”Turkiet är inte Erdoğan”
Fängslade människorättsförsvarare, förestående grundlagsändringar och hot om avbrutna medlemskapsförhandlingar. Relationen mellan Turkiet och EU har i kölvattnet av kuppförsöket 2016 nått en ny fryspunkt. Det problematiska förhållandet mellan unionen och kandidatlandet diskuterades under ett seminarium i Stockholm den 1 september.
reportage | 2017-09-08 Av: Vera Häggblom |
President Erdoğan vid ett kampanjmöte för ett ja i folkomröstningen. Med drygt 51 procent av rösterna sade väljarna i april ja till författningsändringarna. Foto: VOA/Wikimedia
– Vi ser en oerhört allvarlig utveckling i Turkiet som har pågått under många år och som har förvärrats efter kuppförsöket. Landet har stora problem gällande efterlevandet av de mänskliga rättigheterna, säger EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD) under seminariet i Europahuset i Stockholm.
I juli i år antog Europaparlamentet med stor majoritet en resolution gällande Turkiet där man uppmanar EU-kommissionen och EU-länderna att avbryta förhandlingarna med Turkiet om landet inför de ändringar av konstitutionen som med knapp marginal röstades igenom i våras. Grundlagsändringarna, som träder i kraft efter parlaments- och presidentvalet i Turkiet 2019, ger president Recep Tayyip Erdoğan ännu mer makt.
– Om Turkiet implementerar resultatet av folkomröstningen är det i strid med Köpenhamnskriterierna, säger Lars Adaktusson (KD).
Sedan kuppförsöket i juli 2016 har omkring 150 000 människor mist sina jobb och 40 000 personer har fängslats i Turkiet. Mediesituationen är katastrofal, då över 100 journalister sitter fängslade och omkring 150 medieföretag har stängts ned.
– Det finns i princip inga fria medier kvar i Turkiet längre, även om det finns enskilda modiga journalister, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser.
Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser (till höger), säger att det i princip inte finns några fria medier kvar i Turkiet i dag. Till vänster Paul Levin, direktör på Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Foto: Vera Häggblom
Han säger också att det inte bara är de fängslade journalisterna som drabbas utan att det förs en signalpolitik som gör att de journalister som finns kvar inte vågar rapportera fritt utan utvecklar en hög grad av självcensur.
– Press- och yttrandefrihet bygger på ett förtroende som går snabbt att rasera, men som tar lång tid att bygga upp. Turkiet kommer att ha ett svårt medielandskap under lång tid framöver, säger Jonathan Lundqvist.
Hur långt sträcker sig då de europeiska ledarnas tålamod med Turkiet? EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sade nyligen att Turkiet ”med raska steg är på väg bort från EU” och Tysklands Angela Merkel sade den 1 september att ”Det är ett tydligt faktum att Turkiet inte ska bli medlem i EU. Jag ska prata med mina EU-kollegor för att se om vi kan nå en gemensam ståndpunkt där vi avslutar samtalen om turkiskt medlemskap”. Det är första gången som Merkel säger något annat än att samtalen med Turkiet ska fortsätta.
Europaparlamentarikern Lars Adaktusson (KD) är kritisk till flyktingavtalet mellan EU och Turkiet. Foto: Pressbild
Samtidigt som tonen hårdnar mellan EU och Turkiet gäller fortfarande flyktingöverenskommelsen från mars 2016, som går ut på att hindra flyktingar från att ta sig in i EU över Egeiska havet. Lars Adaktusson (KD) är skeptisk till avtalet:
– Det är viktigt att komma ihåg att avtalet inte kom till för att det var den bästa lösningen utan för att EU-länderna inte har tagit sitt ansvar och skapat en gemensam politik.
När det gäller framtidsutsikterna för fortsatta medlemsförhandlingar mellan EU och Turkiet vill EU-parlamentarikern Bodil Valero (MP) att dörren ska hållas på glänt och att bollen ska skickas till den turkiska befolkningen:
– Parlamentet vill ha en relation, men nu har vi lagt korten på bordet och ställt frågan – vill ni ha oss?
