Nya bakslag för ICC – Filippinerna lämnar och expresident Gbagbo frikänd

ICC, Internationella brottmålsdomstolen, har drabbats av flera bakslag. Den 17 mars lämnade Filippinerna ICC och den 15 januari frikändes Laurent Gbagbo, tidigare president i Elfenbenskusten. Två milisledare från Centralafrikanska republiken har dock förts till häktet i Haag och Malaysia har anslutit sig till Romstadgan.

artiklar | 2019-03-22
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2019
Filippinernas president Rodrigo Duterte presenterar narkotikasyndikatens uppbyggnad.

Filippinernas president Rodrigo Duterte presenterar narkotikasyndikatens uppbyggnad. Foto: King Rodriguez/Wikimedia

I mars 2018 meddelade Filippinernas president Rodrigo Duterte att landet skulle lämna ICC, Internationella brottmålsdomstolen, i Haag. Duterte anklagade ICC för ”skamlösa attacker” mot sin person. Han uppmanade också andra länder att lämna ICC som har över 120 länder anslutna och hotade ICC:s chefsåklagare Fatou Bensouda med att hon skulle gripas om hon fortsatte att undersöka honom.

Den 8 februari 2018 hade Fatou Bensouda meddelat att en preliminär undersökning hade inletts mot Filippinerna och uppgifterna om ”brott mot mänskligheten” i samband med det ”krig mot narkotika” som Rodrigo Duterte inledde när han tillträdde som president 1 augusti 2016. Sedan dess har tusentals personer dödats i utomrättsliga avrättningar genomförda av poliser eller dödspatruller. Uppskattningarna av antalet dödade varierar mellan 5 000 och 12 000 personer.

Enligt Romstadgan, som är grundvalen för ICC:s arbete, ska ett utträde ur domstolen skriftligt meddelas till FN. Ett år efter att utträdet har mottagits träder det i kraft. Och den 17 mars i år lämnade Filippinerna definitivt ICC.

– Ett land kan inte undkomma undersökning genom att lämna ICC, påpekar Moritz Vormbaum, tysk expert på internationell rätt, i en intervju med Deutsche Welle. Undersökningarna fortsätter. Det som har framkommit kommer att följas upp.

Det innebär alltså att ICC fortfarande kan väcka åtal för det som har hänt fram till 16 mars 2019. ICC beklagade Filippinernas utträde och uttryckte en förhoppning om att återinträde.

Åklagarkontoret vid ICC har dock ännu inte kommit med något besked om den preliminära undersökningen kommer att resultera i att Filippinerna blir ett av ICC:s fall och att åtal kommer att förberedas.

 "Assembly of State Parties" hos ICC kan nu räkna in en ny medlem; Malaysia medan Filippinerna definitivt har lämnat ICC.

"Assembly of State Parties" hos ICC kan nu räkna in en ny medlem; Malaysia medan Filippinerna definitivt har lämnat ICC. Foto: ICC

Amnesty International kallade Filippinernas utträde "cyniskt" och ett fruktlöst försök att undkomma internationell rättvisa och stoppa ICC:s arbete. Amnesty uppmanade också FN:s råd för mänskliga rättigheter att inleda en undersökning om situationen för mänskliga rättigheter i Filippinerna.

Det här är andra gången ett land lämnar ICC. Den 27 oktober 2017 trädde Burundis utträde i kraft.

Den 9 november 2017 gav dock ICC:s domare klartecken för åklagarkontoret att undersöka brott under den period Burundi var anslutet till ICC. Det uppskattas att minst 1 200 personer dödades, tusentals fängslades och hundratals personer ”försvann” medan över 400 000 personer flydde under perioden april 2015- maj 2017. President Pierre Nkurunziza slog då med hårda metoder ner protester mot att han ställde upp som presidentkandidat för en tredje period.

Tidigare har Gambia och Sydafrika aviserat utträde ur ICC men har inte fullföljt processen.

ICC kunde dock den 4 mars notera en framgång då den nya regering i Malaysia som tillträdde efter valet i maj 2018 meddelat att landet ansluter sig till Romstadgan. Den 1 juni kommer Malaysia inträda i ICC.

ICC har också fått två nya personer i häktet i Haag. Alfred Yekatom och Patrice-Edouard Ngaïssona är milisledare från Centralafrikanska republiken. De anklagas för att ha haft ledande positioner i anti-Balaka, en sammanslutning av mestadels kristna miliser, som bekämpade Seleka, en allians av i huvudsak muslimska väpnade grupper som år 2013 tog makten i landet.

Patrice-Edouard Ngaïssona greps i Paris den 12 december 2018 och överlämnandes 23 januari till ICC. Han har en hög position i Caf, den afrikanska fotbollskonfederationen och har också varit idrottsminister i Centralafrikanska republiken. Han förnekar brott.

Laurent Gbagbo frikändes med två röster mot en.

Laurent Gbagbo frikändes med två röster mot en. Foto: ICC

Amnesty ansåg att gripandet av Patrice-Edouard Ngaïssona var ett viktigt steg i ”bekämpandet av straffrihet” i landet. I november utlämnades Alfred ”Rambo” Yekatom från Centralafrikanska republiken till ICC. Han valdes år 2016 till parlamentsledamot och greps efter en incident i oktober 2018 då han sköt inne i parlamentet efter en dispyt med en annan ledamot.

Alfred Yekatom och Patrice-Edouard Ngaïssona kommer ställas inför rätta i en gemensam rättegång som väntas inledas i juni 2019.

