Frikänd efter sex år men kvar i fängelse

Den tidigare filippinska senatorn Leila de Lima frikändes den 12 maj men en åtalspunkt återstår och hon frisläpptes inte, trots sex år i fängelse.

artiklar | 2023-06-08
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2023
”Fantastiskt”, ropar ex-senator Leila de Lima när hon lämnar rättssalen efter att ha blivit friad på en åtalspunkt.

”Fantastiskt”, ropar ex-senator Leila de Lima när hon lämnar rättssalen efter att ha blivit friad på en åtalspunkt. Foto: Francis R Malasig/EPA/TT

Den 12 maj beslöt en domstol i Muntinlupa City, söder om Manila, att frikänna den tidigare senatorn Leila de Lima från anklagelserna om att hon som justitieminister skulle ha tagit emot pengar från narkotikahandel. Hon blev dock inte frigiven då det fortfarande återstår en åtalspunkt av ursprungliga tre och hon har i sex år förvägrats frigivning mot borgen.

Domstolsförhandlingen hölls bakom stängda dörrar och utanför domstolen hade ett 50-tal anhängare till Leila de Lima samlats och ropade ”Frige Leila nu” och ”Släng de falska bevisen i soptunnan”.

Amnesty International uppmanade myndigheterna i Filippinerna att ogilla även det återstående åtalet och släppa henne fri i väntan på den rättegången.

– Det partiella frikännandet av samvetsfången och människorättsförsvararen Leila de Lima kommer efter allt för lång tid, sade Montse Ferrer, tillförordnad biträdande utredningschef på Amnesty. Hon borde inte ha suttit i fängelse en enda dag och nu måste hon få skadestånd för de människorättskränkningar hon har utsatts för.

Sedan Leila de Lima greps i februari 2017 har Amnesty och många andra grupper i civilsamhället hävdat att åtalspunkterna mot henne är uppdiktade och har sin grund i hennes arbete för mänskliga rättigheter.

Leila de Lima är en välkänd liberal politiker och människorättsadvokat i Filippinerna. År 2008 utnämndes hon till ordförande för landets Kommission för mänskliga rättigheter, som sedan 1987 ska vara ett oberoende organ för att granska alla former av kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter.

Rodrigo Duterte håller tal i Davao City den 30 juni 2010. Han utreds av ICC för utomrättsliga avrättningar.

Rodrigo Duterte håller tal i Davao City den 30 juni 2010. Han utreds av ICC för utomrättsliga avrättningar. Foto: City Government of Davao/Wikimedia

Rodrigo Duterte var då borgmästare i Davao City på Mindanao och Leila de Lima började granska borgmästarens inblandning och stöd till de dödspatruller som anklagades för utomrättsliga avrättningar av omkring 1 000 personer.

Leila de Lima blev justitieminister 2010-2015 när Benigno Aquino III var president och valdes som senator 2016. Duterte var president 2016-2022 och Leila de Lima blev en av hans främsta kritiker när han förklarade att narkotikan skulle bekämpas genom utomrättsliga avrättningar av misstänkta personer.

– Det är ingen tvekan om att presidenten är en mördare och en sociopatisk seriemördare, skrev hon på Facebook.

President Duterte svarade med påståenden om senatorns sexliv och anklagelser om att hon som justitieminister hade lett ett nätverk för narkotikahandel tillsammans med dömda kriminella i landet största fängelse. I februari 2017 kom poliser i skottsäkra västar och grep Leila de Lima i senaten.

Hon har sedan dess suttit fängslad.

Duterte utreds av ICC, Internationella brottmålsdomstolen, i Haag för utomrättsliga avrättningar i Davao City och senare i hela landet när han var president. Det faktum att Filippinerna lämnade ICC 17 mars 2019 påverkar inte utredningen.

Ulf B Andersson

Läs mer om Filippinerna från Amnesty Press

Presidenten som ger order om mord (10 juli 2020)

Nya bakslag för ICC – Filippinerna lämnar och expresident Gbagbo frikänd (22 mars 2019)

Filippinerna – ett livsfarligt land för journalister (15 januari 2018)

Ellecer Carlos reser runt för att väcka opinion mot Dutertes politik i Filippinerna (17 mars 2018)

Filippinerna: Ett år med Duterte som president (20 maj 2017)

Skarp kritik mot president Duterte men ökat hopp om fredsförhandlingar i Filippinerna (16 augusti 2017)

Mindanao – ska freden äntligen bestå? (reportage i Amnesty Press nummer 2/2013)

Bister situation för internflyktingar i Mindanao (19 september 2008)

Tiotusentals på flykt efter bombningar (11 augusti 2008)

Armén dödade vänsteraktivister (28 november 2007)

Kommunistledare greps i Utrecht (31 augusti 2007)

artiklar | 2023-06-08
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2023