Facebook anklagas för att ha bidragit till etniskt våld i Etiopien

Facebook har främjat hets mot folkgrupp och etniskt våld i Etiopien. Så lyder kritiken från bland andra Amnesty International som stödjer en historisk rättssak i Kenya. Ägaren av Facebook, bolaget Meta, har stämts av bland annat Fisseha Tekle, anställd på Amnesty International. Han vågar idag inte återvända till sitt hemland Etiopien efter att beskyllningar och hot mot honom har publicerats på Facebook.

reportage | 2023-03-14
Av: Bjarke Windahl Pedersen
Även publicerad i AmnestyPress #1/2023
Bahir Dar-universitetet.

Bahir Dar-universitetet. Foto: VOA/Wikimedia

Den 3 november 2021 lämnade Meareg Amare Abreha sin arbetsplats på Bahir Dar – universitetet i den etiopiska delstaten Amharas huvudstad Bahir Dar. Den 60-årige universitetsprofessorn och fyrabarnspappan körde hem till sin familj. Utanför sitt hus parkerade han sin bil och klev ur men han nådde aldrig hemmet. Flera beväpnade gärningsmän väntade på professorn och sköt ihjäl honom.

Enligt familjens vittnesmål var gärningsmännen sedan kvar på brottsplatsen i åtskilliga timmar innan de till sist tillät att folk från kommunen kunde avlägsna liket. Mordet på professorn kom efter att det på en Facebook-sida med tusentals följare hade påståtts att professorn tillhörde Tigray People’s Liberation Front (TPLF), som styr i Tigray, delstaten som gränsar till Amhara. Ett foto av professorn och upplysningar om var han bodde lades också ut på Facebook.

Etiopiskt flyg anfaller Mekele i Tigray 16 november 2020.

Etiopiskt flyg anfaller Mekele i Tigray 16 november 2020. Foto: VOA/Wikimedia

I november 2020 inleddes en väpnad konflikt mellan TPLF, som i många år i praktiken styrde Etiopien, och Etiopiens federala regering. Amnesty International och Human Rights Watch, HRW, har kartlagt brutala och systematiska övergrepp och mord på civila, inklusive etnisk rensning. Både väpnade styrkor från Tigray och den federala armén och dess allierade; säkerhetsstyrkor från Amhara och soldater från Eritreas armé, har anklagats av Amnesty och HRW, bland annat för en massaker i Axum. I konflikten har etnisk tillhörighet funnits med för att motivera våldet och den som beskylls för att tillhöra ”fienden” riskerar att gripas, fängslas, utsättas för våld eller dödas.

Trots detta dröjde det åtta dagar efter mordet på Meareg Amare Abreha innan Facebook tog bort de hatfyllda beskyllningarna mot professorn. Då hade det gått över tre veckor sedan familjen till Facebook hade anmält beskyllningarna.

Professorns son, Abrham Meareg, är en av dem som nu har stämt Meta i ett historiskt rättsfall i Kenya. Sex individer, med stöd från Amnesty International, anklagar Meta för att ha spritt hat och farliga beskyllningar under konflikten i Etiopien.

Foto: Illustration: Lotta Lundin

I Nairobi, huvudstad i Etiopiens grannland Kenya, finns Facebooks kontor för moderering av innehåll i regionen, däribland Etiopien. Bland Etiopiens över 120 miljoner invånare, som talar över 50 olika språk, är användningen av Facebook utbrett.

I Nairobi bor också Fisseha Tekle. Han är juridisk rådgivare åt Amnesty International och har i flera år utrett och dokumenterat övergrepp under konflikten i Etiopien. Fisseha Tekle är själv etiopier men av fruktan för sin säkerhet vågar han idag inte återvända till Etiopien där hans familj fortfarande bor. Han är nu en av de sex personer som från Kenya stämmer Meta, världens största sociala medieverksamhet. På Facebook har Fisseha Tekle kunnat se hur han själv anklagas offentligt för att vara ”junta”, ett uttryck som används för att stämpla någon som tillhörig TPLF.

– Hets mot folkgrupp och desinformation på Facebook har lett till att förkämpar för mänskliga rättigheter utsätts för hot. Jag har personligen upplevt hur Facebooks dynamik har skadat min säkerhet och mitt människorättsarbete, berättar Fisseha Tekle i telefon från Nairobi.