Den 15 januari kom dock ett rättsligt bakslag för åklagarsidan i ICC. Då beslöt en domarpanel i Haag med två röster mot en att Laurent Gbagbo och Charles Blé Goudé ska frikännas då åklagarsidan inte har lyckats bevisa att de var ansvariga för våldet efter valet i Elfenbenskusten år 2011. Laurent Gbagbo var det första statsöverhuvud som ställts inför rätta i ICC.

Laurent Gbagbo var president i Elfenbenskusten från år 2000 till 2011. År 2002 inleddes ett väpnat uppror i de norra delarna av landet och som ett led i en FN-övervakad fredsprocess hölls i slutet av år 2010 val. I presidentvalet vann Alassane Ouattara, som stöddes av de tidigare rebellerna, med 54 procent av rösterna.

FN-soldater i Abidjan i april 2011. Den 30 juni 2017 avslutades FN:s militära närvaro i Elfenbenskusten.

FN-soldater i Abidjan i april 2011. Den 30 juni 2017 avslutades FN:s militära närvaro i Elfenbenskusten. Foto: UN Photo/Basile Zoma

Laurent Gbagbo och hans parti FPI, Ivorianska folkets front, vägrade erkänna valresultatet och våldsamma sammanstötningar utbröt. Omkring 3 000 personer dödades. Gbagbo förskansade sig i en underjordisk bunker i presidentpalatset innan han greps i april 2011 och i november samma år fördes han till ICC i Haag. Han och partiets ungdomsledare Charles Blé Goudé, som fördes till Haag 2014, har stått inför rätta, anklagade för mord och våldtäkter.

Simone Gbagbo frigavs i augusti 2018. Hon är fortfarande efterlyst av ICC.

Simone Gbagbo frigavs i augusti 2018. Hon är fortfarande efterlyst av ICC. Foto: ICC

Presidenthustrun, Simone Gbagbo, efterlystes också av ICC men ställdes inför rätta i Elfenbenskusten. Hon dömdes år 2015 till 20 års fängelse men i augusti 2018 benådades hon av president Alassane Ouattara efter att ha avtjänat tre år av straffet.

De friande domarna i Haag kritiserades av Amnesty International.

– Frikännandet är en förödande besvikelse för offren för våldet efter valet i Elfenbenskusten, sade Marie-Evelyne Petrus Barry, chef för Amnestys avdelning för Väst- och Centralafrika. Offren har inte fått rättvisa och ersättning för de skador de åsamkades.

ICC beslöt att Laurent Gbagbo och Charles Blé Goudé tills vidare är fria mot borgen och ska uppehålla sig i Belgien då åklagarsidan ska ges möjlighet att överklaga de friande domarna.

Den 15 januari firade anhängare till Laurent Gbagbo i en arbetarstadsdel Abidjan, Elfenbenskustens största stad.

Den 15 januari firade anhängare till Laurent Gbagbo i en arbetarstadsdel Abidjan, Elfenbenskustens största stad. Foto: Issouf Sanogo/AFP/TT

För ICC och chefsåklagaren Fatou Bensouda är frikännandet av de ivorianska politikerna ytterligare ett allvarligt bakslag.

I juni 2018 frikändes Jean-Pierre Bemba, tidigare kongolesisk rebelledare och senare vicepresident i Demokratiska republiken Kongo. Bemba greps i Bryssel 2008 och åtalades för att hans rebellstyrkor MLC 2002-2003 hade ingripit i grannlandet Centralafrikanska republiken och där gjort sig skyldiga till mord, våldtäkter och plundring.

Sedan ICC inrättades 1 juli 2002 för att beivra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, har bara tre fällande domar avkunnats och fastställts efter överklagan.

Ulf B Andersson

Fotnot: Delar av denna artikel finns också i nummer 1/2019.

ICC har drabbats av nya bakslag.

ICC har drabbats av nya bakslag. Foto: ICC

Läs mer om ICC från Amnesty Press

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Rättegången i ICC mot Dominic Ongwen: ”Jag är oskyldig och var själv ett offer” (6 december 2016)

Gambia lämnar ICC – ”en domstol för förföljelse av afrikaner” (26 oktober 2016)

Sydafrika lämnar ICC: ”Kan bli förödande för domstolen” (22 oktober 2016)

Burundis regering: Vi lämnar ICC (8 oktober 2016)

Klartecken för ICC att undersöka brott under Georgienkriget (31 januari 2016)

LRA-ledaren Dominic Ongwen har anlänt till Haag – sitter i ICC:s häkte (22 januari 2015)

Klartecken till Libyen från ICC (25 oktober 2013)

Från Srebrenica till Timbuktu (4 juni 2012)

ICC-åtalet innebär ett slut för straffriheten i Kenya (16 maj 2011)

Inget fredsavtal - Var är Kony? (11 april 2008)

Hem till byn Amio (nr 5/2007)

Rättvisa utan ansvarsutkrävande? (16 maj 2007)

Är internationell rättvisa möjlig? (16 oktober 2006)

Efter 19 års krig: Vapenvila i norr (29 augusti 2006)

Rykten om ICC: Arresteringsorder mot Joseph Kony (7 oktober 2005)

Norra Uganda: De civila som gisslan i kriget (nr 3/2005)

Internationell rättvisa: I Haag skapas historia (Amnesty Press nr 1/2005)

Svensk samling för internationell rättvisa med ICC (4 februari 2005)

USA:s korståg mot ICC (23 juni 2004)

Svensk statssekreterare i norra Uganda: »Jag har aldrig hört talas om något liknande« (nr 1/2004)

Nattens barn i norra Uganda På vandring varje natt för en säker sömn (nr 4/2003)

artiklar | 2019-03-22
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2019