Etiopien: ”Facebook bidrog till hat mot tigreaner”

Amnesty anklagar Meta, som äger Facebook, för att ha bidragit till hat mot tigreaner i Etiopien. Enligt Amnestys rapport förstärkte Facebooks algoritmer skadligt innehåll riktat mot tigreaner på Facebook under konflikten 2020-2022.

artiklar | 2023-12-05
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2023
Amnesty anklagar Metas vd Mark Zuckerberg för att han personligen ska ha ingripit för att stoppa riskminskningsåtgärder som skulle ha tillämpats i högriskländer som Etiopien.

Amnesty anklagar Metas vd Mark Zuckerberg för att han personligen ska ha ingripit för att stoppa riskminskningsåtgärder som skulle ha tillämpats i högriskländer som Etiopien. Foto: JOSH EDELSON / AFP/TT

Meta, det företag som äger Facebook, bidrog till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot Etiopiens tigreaner. Den anklagelsen riktade Amnesty International i rapportenA death sentence for my father: Meta's contribution to human rights abuses in northern Ethiopia”, som publicerades den 31 oktober.

Amnesty har tidigare uppmärksammat Metas roll i förföljelsen av rohingyer i Myanmar som kulminerade i den etniska rensningen 2017 då armén har anklagats för folkmord i samband med att cirka 700 000 rohingyer på kort tid drevs över gränsen till Bangladesh. Amnesty har varnat för att detta skulle kunna upprepas om Metas affärsmodell och algoritmer som styr vilket innehåll användaren ser inte reformerades i grunden.

– Tre år efter sina häpnadsväckande misslyckanden i Myanmar har Meta ännu en gång, genom sina algoritmer för innehållsformning och sin datadrivna affärsmodell, bidragit till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Redan innan konfliktens utbrott i norra Etiopien hade civilsamhällesorganisationer och experter på mänskliga rättigheter upprepade gånger varnat för att Meta riskerade att bidra till våld i landet och vädjat till företaget att vidta meningsfulla åtgärder, sade Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare.

Amnestys rapport om Metas ansvar.

Amnestys rapport om Metas ansvar. Foto: Amnesty International

Facebook är en betydande informationskälla för många etiopier och anses vara en pålitlig nyhetskälla. Hösten 2020 var förhållandet mellan regeringen i Addis Abeba och regionen Tigray i kris och i november 2020 utbröt en väpnad konflikt som pågick i två år innan ett fredsavtal undertecknades.

Amnesty och HRW, Human Rights Watch, har rapporterat om omfattande krigsförbrytelser och troliga brott mot mänskligheten som begicks av den federala armén, olika milisgrupper, Eritreas armé och styrkorna från TPLF, Tigreanska folkets befrielsefront. Enligt Amnestys rapport förstärkte Facebooks algoritmer skadligt innehåll riktat mot tigreaner på Facebook under konflikten. 

I Amnestys rapport hävdas att Facebooks algoritmsystem kraftigt främjade spridningen av skadlig retorik riktad mot tigreaner, samtidigt som Facebooks system för innehållsmoderation misslyckades med att upptäcka och agera lämpligt på sådant innehåll.

En av dem som drabbades var professor Meareg Amare Abreha, som mördades i Amharas huvudstad Bahir Dar den 3 november 2021 (se Amnesty Press nummer 1/2023). I ett inlägg på Facebook påstods han stödja TPLF och hans namn, foto, arbetsplats och hemadress publicerades.

– Jag visste att det skulle vara en dödsdom för min far, sade professorns son Abrham Meareg till Amnesty.

Etiopiska armésoldater firar den 26 oktober arméns 116:e årsdag i Addis Abeba. Under konflikten i norra Etiopien anklagas Facebook för att ha spritt hat mot tigreaner.