Han förklarar att beskyllningarna och hoten försätter honom i fara för övergrepp inte bara från regeringen utan också från olika grupper som stödjer regeringen. Även om han idag har vidtagit en rad förhållningsregler, som begränsar andras möjligheter för att skriva direkt till honom eller ”tagga” honom på Facebook, är det fortfarande känslomässigt hårt för honom och hans familj att se inlägg på Facebook som ligger kvar där han och hans hustru beskylls för att tillhöra TPLF.

– Om du blir utpekad som TPLF eller ”junta” så blir du exkluderad från samhället. Du kan bli attackerad verbalt eller fysiskt. Du riskerar att mördas som professor Meareg eller bli arresterad av myndigheterna, vilket har drabbat hundratusentals personer, säger Fisseha Tekle.

De kenyanska juristerna Valerie Omari, Mercy Mutemi och Damaris Mutemi håller pressmöte sedan de den 14 december 2022 lämnat in en stämning mot Meta i en domstol i Nairobi.

De kenyanska juristerna Valerie Omari, Mercy Mutemi och Damaris Mutemi håller pressmöte sedan de den 14 december 2022 lämnat in en stämning mot Meta i en domstol i Nairobi. Foto: Yasuyoshi Chiba/AFP/TT

Stämningen mot Meta har sin grund i anklagelsen om att Facebook promotade yttranden som har lett till etnisk våld och mord i Etiopien. Det har skett genom att Facebook har använt en algoritm som har prioriterat hatfyllt och våldsamt innehåll och rekommenderat denna typ av innehåll till sina användare.

I stämningen kräver målsägandena att Facebook stoppar användningen av denna typ av algoritmer. De kräver också att Meta inrättar en fond på 1,6 miljarder USA-dollar för att ge kompensation till offer i Etiopien. Utöver målsägarnas egna juridiska ombud stöds också stämningen av Foxglove, en brittisk-baserad organisation som arbetar för ansvarsutkrävande från teknologi-giganter som Meta, och Amnesty International.

– Eftersom systemet är designat att hålla användarna engagerade är spridningen av farligt innehåll på Facebook i själva hjärtat av Metas jakt på profit. Denna rättssak är ett viktigt steg för att hålla Meta ansvarigt för sin skadliga affärsmodell, säger Flavia Mwangovya, biträdande chef för Amnestys avdelning för östra och södra Afrika.

En annan avgörande aspekt av anklagelserna mot Facebook är målsägarnas påstående om att Facebbok faktiskt har möjlighet att snabbt ändra sina algoritmer för att minska risken för att underblåsa etniskt våld. Detta har inte bara varit aktuellt i Etiopien utan också tidigare i Myanmar i samband med den etniska rensningen av rohingyer 2017.

– Under månader och år före massfördrivningen av rohingyer intensifierade Facebooks algoritmer hatet mot rohingyer vilket bidrog till våldet, sade Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, när en rapport presenterades den 29 september 2022.

Amnesty har krävt att Meta ska betala skadestånd till rohingyer.

En affischtavla i Bahir Dar i Amhara den 26 november 2020. Porträtt av medlemmar i TPLF som eftersöks av federal polis anklagade för landsförräderi.

En affischtavla i Bahir Dar i Amhara den 26 november 2020. Porträtt av medlemmar i TPLF som eftersöks av federal polis anklagade för landsförräderi. Foto: Eduardo Soteras/AFP/TT

Fisseha Tekle pekar på hur Facebook agerade efter den 6 januari 2021, då högerextrema anhängare till USA:s förre president Donald Trump stormade kongressen i USA. Enligt Facebook infördes då omgående en strängare kontroll av innehållet.

– De gjorde det den gången, men i Etiopien och Myanmar valde de att inte göra något, säger han.

I Bahir Dar i Amhara har den regionala polisen beslagtagit professor Mearegs hem. Hans änka har flytt från hemstaden, djupt traumatiserad efter att ha bevittnat mordet på sin man. Sonen, Abrham Meareg, fruktar för sin säkerhet och har sökt asyl utomlands.

Från Nairobi berättar Fisseha Tekle att Facebook har avlägsnat en rad av de specifika hatfyllda inläggen som målsägandena har lämnat till domstolen. Men många andra beskyllningar, fyllda av hat, mot honom och de andra målsäganden finns fortfarande att skåda offentligt på Facebook i Etiopien.

Därför hoppas nu Fisseha Tekle att han via domstol kan få bättre skydd för sig själv och att Meta åläggs att ändra sina algoritmer, avlägsna hatbudskap och hot samt avsätter medel för att kompensera offren i Etiopien.

