70 år sedan Allmänna förklaringen antogs

Den 10 december har det gått 70 år sedan FN antog en allmän förklaring om mänskliga rättigheter. Här ger vi en kort introduktion till detta dokument som är grunden för Amnestys arbete.

Reportage | 2018-12-09
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2018
I Palais de Challiot i Frankrikes huvudstad Paris antogs den 10 december 1948 FN:s Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

I Palais de Challiot i Frankrikes huvudstad Paris antogs den 10 december 1948 FN:s Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Den 10 december samlades FN:s generalförsamling till möte i Palais de Chaillot i den franska huvudstaden Paris. På dagordningen stod resolution 217 om en allmän förklaring om mänskliga rättigheter. Dess 30 artiklar var inget bindande dokument för medlemsstaterna utan just en allmän förklaring från det internationella samfundet.

Av FN:s dåvarande 58 medlemsstater röstade 48 ja till resolutionen. Två länder; Honduras och Jemen, deltog inte i omröstningen. Åtta länder valde att lägga ned sina röster: Jugoslavien, Polen Saudiarabien, Sovjetunionen, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Ukraina och Vitryssland.

Arbetet med det som kom att bli Allmänna förklaringen hade inletts år 1946. Eleanor Roosevelt, diplomat från USA, Charles Malik, diplomat och filosof från Libanon, René Cassin, jurist från Frankrike, John Peters Humphrey, jurist från Kanada och Peng Chun Chang, diplomat och jurist från Kina, brukar anges som textens upphovspersoner.

Den amerikanska diplomaten Eleanor Roosevelt var en av dem som skrev dokumentet om mänskliga rättigheter som FN antog 1948.

Den amerikanska diplomaten Eleanor Roosevelt var en av dem som skrev dokumentet om mänskliga rättigheter som FN antog 1948. Foto: UN

Under gruppens arbete skulle olika intressen och uppfattningar vägas mot varandra. När beslutet togs 1948 hade dock det kalla kriget mellan väst och öst inletts och i Sydafrika hade regeringen fattat beslut om apartheid, ett system där människor definierade efter hudfärg skulle hållas åtskilda.

Först år 1966 kunde två internationella konventioner antas om rättigheterna. Tio år senare hade tillräckligt antal länder ratificerat, det vill säga juridiskt förbundit sig att följa avtalet, och konventionerna började gälla för de länder som hade anslutit sig. Inom FN-systemet har sedan en rad konventioner antagits där Konventionen om barns rättigheter från 1989 nu har ratificerats av alla medlemsstater utom USA.

År 1993 höll FN en världskonferens om mänskliga rättigheter i Österrikes huvudstad Wien där 8 000 personer deltog. Vid mötet antogs Wiendeklarationen där det slogs fast att rättigheterna i de båda konventionerna från 1966 var sammanlänkade och odelbara.

I Österrikes huvudstad Wien hölls år 1993 en FN-konferens om mänskliga rättigheter.

I Österrikes huvudstad Wien hölls år 1993 en FN-konferens om mänskliga rättigheter.

I förberedelserna inför mötet i Wien hade en rad asiatiska länder försökt hävda att det fanns en asiatisk syn på mänskliga rättigheter som skulle skilja sig från en ”västerländsk” syn. Resultatet av mötet blev dock att synen på mänskliga rättigheter som universella, det vill säga gäller för alla, blev fastslagen.

Allmänna förklaringen är ett dokument av sin tid, det vill säga 1948. Synen på mänskliga rättigheter, däribland kvinnors och hbtqi-personers rättigheter, har utvecklats inom FN-systemet och det har ansetts utsiktslöst att gå in och stryka eller lägga till i själva förklaringen.

En rad FN- kommittéer och regionala domstolar, däribland Europadomstolen och Interamerikanska domstolen, har också stärkt medborgarnas rättigheter gentemot stater.

Olika källor tvistar om det är Bibeln, Jehovas vittnens skrift ”Lyssna till Gud” eller Allmänna förklaringen som är den mest översatta texten i världen och uppgifterna om antalet översättningar av Allmänna förklaringen varierar mellan 370 och 503 språk.

Så här ser den tyske illustratören Detlef Surrey på FN:s allmänna förklaring.

Så här ser den tyske illustratören Detlef Surrey på FN:s allmänna förklaring. Foto: Detlef Surrey/Amnesty Journal/Amnesty Press

Att den under sina 70 år har fått stor spridning är det dock ingen tvekan om. För människorättsorganisationer som Amnesty International är Allmänna förklaringen grunden för arbetet för mänskliga rättigheter.

Ulf B Andersson

Hela texten

regeringens hemsida finns hela texten till FN:s Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och de viktigaste konventionstexterna.

Viktiga årtal

1948 Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antas av FN.

1950 Europakonventionen om mänskliga rättigheter antas av Europarådets medlemmar. Idag omfattar den alla europeiska länder utom Kosovo, Vatikanen och Vitryssland.

1961 Amnesty International bildas.

1965 FN antar konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering.

1966 FN antar Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

FN:s kvinnokonferens i Peking 1995.

FN:s kvinnokonferens i Peking 1995. Foto: UN/DPI 051114/Zhang Yan Hui

1979 CEDAW, Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, antas.

1989 Barnkonventionen antas. USA är det enda land som inte är anslutet.

1993 Världskonferensen i Wien om mänskliga rättigheter.

1995 FN:s kvinnokonferens i Peking hålls 20 år efter den första kvinnokonferensen i Mexiko.

2001 Amnesty International beslutar att arbeta för samtliga rättigheter i FN:s två konventioner från 1966. Fram till dess har Amnesty inte arbetat för ekonomiska, sociala och ekonomiska rättigheter.

Fredspriset

Varje år den 10 december delas Nobels fredspris ut i Norges huvudstad Oslo. Årets pristagare är den kongolesiske läkaren Denis Mukwege och den yazidiska aktivisten Nadia Murad.

Här finns en intervju med Denis Mukwege (Amnesty Press 20 juni 2014)

och här ett reportage när Nadia Murad fick Sacharovpriset 2016 (Amnesty Press 19 december 2016)

Hans Ingvar Roths bok.

Hans Ingvar Roths bok. Foto: Dialogos förlag

Lästips

År 2016 kom Hans Ingvar Roth med ”När Konfucius kom till FN” (Dialogos förlag), en biografi över Peng Chun Chang, den kinesiske diplomaten och filosofen, som var en av personerna bakom Allmänna förklaringen.

Filmtips

Se också minidokumentär från Amnesty i skolan om tillkomsten av Allmänna förklaringen (drygt 10 minuter)

Reportage | 2018-12-09
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2018