”Diskussionerna om jämställdhet måste hållas levande”

Den nionde februari, tio år efter kvinnokonferensen i Beijing, Kina, bjöd Riksdagens utrikespolitiska klubb in till seminariet ”Beijing +10, bakslag eller framgång för feminismen?” Panelen, bestående bland annat av representanter från Sida, Justitiedepartementet, RFSU, Amnesty och Stockholms universitet, efterfrågade ett ökat samarbete mellan män och kvinnor i syfte att få full slagkraft i jämställdhetsarbetet.

• Kvinnokonferensen i Beijing har gett oss en stabil plattform att stå på för att diskutera jämställdhetsfrågor, sa Lise Bergh, statssekreterare vid Justitiedepartementet.

Plattformen ger också möjlighet att ställa krav på länders regeringar att arbeta för jämställdhet, menade hon. I likhet med flera andra i panelen ansåg också Bergh att fattigdomsbekämpning är en mycket viktig del i arbetet för jämställdhet världen över.

Lise Bergh, statssekreterare vid
Justitiedepartementet

• Det är fortfarande en lång väg kvar att gå men efter kvinnokonferensen i Beijing har vi fått verktyg att arbeta med, var slutsatsen från flera av panelens deltagare.

Moderatorn Kristina Hultman gladdes åt det stora engagemang för jämställdhetsfrågor som finns i Sverige och att drygt 50-talet åhörare hade samlats i Riksdagens Förstakammarsal i Stockholm för att lyssna och ställa frågor. Trots att personerna i panelen representerade olika organisationer och politisk tillhörighet var de överens om betydelsen av att samtal och diskussionerna kring jämställdhet hålls vid liv, både på internationell och lokal nivå.

RFSU:s generalsekreterare Katarina Lindahl menade att kvinnokonferensen i Beijing har betytt mycket och att den har gett människor verktyg för att arbeta med jämställdhetsfrågor på olika nivåer i samhället. Lindahls förhoppning är att Sverige kommer att arbeta vidare med frågan om sexualundervisning för världens unga människor. Hon menade att det är viktigt att inte släppa fokus från den frågan.

Jämställdhet och makt i ett förhållande och inom äktenskap diskuterades också.
- Om en kvinna inte kan förhandla, inte har makt i sexuella relationer och inte kan bestämma när, hur och ens om hon vill ha en sexuell relation inverkar det så klart på hennes liv i stort, sa Katarina Lindahl. Hon riskerar att bli våldtagen, smittad med hiv eller bli gravid.

Britt Hagström, avdelningschef på Sida och Marianne Eriksson,
tidigare EU-parlamentariker deltog i seminariet.

• Kön spelar alltid roll men det är inte enbart kön som spelar roll, sa Britt Hagström, avdelningschef på Sida. Regional tillhörighet är exempel på något som också kan ha betydelse.

• Brist på makt innebär också brist på möjligheter, fortsatte Hagström.
  Hon påpekade också att ett av Milleniedeklarationens mål är att minska fattigdomen i världen.

• Hela 80 procent av världens flyktingar är kvinnor och barn, påminde Fredrik Kron, Svenska Amnestys kampanjansvarige.
  Kron, som också var den ende mannen i panelen, berättade om Amnestys kampanj ”Stoppa våldet mot kvinnor” och påpekade att kvinnors mänskliga rättigheter inte är ett nytt arbetsområde för organisationen. Vad som däremot är nytt för Sveriges del är att organisationen har börjat arbeta inom landets gränser.

Marianne Eriksson, tidigare EU-parlamentariker ansåg att vi ska vara stolta över den svenska sexköplagstiftning, en lag som hon tror har påverkat många andra länders syn på prostitution och trafficking.
- Hallickar trivs inte i Sverige, menade Eriksson.
Men ett av problemen är, enligt henne, att det knappt läggs någon energi alls på att stävja efterfrågan på liknande tjänster.

Drude Dahlerup, professor
vid Stockholms universitet

Trots att jämställdhet är ett mycket debatterat och omdiskuterat ämne bjöd inte förra veckas seminarium på några kontroversiella synpunkter, diskussioner eller åsikter. Panelen var överens om att samtalen kring jämställdhet måste hållas levande. Flera påpekade också vikten av att hålla kvar fokus, bland annat på sexualundervisning för unga människor runt om i världen

Mot slutet av seminariet fick åhörarna tillfälle att ställa frågor. Detta ledde in panelen kring diskussioner om bland annat arbetet mot könsstympning och vikten av att verka på gräsrotsnivå på plats i den kultur och det land där frågan är aktuell.
Åhörarnas frågor öppnade också för en kort diskussion kring mansrollen och om att anlägga ett mansperspektiv i diskussionerna kring jämställdhet.
- Man bör alltid se över könsordningen där man själv står, det kan vara internt på sin arbetsplats men också i ett internationellt perspektiv, reflekterade Fredrik Kron.

Text och bild: Lina Landell
praktikant Amnesty Press och media