”När landets säkerhet står på spel tänker ingen på mänskliga rättigheter” - Jordanien går till val men oppositionen bojkottar
reportage | 2013-01-22 |
Stora delar av oppositionen kommer att bojkotta parlamentsvalet i Jordanien den 23 januari. De menar att det politiska systemet tystar dem. Samtidigt blir tagen tuffare mot fredliga demonstranter. Hundratals aktivister har åtalats för terrorbrott i Säkerhetsdomstolar.
Sedan januari 2011 har demonstrationer för ekonomiska och politiska reformer avlöst varandra i Jordaninen. Landets konstitution garanterar mötes- och yttrandefrihet.
– Men i verkligheten ser det annorlunda ut, säger den 25-årige reformaktivisten Moath al-Azzeh är vi träffas på ett café i Jordaniens huvudstad Amman.
Vid upprepade tillfällen under vårt samtal tittar sig Moath oroligt omkring i lokalen.
– Jag har blivit fängslad och misshandlad av säkerhetsstyrkor flera gånger. Första gången var 2008 då jag blev gripen för att ha sprayat ”nej till privatisering” på en vägg, säger han.
Moath al-Azzeh är reformaktivist i ___Jordanian Social Left Movement___ och tillhör de hundratals fredliga demonstranter som har ställts inför militärdominerade säkerhetsdomstolar under 2012.
Moath är aktivist i Jordanian Social Left Movement som är en del av den jordanska reformrörelsen. Den är en brokig skara bestående av allt från vänsteraktivister till anhängare av Muslimska Brödraskapets politiska gren IAF (Islamiska Aktionsfronten). Det övergripande gemensamma målet är ökat inflytande i den jordanska politiken. I Jordanien, som är en konstitutionell monarki med ett tvåkammarsystem, har kung Abdullah II nästintill total makt. Majoriteten av parlamentsplatserna är reserverade för partipolitiskt obundna ledamöter. I realiteten innebär att det domineras av konservativa och kungatrogna stamledare utan politiska ideologier.
Jordanska poliser övervakar en demonstration i centrala
Amman i januari 2013.
Kungen har under 2011 och 2012 avsatt tre premiärministrar och deras kabinett. En premiärminister har avgått självmant. Sommaren 2012 gjordes en liten eftergift till oppositionens då landets vallagar ändrades. Antalet parlamentsplatser utökades från 120 till 150 och de platser som är öppna för politiska partier ökade från 17 till 27. Val hålls den 23 januari i år. Majoriteten av oppositionen kommer dock att bojkotta det. De anser att valreformerna är obetydliga.
– De flesta kandidaterna har suttit i gamla korrumperade parlament. Systemet är inte baserat på politiska ideologier. Det är ett stamsystem, säger Moath.
Hårdare tag mot den utbredda korruptionen är ett annat av oppositionens krav. Arbetslösheten ligger på 12 procent. 13 procent av befolkningen lever under FN:s fattigdomsgräns. Klassklyftorna är enorma. På senare tid har en del politiker åtalats och dömts för korruption.
– Det handlar om några mindre betydelsefulla personer. Kungen och hans vänner, som har stulit miljontals dollar, går fria, säger Moath.
Demonstrationerna för reformer har avlöst varandra i Jordanien sedan början av 2011.
Moath berättar att när demonstrationerna inleddes, i början av 2011, höll polisen en låg profil. Det gjorde de inte när Moath och några andra reformaktivister slog upp ett tältläger i centrala Amman i mars 2011.
– Kravallpolis gick till attack. De spöade skiten ur oss och grep mig och 16 andra personer, säger Moath.
De satt häktade i två dagar.
– Det var meningen att vi skulle åtalas inför en militärtribunal men tack vare våra advokater och mediebevakning släpptes vi, säger Moath.