Etiopiska armésoldater firar den 26 oktober arméns 116:e årsdag i Addis Abeba. Under konflikten i norra Etiopien anklagas Facebook för att ha spritt hat mot tigreaner. Foto: Amanuel Sileshi/AFP/TT

Amnesty kräver att Meta omedelbart vidtar åtgärder för att minska riskerna som Facebook-plattformen medför i Etiopien.

Trots fredsavtalet om Tigray varnar FN-företrädare för fortsatta våldsamheter och risk för folkmord i regionerna Amhara, Afar och Oromia och förhållandet mellan Etiopien och Eritrea har åter försämrats.

Ulf B Andersson

Fotnot: En kortare version publiceras i Amnesty Press nummer 4/2023.

Läs också

Sawyeddollah kräver upprättelse för Metas roll i den etniska rensningen av rohingyer - skriv under! (Amnesty International 6 november 2023)

Ethiopian authorities detain Ethio News chief editor Belay Manaye without charge (Committee to Protect Journalists 4 december 2023)

Ethiopia: Atrocities Mar Ceasefire Anniversary (Human Rights Watch 2 november 2023)

Q&A: Justice for Serious International Crimes Committed in Ethiopia (Human Rights Watch 4 september 2023)

Will the EU and its Members Stand for Justice in Ethiopia? (Human Rights Watch 28 augusti 2023)

Bakgrund

30 år av konflikter

Text: Ulf B Andersson

President Mengistu på östtyska SED:s kongress 1986.

President Mengistu på östtyska SED:s kongress 1986. Foto: Bundesarchiv/Wikimedia

1991 Inbördeskriget är över när EPRDF, Ethiopian People's Revolutionary Democratic Front, i maj intar huvudstaden Addis Abeba. President Mengistu, som med stöd av Sovjetunionen styrt sedan mitten av 1970-talet flyr till Zimbabwe. EPRDF är en front som domineras av TPLF, Tigray People's Liberation Front, och har sin ideologiska grund i den marxism-leninism som praktiserades i Albanien under Enver Hoxha. TPLF:s ledare Meles Zenawi blir Etiopiens nye ledare.

1993
I Eritrea hålls en folkomröstning där 99,8 procent röstar ja till självständighet. Den tidigare italienska kolonin hade 1952 ingått i en federation med Etiopien men självstyret urholkades och 1961 inleddes en väpnad kamp mot det etiopiska styret.

Meles Zenawi ledde Etiopien i över 20 år. Här vid World Economic Forum i Davos 2012.

Meles Zenawi ledde Etiopien i över 20 år. Här vid World Economic Forum i Davos 2012. Foto: WEF/Wikimedia

1998
Motsättningar mellan Eritrea och Etiopien om gränsdragningen leder i maj till ett fullskaligt krig som pågår till maj 2000 med tiotusentals döda. Trots att staden Badme enligt fredsavtalet tillerkändes Eritrea vägrade Etiopien att lämna staden och läget förblev spänt.

2005
Val i Etiopien 15 maj med högt valdeltagande. EPRDF får 327 av 547 mandat i parlamentet. Oppositionen hävdar valfusk och oroligheter bryter ut i Addis Abeba där 197 personer dödas.

2010
Val igen. Denna gång får EPRDF 545 mandat och oppositionen två platser. Enligt Amnesty kännetecknas valet av brist på mötesfrihet och avsaknad av oberoende mediabevakning.

2012
Meles Zenawi dör i Bryssel. Hans styre innebar en etniskt baserad federalism för att skapa balans mellan olika folkgrupper under kontroll av TPLF. Under hans tid vid makten skedde en snabb ekonomisk utveckling.

FN-soldater övervakar gränsen mellan Eritrea och Etiopien 2005.

FN-soldater övervakar gränsen mellan Eritrea och Etiopien 2005. Foto: Dawit Rezene/Wikimedia

2018
Premiärminister Hailemariam Desalegn, som också leder EPRDF, avgår efter månader av regeringskritiska demonstrationer. Han efterträds av Abiy Ahmed som lovar reformer och enighet bland Etiopiens folkgrupper. Censuren upphävs och tusentals politiska fångar friges. Fredsavtal sluts med väpnade oppositionsgrupper.

