagen var 128 personer inloggade i det digitala beslutsverktyg, Suffra, som årsmötet använder sig av. Något fler väntades komma under söndagen. Årets årsmöte ligger också parallellt med nationella ungdomsträffen vilket sätter en ungdomlig prägel på årsmötet.

Svenska Amnesty har fortsatt tappa medlemmar och vid årsskiftet var antalet medlemmar 80 220. När Amnesty 2019 samlades i Gävle till det sista årsmötet före pandemin hade Amnesty 96 058 medlemmar. Till årsmötet i Gävle var drygt 200 röstberättigade medlemmar anmälda.

Svenska Amnesty tillämpar fortfarande direktdemokrati där alla drygt 80 000 medlemmar har rätt att delta på årsmöten och delta i besluten. Antalet deltagare i årsmöten har varit sjunkande, med undantag för mötet i Göteborg 2018 då nästan 250 röstberättigade anmälde att de skulle komma. Då hade dock sektionen valt att kombinera årsmötet med kampanjutbildning.

Dramatisk omröstning i abortfrågan på årsmötet i Göteborg. Foto: Agnes Franzén

Till årsmötet i Stockholm 2017 hade 171 röstberättigade medlemmar anmält sig. I Halmstad år 2016 var 156 röstberättigade medlemmar var anmälda.

När det var årsmöte i Göteborg år 2006 deltog 266 röstberättigade medlemmar. Då hade Amnesty 58 819 medlemmar. Då hölls också en stor konferens om flykting- och asylfrågan. Och årsmötet fattade beslut om abortfrågan vilket skulle få stor betydelse för det fortsatta arbetet.

Ulf B Andersson

Amnesty Press på årsmötet

ÅRSMÖTE2023: Valberedningen anklagas för diskriminering (6 maj)