I oktober 2012 blev Moath stoppad i en körkortskontroll. Polisen hittade flyers och demonstrationsplakat i hans bil. Det ledde till tre dagars internering och misshandel på en polisstation. Därefter fördes han med ögonbindel till ett av säkerhetspolisens högkvarter och förhördes. I polisbussen tillbaka till häktet blev han åter misshandlad.
– Jag har misshandlats av polisen många gånger och alltid anmält det men det leder ingen vart, säger han.
Efter ett par dagar åtalades Moath i en Statssäkerhetsdomstol. Han släpptes på fri fot i avvaktan på en ny rättegång.
– Jag är anklagad för något, men vet inte för vad och jag får inte lämna landet. Jag har ingen aning om vad som pågår, avslutar han frustrerat.
En ilsken regeringslojalist skriker okvädningsord mot reformaktivister vid en
protest i Amman.
Amnesty International och andra människorättsorganisationer har flera gånger kritiserat den jordanska regeringen för dess kutym att åtala fredliga demonstranter i säkerhetsdomstolar. Enbart under senare delen av november 2012, då Jordanien skakades av omfattande demonstrationer mot höjningar av bränslepriser, arresterades över 300 personer. Minst 107 fall skickades till Säkerhetsdomstolar. Den jordanska advokaten och människorättsaktivisten, Noor Al Imam, har försvarat flera aktivister i säkerhetsdomstolarna som domineras av militärdomare.
– Det är privata domstolar som utses av premiärministern. Deras uppgift är att hantera terroristbrott men här åtalas fredliga demonstranter som bara uttryckt sin ilska över politiska beslut, säger Noor Al Imam.
Tillvägagångssättet går stick i stäv med konstitutionen.
– Enligt ett tillägg i konstitution från 2011 får civila inte åtalas i säkerhetsdomstolar. Det finns emellertid fem undantag, säger hon.
Aktivisterna kan anklagas för ”underminering av det politiska systemet”, ”uppvigling till olagliga handlingar”, ”deltagande i olagliga sammankomster”, ”skymfning av kungen” och ”försök att olagligt ändra konstitutionen”.
Varje fredag, efter middagsbönen, följer demonstrationer för reformer runtom i Jordanien.
Vanligen förs en gripen aktivist först till en polisstation.
– Enligt lag får en misstänkt hållas i 24 timmar av polisen men de sitter nästan alltid häktade längre. Sedan skickas de direkt till säkerhetsdomstolarna och åtalas för terroristbrott. Det ger åklagaren rätt att fängsla dem i 15 dagar, säger Noor Al Imam.
Efter rättegången brukar aktivisterna sitta fängslade i tre–fyra veckor i väntan på domslut. Sedan släpps de. Proceduren har mer eller mindre satts i system.
– Den har blivit ett straff i sig. Det är en illegal internering som aktivisterna inte kan få kompensation för. De släpps mot borgen och kan närsomhelst bli gripna och åtalas igen, suckar Noor Al Imam.
Det jordanska advokatsamfundet har skickat flera memorandum till regeringen för att få stopp på praxisen.
– Vi försöker höja våra röster för att alla ska inse att dessa handlingar är en skymf mot medborgarna, ett brott mot konstitutionen och mot alla internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Jordanien har förbundit sig till, säger hon.
Hon är dock inte speciellt entusiastisk. Kaoset i länder som Libyen och Syrien används flitigt som exempel på hur det kan om tyglarna släpps för fria.
– När landets säkerhet står på spel tänker ingen på mänskliga rättigheter, säger Noor Al Imam.
Text och bild: Bengt Sigvardsson
Läs mer
Jordan: Release of detainees ‘too little, too late’(Amnesty International 11 december 2012)
Jordan: End Protester Trials in State Security Courts (Human Rights Watch 30 november 2012)
Jordan: Arrest of 20 pro-reform activists heralds crackdown on freedom of expression (Amnesty International 12 oktober 2012)
reportage | 2013-01-22 |