Att leva utan tillstånd i Sverige – tankeväckande antologi om irreguljära migranter

I Sverige lever tusentals personer som ibland brukar kallas papperslösa. Många av dem har fått avslag på sina asylansökningar. I en ny antologi berättas om irreguljära migranter i Sverige och deras egna berättelser ges utrymme. Människor utan uppehållstillstånd har idag rätt till sjukvård "som inte kan anstå" och deras barn har rätt att gå i skola men det är rättigheter som ifrågasätts i dagens svenska debatt.

Foto: Daidalos

Bok: Irreguljär migration i Sverige – Rättigheter, vardagserfarenheter, motstånd och statliga kategoriseringar.
Redaktörer: Maja Sager, Helena Holgersson & Klara Öberg
Förlag: Daidalos

Att hela tiden bli exkluderad, riskera att bli upptäckt, och att alltid vara på sin vakt, påverkar hur papperslösa personer relaterar till sin omvärld. Återkommande teman i deras berättelser är att känna sig fjärmad från omvärlden, och ibland också sig själv, sin framtid och sitt förflutna.

Det ovanstående är ett citat från Erika Sigvardsdotter i en avslutande diskussionen i ett av de 16 kapitlen i antologin Irreguljär migration i Sverige – Rättigheter, vardagserfarenheter, motstånd och statliga kategoriseringar.

Antologin handlar om situationen för irreguljära migranter i Sverige. Med irreguljära migranter avses personer som saknar tillstånd att vistas i landet. Många av de som är irreguljära migranter har sökt asyl och fått avslag på sin ansökan men har av olika anledningar valt att stanna kvar i Sverige. Citatet ovan beskriver den utsatthet och svåra situation som dessa människor befinner sig i.

I boken analyserar 19 forskare hur tillståndet irregularitet uppkommer, återskapas och upplevs. Utgångspunkten är forskarnas studier av irregularitet, migrationskontroll och gränser i en svensk kontext. Boken är högaktuell och relevant i en tid då många människor lever irreguljärt och förhållanden för denna grupp förändras.

Syftet med boken är att introducera detta forskningsfält för svenska studenter och forskare samt att sprida kunskap till en bredare allmänhet. Författarna vill också uppmärksamma de paradoxer i den svenska välfärdsstaten som synliggörs på grund av tillståndet irregularitet. Därtill framhåller antologins redaktörer; Maja Sager, Helena Holgersson och Klara Öberg följande:

Det är viktigare än någonsin att påminna om andra möjliga samtider och framtider, och att inte låta de kategorier i vilka staten placerar människor utan uppehållstillstånd definiera deras tillvaro. Det som under tio års tid verkat som en utveckling mot ökade rättigheter för irreguljära migranter visar sig nu istället handla om konstanta förhandlingar där nya omständigheter och politiska opinioner kan innebära två steg tillbaka och där utgången hela tiden är oviss. Nu ställs de problematiker som diskuteras i denna bok allt tydligare på sin spets.

I förhållande till de utmaningar som väntar kommer migranter, aktivister och forskare av nödvändighet att behöva fortsätta att utmana, ställa kritiska frågor och att i både teori och praktik skapa nya sätt att tänka kring mänsklighet och tillhörighet, bortom nationalstaternas uppdelande processer. Den här boken bidrar förhoppningsvis med en del verktyg och strategier som kan komma att bli viktiga i detta arbete.

Boken inleds med fem korta berättelser. Det som är gemensamt för personerna i dessa berättelser är att situationen de har hamnat i är ett resultat av migrationskontroll och gränskontroll. Berättelserna är gripande. Läsaren får direkt en inblick i den verklighet som dessa personer befinner sig i till följd av deras migrationsrättsliga status. Vidare illustrerar berättelserna vilket komplext fenomen som irregularitet är och det många sätt som tillståndet kan ta sig uttryck på.

De olika texterna diskuterar främst förhållandet mellan medborgerliga och mänskliga rättigheter, belyser de paradoxer som uppkommer i välfärdsstaten till följd av irregularitet och utmanar föreställningen om att Sverige är “världsbäst” på humanitet, jämställdhet och solidaritet.

Hannah Arendt hyllades år 2006 på ett tyskt frimärke. Foto: Deutsche Post

Författarna för många intressanta diskussioner och analyser. Flera av författarna har valt att använda sig av filosofen Hannah Arendts resonemang om mänskliga rättigheter från hennes bok The Origins of Totalitarianism (utgiven 1951 som först år 2016 kom på svenska på Daidalos), för att beskriva och analysera den situation som irreguljära migranter befinner sig i. Diskussionerna som utgår från Arendts teori var de resonemang som jag fann särskilt intressanta och givande.

Ämnet är komplext och många resonemang och teorier torde vara nya för en bredare allmänhet, vilket kan vara en utmaning för läsaren.

Många av de personer som boken handlar om är före detta asylsökande. Mot bakgrund av detta, tror jag att det hade varit fördelaktigt att introducera asylrätten för läsaren och kortfattat förklara till exempel hur asylprocessen går till och vad som ska utredas och bedömas av de svenska myndigheterna i denna process, de förutsättningar som enligt lagen måste vara uppfyllda för att en person ska beviljas uppehållstillstånd och vad det kan bero på att personer får avslag på sin asylansökan.

Författarna skriver inledningsvis att texterna i boken utgår från ett perspektiv som förhåller sig kritiskt gentemot den migrationsrättsliga lagstiftningen och den process som syftar till att pröva ansökningar om uppehållstillstånd. Det innebär exempelvis att Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas bedömningar inte kan tas för givna.

Migrationsverket och migrationsdomstolarna ses med kritiska ögon i antologin. Foto: Tomislav Stjepic/Migrationsverket

Även med ett kritiskt förhållningssätt tror jag att det hade varit fördelaktigt om författarna hade gett utförligare information i dessa frågor. Detta för att en bredare allmänhet ska få viktig bakgrundsinformation om rättsområdet och en förklaring till varför dessa personer inte har beviljats uppehållstillstånd.

Boken förmedlar information om hur det är att leva irreguljärt, vilket kan bidra till en ökad förståelse för dessa människor och den situation som de befinner sig i. I och med att texterna skildrar olika aspekter av hur det är att leva som irreguljär migrant får läsaren en nyanserad bild av situationen som dessa personer befinner sig i. Texterna är välskrivna, ambitiösa och tankeväckande.

Det jag uppskattade mest med boken var att få ta del av migranternas egna berättelser och erfarenheter av att leva utan tillstånd i Sverige. Att läsa om detta berörde och drabbade mig. Det var gripande men också mycket intressant, lärorikt och givande. Det är mycket värdefullt att migranternas egna erfarenheter ges utrymme i det offentliga samtalet.

Jag kan varmt rekommendera såväl yrkesverksamma, studenter och allmänheten att läsa denna bok för att få ta del av irreguljära migranters erfarenheter av att leva utan tillstånd i Sverige och de många intressanta resonemang som presenteras i boken.

Boken kan bidra med verktyg och strategier i arbetet med att utmana, ställa kritiska frågor och skapa andra sätt att tänka kring mänsklighet och tillhörighet, bortom nationalstatens kategoriseringar, vilket är vad författarna hoppats på.

Tilda Norsten
[email protected]

Fotnot: En kortare version publicerades i nummer 1/2017.