Hotad fackföreningsledare på European Social Forum

reportage | 2008-09-23

Eberto Diaz, fackföreningsordförande från Colombia, deltog i ett seminarium om Colombias framtid under European Social Forum i Malmö. Tidigare under veckan deltog han även i en internationell tribunal om Colombia i Bryssel. Under sin tid i Bryssel mottog hans son mordhot riktade mot fadern. Den 24 september återvänder Eberto Diaz till Colombia.

Eberto Diaz.

Eberto Diaz, ordförande för colombianska lantarbetarfackens centralorganisation, FENSUAGRO återvänder till Colombia på onsdag och är starkt oroad för sin säkerhet. Dagarna innan han deltog vid European Social Forum i Malmö deltog Eberto Diaz i en internationell tribunal om Colombia i Bryssel. Den hade arrangerats av en rad colombianska organisationer med stöd av EU-parlamentatets grupper av ledamöter i den gröna gruppen och vänstergruppen. Vid tribubnalen fastslogs att Colombias regering brutit mot de mänskliga rättigheterna. Under sin i Bryssel fick Eberto Diaz son ta emot ett mordhot riktat mot sin far.

  • När min son var på väg hem från skolan kom två beväpnade män fram till honom. De sa att de hoppades att ”det skulle gå bra för mig i Bryssel” vilket är ett tydligt mordhot. Jag har även fått ett mejl från paramilitären där jag och FENSUAGRO:s generalsekreterare förklaras vara militära mål på grund av falska anklagelser om kopplingar till vänstergerillan, berättar Eberto Diaz för Amnesty Press.

Mejlet var undertecknat ”AUC – Amigos de Álvaro Uribe en Colombia”. AUC är också den förkortning som har använts av de paramilitära grupper som under många år har anklagats för mord och massakrer. Att bli meddelad att man är ett ”militärt mål” i Colombia är detsamma som att bli hotad till livet av paramilitären, en illegal militärgrupp som i sin kamp mot vänstergerillan i Colombia har kopplingar till Colombias regering, storgodsägare och multinationella företag. Ett stort problem i Colombia är enligt Eberto Diaz att civila sociala rörelser på falska premisser anklagas för att ha ett samröre med gerillan.

President Àlvaro Uribes regering bedriver enligt Eberto Diaz en hetsjakt på sociala organisationer i Colombia med hjälp av nätverket ”Red de Cooperantes e informantes” som består av tre miljoner ”informanter” vilka ska anmäla personer som verkar misstänkta. Regeringen betalar för varje information som de får in vilket enligt Eberto Diaz lett till en situation där många häktats och fängslats på falska grunder. Bland annat fängslades den nu döda Luis Miquel Gómes Porto, ordförande för en av FENSUAGROS medlemsorganisationer.
- Han anklagades falskeligen för att ha kopplingar till vänstergerillan men släpptes i brist på bevis.
Strax efter frigivningen dödades han av statlig militär vilka gick ut i medierna och påstod att han dödats i strid. De satte på honom en kamouflageuniform för att lura folk att han var gerillamedlem, säger Eberto Diaz.

Paramilitären står för den största delen av morden på civila i Colombia. FENSUAGRO får ständiga hot från paramilitären och över 1 000 medlemmar har mördats sedan fackföreningen bildades för 32 år sedan. Eberto Diaz är kritisk till att regeringen inte lever upp till sitt ansvar att skydda alla Colombias medborgare:
- FENSUAGRO vill att regeringen ska demobilisera paramilitären och sätta både skyldig militär och paramilitär i fängelse. Ordförande för ICC, internationella brottmålsdomstolen, i Haag har sagt att Colombias regering kommer att bli ansvariga för ICC om de inte ställer paramilitären inför rätta.

Colombias sociala rörelser förföljs **

Paramilitär fortsätter förfölja sociala rörelser i Colombia. Men trots bevisade kopplingar mellan paramilitär och Colombias regering fortsätter Europas ledare och europeiska företag stödja president Àlvaro Uribes styre. Colombias framtid diskuterades under lördagen på European Social Forum.

Lilia Solana, colombiansk oppositionspolitiker som deltog under lördagens seminarium ”Colombia – Ett hot för utvecklingen i Latinamerika” kom direkt från Bryssel där hon deltagit i en politisk internationell tribunal för att uppmärksamma statens ansvar för kränkningar av mänskliga rättigheter i Colombia. Tribunalen fastslog att Colombias regering brutit mot de mänskliga rättigheterna och fördömde Colombias regering, multinationella företag och USA för deras inblandning i våldsamheter mot civila i Colombia. ”Domen” tvingar dock inte juridiskt EU, som har en rad ekonomiska intressen i Colombia, att agera i frågan, men kan medföra att kritiken inom EU-parlamentet skärps.
- EU har sina egna intressen och min erfarenhet är att man inte bryr sig särskilt om detta. Men nu finns det i alla fall ett etiskt dokument som visar på hur man bör föra en etisk politik. Ju fler som känner till dokumentet desto mer kan det påverka EU:s politik, tror Lilia Solano.
Hon kommer från oppositionspartiet Polo Democrático och är rådgivare för den colombianska senatens råd för mänskliga rättigheter.