– Jag förväntar mig att domstolen ska ge oss en rättvis dom. Och jag hoppas att det också kan få andra sociala medieverksamheter att bli uppmärksamma på hur de sköter moderering av innehållet – också när det gäller länder i Afrika, säger Fisseha Tekle.

Meta har ännu inte kommit med någon inlaga till domstolen om hur man ser på stämningen och har inte offentligt kommenterat fallet. Domstolen i Kenya har inte kommit med något besked om målet kommer tas upp och i så fall när det kan bli aktuellt.

Däremot fastslog Arbetsdomstolen i Kenya den 6 februari att ett annat fall som rör Meta kan tas upp i kenyansk domstol. Det fallet gäller Daniel Motaung som tidigare var anställd av företaget Sama i Kenya, dit Meta har outsourcat uppdraget att ansvara för moderering av Facebook i Afrika söder om Sahara. Daniel Motaung har anklagat företaget för att olagligt ha avskedat honom när han försökte organisera de anställda fackligt för att få högre löner och bättre arbetsvillkor. Han menar också att Meta inte gett tillräckligt stöd till moderatorerna som arbetat under omöjliga förhållanden.

Meta hävdar att kenyansk domstol inte har jurisdiktion då Meta formellt sett inte opererar i Kenya men det avvisades den 6 februari. Arbetsdomstolens beslut har nu överklagats av Meta.

– Arbetsdomstolens beslut är både historiskt och av global betydelse, sade Irungu Houghton, chef för Amnesty Kenya. Amnesty International gläds över detta beslut som har betydelse för andra fall mot Meta Platform Inc som för närvarande ligger i Kenyas domstolar.

Bjarke Windahl Pedersen
[email protected]

Fotnot: Denna artikel publiceras också av danska Amnesty. Översättning: Ulf B Andersson

  • Meta
    Meta Platforms, Inc är ett multinationellt förvaltningsbolag som äger bland annat Facebook, Instagram och Whatsapp. Bolaget leds av Mark Zuckerberg som är ordförande och vd.

  • Foxglove
    En brittisk organisation som kämpar för rättvis teknologi och kräver ansvar från stora techbolag och regeringar. Foxglove vill bevaka både användares och anställdas intressen. Organisationen finansieras genom donationer, vilka redovisas.

30 år av konflikter

Text: Ulf B Andersson

President Mengistu på östtyska SED:s kongress 1986.

President Mengistu på östtyska SED:s kongress 1986. Foto: Bundesarchiv/Wikimedia

1991 Inbördeskriget är över när EPRDF, Ethiopian People's Revolutionary Democratic Front, i maj intar huvudstaden Addis Abeba. President Mengistu, som med stöd av Sovjetunionen styrt sedan mitten av 1970-talet flyr till Zimbabwe. EPRDF är en front som domineras av TPLF, Tigray People's Liberation Front, och har sin ideologiska grund i den marxism-leninism som praktiserades i Albanien under Enver Hoxha. TPLF:s ledare Meles Zenawi blir Etiopiens nye ledare.

1993
I Eritrea hålls en folkomröstning där 99,8 procent röstar ja till självständighet. Den tidigare italienska kolonin hade 1952 ingått i en federation med Etiopien men självstyret urholkades och 1961 inleddes en väpnad kamp mot det etiopiska styret.

Meles Zenawi ledde Etiopien i över 20 år. Här vid World Economic Forum i Davos 2012.

Meles Zenawi ledde Etiopien i över 20 år. Här vid World Economic Forum i Davos 2012. Foto: WEF/Wikimedia

1998
Motsättningar mellan Eritrea och Etiopien om gränsdragningen leder i maj till ett fullskaligt krig som pågår till maj 2000 med tiotusentals döda. Trots att staden Badme enligt fredsavtalet tillerkändes Eritrea vägrade Etiopien att lämna staden och läget förblev spänt.

2005
Val i Etiopien 15 maj med högt valdeltagande. EPRDF får 327 av 547 mandat i parlamentet. Oppositionen hävdar valfusk och oroligheter bryter ut i Addis Abeba där 197 personer dödas.

2010
Val igen. Denna gång får EPRDF 545 mandat och oppositionen två platser. Enligt Amnesty kännetecknas valet av brist på mötesfrihet och avsaknad av oberoende mediabevakning.

2012
Meles Zenawi dör i Bryssel. Hans styre innebar en etniskt baserad federalism för att skapa balans mellan olika folkgrupper under kontroll av TPLF. Under hans tid vid makten skedde en snabb ekonomisk utveckling.

