Faktaspäckat om den delade Koreahalvön

Gabriel Jonsson ger med sin bok ”Korea igår och idag” en saklig, kunnig och utförlig redovisning av Koreahalvöns två stater. Området har plågats av sina grannar och blivit brickor i stormakters maktspel. Och fortfarande är Nordkorea slutet och isolerat från omvärlden.

böcker | 2019-01-18
Av: Bo Lindblom
Även publicerad i AmnestyPress #1/2019
 Nordkoreaner framför monumenten av Kim Il-sung och Kim Jong-il i Pyongyang år 2012.

Nordkoreaner framför monumenten av Kim Il-sung och Kim Jong-il i Pyongyang år 2012. Foto: J.A. de Roo/Wikimedia

Bok: Korea igår och idag. Historia, politik och ekonomi
Författare: Gabriel Jonsson
Förlag: Appell förlag

För ett framgångsrikt arbete gällande brott mot mänskliga rättigheter i ett visst land behöver vi inom Amnesty International vanligen kunskaper inom två områden. För det första så tillförlitliga uppgifter som möjligt om det aktuella förtrycket – antalet politiska fångar, deras påstådda brott, gällande rutiner i domstolarna, förhållandena i fängelser och fångläger. För det andra så breda kunskaper som möjligt om landets historia, rådande ideologi och grundläggande värderingar, makthavarnas målsättningar och faktiska agerande, deras officiellt deklarerade ståndpunkter i aktuella frågor. Det är viktigt att känna sin motpart.

I sin bok ”Korea igår och idag” tillför Koreaforskaren Gabriel Jonsson nästan ingenting inom den första kategorin. Han nöjer sig med att kort hänvisa till vad som redan är känt, både då det gäller det konstanta förtrycket under dynastin Kim i Nordkorea och de tidigare grova övergreppen i Sydkorea, främst under perioden 1960-1990.

Om den extrema personkulten i Nordkorea skriver han: ”Kritik av Kim Il-sung var otänkbar då och är så än idag. De som protesterade hamnade i fångläger, där omänsklig behandling, tortyr och offentliga avrättningar förekom.” Men några detaljer om metoder och omfattning ger han inte.

Men då det gäller den andra kategorin redovisar Gabriel Jonsson mer än vad jag trodde att det fanns att veta. Boken är så hårt packad med intressant och viktig information att läsaren ideligen måste gå tillbaka till tidigare kapitel för att kontrollera detaljer.

Koreakriget,1950. Civilbefolkningen drabbades hårt och flyktingströmmarna gick i båda riktningarna, från norr till söder och vice versa.

Koreakriget,1950. Civilbefolkningen drabbades hårt och flyktingströmmarna gick i båda riktningarna, från norr till söder och vice versa. Foto: R.V. Spencer, major i USA:s armé i Korea/Appell förlag.

De inledande avsnitten om Koreas historia från tidig järnålder och fram till 1945, samt om Koreas delning och Koreakriget 1950-1953, ger bilden av ett folk som växelvis utvecklats och plågats av sina mäktiga grannar, Kina och Japan, för att senare också bli brickor i maktspelet mellan Sovjetunionen och USA. Skildringen av återkommande konflikter omväxlande med försök till försoning på ömse sidor om 1953 års gräns är fascinerande men knappast uppmuntrande.

På flera viktiga punkter finner läsaren skäl att ompröva allmänt vedertagna uppfattningar. Nordkorea framstår mindre som en kommunistisk stat än som en hänsynslös diktatur präglad av konfucianism och en lika hemmagjord som misslyckad ideologi om självförsörjning, kallad juche.

Vi påminns om hur nordkoreanerna under åren har agerat i omvärlden med kidnappningar, sabotage och lönnmord, och att sydkoreanerna deltog med en betydande styrka på USA:s sida i Vietnamkriget. Sydkoreas ställning som liberal demokrati missfärgas också kraftigt av den långa perioden med auktoritärt styre och de alltjämt återkommande korruptionsskandalerna.

Omslagsbilden är tagen vid en av de familjeåterföreningar mellan nord- och sydkoreaner som arrangerats vid flera tillfällen, här vid Kûmgang-bergen 2010.

Omslagsbilden är tagen vid en av de familjeåterföreningar mellan nord- och sydkoreaner som arrangerats vid flera tillfällen, här vid Kûmgang-bergen 2010. Foto: Kim Ho-Young-Korea Pool/Getty Images/Appell förlag

Nordkorea har med betydande framgång tillämpat en taktik med nästan total slutenhet och isolering. Besökande utlänningar har haft en ytterst begränsad rörlighet och varit ständigt bevakade.

Det är betecknande att i Amnestys årsrapport 1978 ägnas Nordkorea bara sex rader, där det konstateras att man i stort sett ingenting vet om förhållandena. Fortfarande är mycket lite känt om makthavare närmast under de avgudade ledarna, Kim Il-sung, Kim Jong-il och Kim Jong-un. Orsaken till befordringar och avskedanden i toppskiktet har sällan klarlagts. Den här bristen på uppgifter märks också i Gabriel Jonssons framställning, som har mycket utförligare redovisningar av förhållandena i Sydkorea.

Men kombinerad med sådant som rapporten från FN:s Commission of Inquiry är bilden helt klar. Kränkningar av mänskliga rättigheter i Nordkorea är alltjämt omfattande och konflikten mellan Koreas båda delar är långt ifrån en lösning. För det fortsatta arbetet mot förtrycket i Nordkorea kan Gabriel Jonssons bok bli ett viktigt verktyg. Ju mera vi vet, desto bättre. Jag önskar att det fanns lika sakliga, kunniga och utförliga redovisningar av förhållandena i en rad andra aktuella problemområden.

Bo Lindblom
[email protected]
Bo Lindblom har i årtionden varit aktiv inom Amnesty International. Han är Myanmarsamordnare inom svenska Amnesty-sektionen och aktiv i gruppen i Laholm.

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 1/2019.

Läs också
Critical juncture for human rights in North Korea – UN expert (11 januari 2019)

North Korea: Sexual Violence Against Women by Officials (Human Rights Watch 1 november 2018)

Läs mer från Amnesty Press

Nordkorea bakom propagandans kulisser. Bo Lindblom recenserar ” Flickan med sju namn” och ”Nordkorea: Landet vi älskar att hata” (22 april 2018)

En mer komplex bild av Nordkorea (3 mars 2015)

”Utan motstycke i vår tid” I ledaren i nummer 1/2014 handlar det om Nordkorea där förtrycket granskas i en ny rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter. (5 mars 2014 även i nummer 1/2014)

"Det finns inga problem i Nordkorea" (17 december 2013, även i nummer 5/2013)

Hon flydde ensam över gränsen (17 december 2013, även i nummer 5/2013)

Kvinnorna Japan vill glömma (26 november 2012, även i nummer 4/2012)

böcker | 2019-01-18
Av: Bo Lindblom
Även publicerad i AmnestyPress #1/2019