Lilia Solana.

Inbördeskriget i Colombia, som har pågått i över 40 år, har gått hårt åt de civila personer och sociala rörelser som vill se reformer i landet i strid med president Àlvaro Uribes nyliberala politik. Den sittande regeringen anklagar fackföreningar och andra sociala organisationer för att samarbeta med vänstergerillan vilket lett till trakasserier och mord på människorättsaktivister från paramilitärer vilka bevisligen har samröre med militären och regeringen.

Eberto Diaz, ordförande för colombianska lantarbetarfackens centralorganisation, FENSUAGRO,
tror att morden på civila beror på att regeringen pressar militären att visa upp resultat från kriget mot vänstergerillan. Regeringen är i sin tur pressad av USA som ger militärt bistånd till Colombia som en del av ”kriget mot terrorismen” och ”kriget mot narkotikan”. Något som även Lilia Solano framhöll.
- USA har investerat miljontals dollar i Colombia för att ”stötta stabiliteten” och upprätthålla den etablerade ordningen. Men det finns ingen demokrati i Colombia. Det är väsentligt att rädda och politisera de sociala rörelser som blivit avpolitiserade. Det är viktigt att Colombia slutar vara en språngbräda för USA:s intressen i Latinamerika, anser Lilia Solano.

Eberto Diaz framhåller den ojämna jordfördelningen i Colombia som den främsta orsaken till konflikten mellan vänstergerillan och regeringen. Eberto Diaz hävdar att bönder med våld tvingas lämna sin jord och anser att en grundläggande jordreform är nödvändig:
- Mer än fyra miljoner bönder har lämnat sin mark för att rädda sina liv undan paramilitären vilken har samröre med regeringen och stödjer stora multinationella företag och storgodsägare. 15 personer äger en stor del av Colombias jord idag.

Camila Salazar från den colombianska organisationen för universitetsstudenter vittnade om att även universitetsstudenter som protesterar mot regeringens politik trakasseras. De senaste sex åren har regeringen genomfört en omfattande privatisering av universiteten som lett till att lärare avskedats, avgifter höjts och studenters rätt till sjukförsäkring tagits bort. Studenter som organiserat sig och protesterat mot privatiseringarna har fått betala ett högt pris.
- Universitetet behandlas som ett problem för den offentliga ordningen. Vi som ska skapa det framtida samhället behandlas som potentiella terrorister. Om vi inte håller med regeringen får vi inte uttrycka oss. Det är ett hot för yttrandefriheten säger Camila Salazar.
Enligt Camila Salazar infiltrerar civilklädda poliser universiteten för att kunna peka ut de studenter som upplevs obekväma. Hon menar att president Uribes politik slagit hårt mot studentrörelsen:
- Sedan 2002 finns det mer än 600 fall av studenter som utsatts av olika former av människorättsövergrepp som hot, tvångsförflyttning och godtyckliga häktningar av staten. Sex studenter har mördats av paramilitär.

Camila Salazar.

Vid seminariet påpekade alla i panelen att all vapenförsäljning till Colombia måste stoppas. Det framfördes att Storbritannien exporterar vapen till Colombia och att Colombias regering har intresse av att köpa svenska krigsplan.
- Europeiska medborgare kan påverka genom att skriva brev och göra kampanjer. I dokumentet visar vi på vilka politiska och ekonomiska sektorer i Europa som har ansvar för situationen i Colombia, förklarar Lilia Solana till Amnesty Press.

Läs mer:

Amnesty Press på ESF

Ingen upprättelse för terrorkampens offer (21 september)

Teaterpjäs ska fria Dawit Isaak (20 september)

Amnesty på European Social Forum (19 september)

Europeiskt Socialt Forum har kommit till Malmö (Om invigningen 17 september)

Läs också:

Straffrihet för massmord (21/5 2008)

Chiquita får böta 171 miljoner (19/9 2008)

Colombia värsta landet för fackligt aktiva (27/9 2006)

Colombia och paramilitären: Fortsatt hård kritik mot demobiliseringen (27/9 2006)

Öppet brev till Colombias president: Stoppa hoten och förföljelserna mot det colombianska lantarbetarfacket FENSUAGRO! (Colombianätverket 19 september)

Sälj inte vapen till Colombia (debattartikel i Aftonbladet 7 maj 2008)

Text: Nina Eneroth

Bild: Elma Durakovic

reportage | 2008-09-23