Abiy Ahmed från Etiopien och Isaias Afwerki från Eritrea vid ett möte 2019.

Abiy Ahmed från Etiopien och Isaias Afwerki från Eritrea vid ett möte 2019. Foto: Wikimedia

Den 8 juli reser Abiy Ahmed till Eritreas huvudstad Asmara och vid ett toppmöte med Eritreas president Isaias Afwerki undertecknas ett avtal om fred och samarbete.

2019
Den 10 december mottar Abiy Ahmed Nobels fredspris i Oslo för sitt arbete för fred och internationellt samarbete och för initiativet att lösa gränskonflikten med Eritrea.

Abiy Ahmed i Oslo 10 december 2019 när han får Nobels fredspris.

Abiy Ahmed i Oslo 10 december 2019 när han får Nobels fredspris. Foto: Bair175/Wikimedia

2020 På grund av covid-pandemin beslutar regeringen att valet den 29 augusti ska skjutas upp. Abiy Ahmed leder nu PP, Välfärdspartiet, som har bildats sedan EPRDF och dess folkgruppsbaserade frontorganisationer har upplösts.

Propaganda för att delta i valet i Tigray den 9 september 2020. Ett val som genomfördes i trots mot den federala regeringen i Etiopien.

Propaganda för att delta i valet i Tigray den 9 september 2020. Ett val som genomfördes i trots mot den federala regeringen i Etiopien. Foto: Facebook

I Tigray vägrar TPLF att upplösa partiet och 9 september trotsar man regeringen i Addis Abeba och håller regionalval. TPLF får 98,2 procent av rösterna. Regeringen anser att valet är olagligt.

November 2020 Den 3-4 november attackerar TPLF flera etiopiska militärbaser i Tigray. Abiy Ahmed utlyser undantagstillstånd i Tigray och armén går till offensiv. Etiopien intar huvudstaden Mekele och Eritreas armé anfaller från öster.

2021
Tigray är ett område isolerat från omvärlden. FN varnar för humanitär katastrof då hjälpsändningar inte tillåts nå fram till människor.
Den 28 juni återtar TPLF överraskande Mekele och tusentals etiopiska soldater tas tillfånga. Under hösten bildar TPLF en allians med OLA, en väpnad grupp bland Oromo-folket och tränger in i provinserna Amhara och Afar. I november närmar de sig Addis Abeba och förklarar att Abiy Ahmeds regering ska tvingas bort.

Hundratusentals människor tvingades på flykt under kriget. Här flyktingar i Shire i Tigray i juni 2021.

Hundratusentals människor tvingades på flykt under kriget. Här flyktingar i Shire i Tigray i juni 2021. Foto: Yan Boechat/Voa/Wikimedia

Amnesty International och Human Rights Watch publicerar flera rapporter där alla sidor i kriget anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

2022
Etiopien utropar en humanitär vapenvila i mars och de första samtalen om fred inleds. Den 2 november meddelas från förhandlingarna, som hålls i Pretoria i Sydafrika, att vapenvila ska gälla från 3 november. Ett fredsavtal undertecknas.

Läs mer från Amnesty Press

Amnesty anklagar Eritrea (1 oktober 2023)

Facebook anklagas för att ha bidragit till etniskt våld i Etiopien (14 mars 2023)

Striderna i Etiopien kan leda till flyktingkatastrof (11 november 2020)

Hoppfullt på Afrikas horn (27 juni 2018)

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea på väg mot lösning (27 juni 2018)

Kality på scen: ”Journalist, inte terrorist” (9 april 2017)

Ett möte i Addis Abeba (10 december 2013 – även i nummer 5/2013)

Ett brev kan betyda mycket! (25 oktober 2013 – även i nummer 4/2013)

”Våra kollegor är fortfarande kvar i Kality-fängelset” (25 september 2013)

artiklar | 2023-12-05
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2023