Ett oönskat moderskap

Norska filmen ”Ninjababy” tar upp moderskapet och förväntningar och myter kring det. 23-åriga Rakel vill inte bli mamma och Kristine Kujath Thorp gör en fantastiskt fin och nyanserad gestaltning av sin karaktär.

Nader Khademi och Kristine Kujath Thorp i Ninjababy. Foto: Motlys/ Triart

Film: Ninjababy
Regissör: Yngvild Sve Flikke
Skådespelare: Kristine Kujath Thorp, Arthur Berning, Nader Khademi
Längd: 104 minuter
Land: Norge

I norska filmen Ninjababy, regisserad av Yngvild Sve Flikke, följer vi 23-åriga Rakel, som i filmens början får veta att hon är gravid – i sjätte månaden. Att göra en abort är alltså för sent och någon mamma vill Rakel absolut inte bli. Detta sätter igång en rad känslor och reaktioner, både hos Rakel själv och de som finns runt omkring henne. Hur har hon kunnat bli gravid när hon äter p-piller? Vem är pappan? Är det Aikido-Mos eller Pitt-Jesus eller någon annan? Varför har hon inte märkt av att hon är gravid? Vad ska hända med barnet i magen?

Till sin hjälp att reda i frågorna har hon sin bästa vän och rumskompis Ingrid. Men snart skapar sig Rakel också en liten tecknad figur att tala med, som följer med henne genom filmens gång; nämligen ninjababyn. Ninjababyn ställer frågor, väcker tankar och kommer med kreativa önskemål om adoptivföräldrar. Inte sällan ger ninjababyn uttryck för de känslor av skam och skuld som Rakel har inför sig själv och sin inställning till moderskapet.   

Rakel på golvet (Kristine Kujath Thorp) ska hantera skam och skuld inför ett oönskad moderskap. Foto: Motlys/ Triart

Vid ett tillfälle i filmen säger Rakel till sin ninjababy att hon vill slippa den utan att få dåligt samvete för resten av livet. Med den repliken ringar hon in ett av filmens centrala teman; nämligen moderskapet och de förväntningar och myter som finns kring det. För Rakel har inga moderskänslor. Hon vill inte bli mamma. Hon vill hellre bli astronaut, ölprovare eller serietecknare. Och så ska man ju, enligt rådande samhällsnormer, egentligen inte känna. 

Liknande känslor har också den svenska bloggaren Sandra Beijer lyft det senaste året. Hon har just fått sin bebis, men under graviditeten berättade hon på sin blogg om hur hon känt kring att vara gravid och att bli mamma. Och det har inte varit en självklart positiv grej. För det har hon fått utstå en del hat, men det har också blivit tydligt att detta är en diskussion som saknats. Och nu kommer även Ninjababy med sitt inlägg i debatten. 

Huvudrollen i filmen spelas av Kristine Kujath Thorp, som gör en fantastiskt fin och nyanserad gestaltning av sin karaktär. Alla känslor får rymmas i Rakel och det gör henne komplex och välrundad. För trots att hon är tydlig med att hon inte vill bli mamma är hon samtidigt orolig för sin bebis och vill att den ska få det bra. På så vis går det inte heller avfärda Rakel som känslokall eller egoistisk, som många kvinnor som inte vill ha barn avfärdas som.

Kristine Kujath Thorp gör en fantastiskt fin och nyanserad gestaltning av sin karaktär Rakel. Foto: Motlys/ Triart

Filmens manus är humoristiskt och varmt, men samtidigt rakt och krasst. Inte sällan studsar dialogen mellan de stereotypa bilderna av kvinnan som antingen madonna eller hora. På vissa sätt påminner Yngvild Sve Flikkes film om den amerikanska filmen Juno från 2007. Men i Ninjababy slipper vi happy-ever-after-slutet och annat romantiserande kring, ja, det mesta egentligen, vilket är väldigt härligt. Ett hett filmtips i höstmörkret, helt enkelt.

Sanna Blomgren
[email protected]

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 4/2021.

Läs också

Sandra Beijer i tidningen Motherhood.