FN vill få fler att ratificera folkmordskonventionen
I december 2018 är det 70 år sedan FN:s konvention mot folkmord antogs. FN uppmanar nu fler länder att ratificera konventionen. Fördrivningen av rohingyer från Burma har lett till diskussioner om att folkmord pågår.
reportage | 2017-12-21 Av: Tharanga Yakupitiyage |
Den polsk-amerikanske juridikprofessorn Raphaël Lemkin kämpade för den folkmordskonvention som 1948 antogs av FN:s generalförsamling. Foto: Wikimedia
FN uppmanar de medlemsländer som ännu inte har ratificerat folkmordskonventionen att göra det innan utgången av nästa år, då 70 år har gått sedan den antogs efter andra världskrigets fasor, 1948. I samband med detta understryker FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att folkmord är något som genomförs medvetet – och som föregås av varningstecken.
– Ofta utgör det kulmen efter flera år av exkludering, förnekanden av mänskliga rättigheter och andra övergrepp. Eftersom folkmord kan inträffa både i krig och fred måste vi alltid vara mycket vaksamma, säger Antonio Guterres.
FN-chefens särskilda rådgivare i arbetet mot folkmord, Adama Dieng, säger att det som möjliggör folkmord är när omvärlden inte agerar trots varningstecken.
– Det kan ske när människor avhumaniseras och förföljs för på grund av vilka de är, eller vilka de representerar, säger Adama Dieng.
FN-konventionen definierar folkmord som handlingar som är förövade i ”avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan”.
Dit räknas inte bara att människor inom gruppen dödas, utan även orsakande av allvarlig kroppslig eller mental skada och att medvetet skapa levnadsvillkor som är avsedda att förhindra att barn föds inom gruppen.
Ricardo Alfaro undertecknar för Panamas räkning folkmordskonventionen 1948. Jehan de Noue, FN:s protokollchef, står bredvid. Foto: UN Photo/Marvin Bolotsky
Trots den breda definitionen av folkmord påpekar Antonio Guterres att liknande händelser har återupprepats.
–Fortfarande reagerar vi snarare än förhindrar, och agerar ofta först när det är för sent. Vi måste göra mer för att svara snabbt och förhindra att våldet eskalerar, säger han.
Ett aktuellt fall är behandlingen av den muslimska minoritetsgruppen rohingya i Burma (Myanmar). Organisationerna Fortify Rights och United States Holocaust Memorial Museum har i ett års tid granskat deras situation och kommit fram till att det finns allt fler bevis som pekar mot att burmesiska soldater, poliser och civilas angrepp utgör ett folkmord.
Flyktingar från Burma anländer till Bangladesh efter att ha lyckats fly undan våldet i hemlandet genom att ta sig över floden Naf, som skiljer länderna åt. Foto: Farid Ahmed/IPS
– Rohingyerna har utsatts för attacker och systematiska övergrepp i årtionden. Det internationella samfundet får inte svika dem nu när deras själva existens i Burma är hotad, säger Cameron Hudson vid United States Holocaust Memorial Museum.
– Om inte snabba åtgärder genomförs är risken stor för att fler omfattande grymheter begås, säger han.
Över hälften av den miljon rohingyer som levt i Burma har tvingats på flykt från landet sedan våldsvågen mot dem inleddes i augusti. Överlevande har berättat om hur civila bränts levande, hur flickor och kvinnor blivit utsatta för våldtäkter och hur grupper av pojkar och män utsatts för massgripanden.
– Dessa brott göds av straffriheten och bristen på motåtgärder. Det räcker inte med fördömanden, säger Matthew Smith, chef för Fortify Rights.
FN:s människorättskommissionär Zeid Ra’ad al-Hussein har beskrivit den burmesiska arméns kampanj mot minoritetsgruppen för “ett skolboksexempel på etnisk rensning”, och även det brittiska parlamentets utrikesutskott har uttalat att våldet i Burma kan handla om ett folkmord.
Trots detta har FN:s säkerhetsråd ännu inte agerat i förhållande till krisen i Burma.
Hittills har 149 av FN:s medlemsländer ratificerat folkmordskonventionen och uppmaningen om att göra detsamma riktas nu till de 45 länder som återstår.
Läs också
U.N.'s Zeid toughens warning of 'genocide' in Myanmar (Reuters 18 december 2017)
reportage | 2017-12-21 Av: Tharanga Yakupitiyage |