Bodil Valero tar fasta på att valresultatet vid den turkiska folkomröstningen i våras var mycket jämnt, vilket är ett kvitto på att Turkiet är ett djupt splittrat land:
– Vi måste stötta de demokratiska krafterna i landet. Turkiet är formellt en demokrati och kan komma att bli det igen. Turkiet är inte Erdoğan, säger hon.
Bodil Valero (MP) vill stötta de demokratiska krafterna i Turkiet. ”Turkiet är inte Erdoğan”, säger hon. Foto: Miljöpartiet/pressbild
Något som definitivt skulle sätta stopp för ett framtida EU-medlemskap är dock om Erdoğan skulle omsätta sina uttalanden om att återinföra dödsstraffet i Turkiet i handling, vilket han vid flera tillfällen har tagit upp efter kuppförsöket 2016.
– Dödsstraffet är en red line, säger Lars Adaktusson (KD).
Två av de personer som har drabbats av den senaste tidens tillslag mot människorättsförsvarare och oppositionella är Amnestys Turkietchef İdil Eser och den svenske IT-konsulten Ali Gharavi. De greps den 5 juli i år tillsammans med åtta andra människorättsaktivister i samband med en utbildning i digital säkerhet utanför Istanbul, och misstänks på oklara grunder för att ha stöttat en icke namngiven terrororganisation.
Bodil Valero (MP) är djupt kritisk till gripandet:
– Det finns ingen rim och reson i agerandet. Det är helt oacceptabelt att man griper personer som utbildar inom mänskliga rättigheter, men så är heller ingenting längre normalt i Turkiet.
Vera Häggblom
[email protected]
Europaparlamentarikerna Lars Adaktusson (KD) och Bodil Valero (MP), samt riksdagsledamoten Erik Ezelius (S), vice ordförande i Svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet. Foto: Vera Häggblom
Läs också
Amnesty kräver att turkiska myndigheter upphör med häxjakten mot människorättsförsvarare, friger de fängslade och lägger ner den grundlösa brottsutredningen.
Aktion: Turkiet - Stoppa häxjakten på människorättsförsvarare
Turkey: Deteriotation of human rights situation must be addressed by the Human Rights Council - Written Statement to the 36th session of the Human Rights Council (Amnesty International 4 september 2017)
Läs mer från Amnesty Press
Turkiet: Vad kan göras för att stoppa utvecklingen? (17 augusti 2017)
Rädslan sprider sig i Turkiet (Krönika av Bitte Hammargren 12 juni 2017 – även i nummer 2/2017)
Minnet av Hrant Dink lever (15 februari 2017- även i nr 1/2017)
Can Dündar: Erdoğan har EU-ledarna på knä (23 december 2016)
Krigets återkomst (nummer 3/2016)
BOKMÄSSAN2016: Turkiets längtan till det som en gång var (30 september 2016)
Hon var på seminarium i Stockholm – nu är Sebnem Korur Fincanci häktad i Turkiet (23 juni 2016)
Prideparad förbjuds i Istanbul – Amnesty uppmanar till protester (18 juni 2016)
PRESSFRIHETENS DAG 2016: Turkiets journalister under allt hårdare tryck (3 maj 2016)
Turkiet: 2 000 rättsfall mot personer som anklagas för att ha skymfat Erdoğan (26 april 2016)
Turkiet dränker Edens lustgård (2 oktober 2015 , även i nummer 3/2015)
Turkiet stängde grinden vid manifestation för yttrandefrihet (25 april 2016)
Vart är Turkiet på väg? (nummer 1/2016)
Nio år sedan Hrant Dink mördades: 2 000 i minnesmanifestation i Istanbul (19 januari 2016)
Turkiet inför 100-årsminnet av folkmordet (23 april 2015)
Kurder vill leda kampen för ett mer demokratiskt Turkiet - Amnesty Press rapporterar från Diyarbakir (5 mars 2013)
Jag bokar nästa resa till Istanbul (27 november 2012)
Åter till 1915 (2 augusti 2012)
Yttrandefriheten sitter trångt i Erdogans Turkiet - ”70 journalister och författare fängslade” (15 juni 2011)
När bokstaven W blir en fråga om mänskliga rättigheter (6 oktober 2009)
Kampen för pressfrihet i Turkiet (5 juli 2007)
reportage | 2017-09-08 Av: Vera Häggblom |