FN-soldater övervakar gränsen mellan Eritrea och Etiopien 2005.

FN-soldater övervakar gränsen mellan Eritrea och Etiopien 2005. Foto: Dawit Rezene/Wikimedia

2018
Premiärminister Hailemariam Desalegn, som också leder EPRDF, avgår efter månader av regeringskritiska demonstrationer. Han efterträds av Abiy Ahmed som lovar reformer och enighet bland Etiopiens folkgrupper. Censuren upphävs och tusentals politiska fångar friges. Fredsavtal sluts med väpnade oppositionsgrupper.

Abiy Ahmed från Etiopien och Isaias Afwerki från Eritrea vid ett möte 2019.

Abiy Ahmed från Etiopien och Isaias Afwerki från Eritrea vid ett möte 2019. Foto: Wikimedia

Den 8 juli reser Abiy Ahmed till Eritreas huvudstad Asmara och vid ett toppmöte med Eritreas president Isaias Afwerki undertecknas ett avtal om fred och samarbete.

2019
Den 10 december mottar Abiy Ahmed Nobels fredspris i Oslo för sitt arbete för fred och internationellt samarbete och för initiativet att lösa gränskonflikten med Eritrea.

Abiy Ahmed i Oslo 10 december 2019 när han får Nobels fredspris.

Abiy Ahmed i Oslo 10 december 2019 när han får Nobels fredspris. Foto: Bair175/Wikimedia

2020 På grund av covid-pandemin beslutar regeringen att valet den 29 augusti ska skjutas upp. Abiy Ahmed leder nu PP, Välfärdspartiet, som har bildats sedan EPRDF och dess folkgruppsbaserade frontorganisationer har upplösts.

Propaganda för att delta i valet i Tigray den 9 september 2020. Ett val som genomfördes i trots mot den federala regeringen i Etiopien.

Propaganda för att delta i valet i Tigray den 9 september 2020. Ett val som genomfördes i trots mot den federala regeringen i Etiopien. Foto: Facebook

I Tigray vägrar TPLF att upplösa partiet och 9 september trotsar man regeringen i Addis Abeba och håller regionalval. TPLF får 98,2 procent av rösterna. Regeringen anser att valet är olagligt.

November 2020 Den 3-4 november attackerar TPLF flera etiopiska militärbaser i Tigray. Abiy Ahmed utlyser undantagstillstånd i Tigray och armén går till offensiv. Etiopien intar huvudstaden Mekele och Eritreas armé anfaller från öster.

2021
Tigray är ett område isolerat från omvärlden. FN varnar för humanitär katastrof då hjälpsändningar inte tillåts nå fram till människor.
Den 28 juni återtar TPLF överraskande Mekele och tusentals etiopiska soldater tas tillfånga. Under hösten bildar TPLF en allians med OLA, en väpnad grupp bland Oromo-folket och tränger in i provinserna Amhara och Afar. I november närmar de sig Addis Abeba och förklarar att Abiy Ahmeds regering ska tvingas bort.

Hundratusentals människor tvingades på flykt under kriget. Här flyktingar i Shire i Tigray i juni 2021.

Hundratusentals människor tvingades på flykt under kriget. Här flyktingar i Shire i Tigray i juni 2021. Foto: Yan Boechat/Voa/Wikimedia

Amnesty International och Human Rights Watch publicerar flera rapporter där alla sidor i kriget anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

2022
Etiopien utropar en humanitär vapenvila i mars och de första samtalen om fred inleds. Den 2 november meddelas från förhandlingarna, som hålls i Pretoria i Sydafrika, att vapenvila ska gälla från 3 november. Ett fredsavtal undertecknas.

Läs mer från Amnesty Press

Striderna i Etiopien kan leda till flyktingkatastrof (11 november 2020)

Hoppfullt på Afrikas horn (27 juni 2018)

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea på väg mot lösning (27 juni 2018)

Kality på scen: ”Journalist, inte terrorist” (9 april 2017)

Ett möte i Addis Abeba (10 december 2013 – även i nummer 5/2013)

Ett brev kan betyda mycket! (25 oktober 2013 – även i nummer 4/2013)

”Våra kollegor är fortfarande kvar i Kality-fängelset” (25 september 2013)

reportage | 2023-03-14
Av: Bjarke Windahl Pedersen
Även publicerad i AmnestyPress #1/2023