Amnesty: Nya beslut om abort och narkotika

Den 6-8 juli samlades Amnesty International till General Assembly i den polska huvudstaden Warszawa. Vid mötet fattades beslut i abortfrågan och synen på narkotikakontroll.

Amanda Jackson. Foto: Annie Beckman

För första gången samlades Amnesty till General Assembly, GA, det årliga möte som är högsta beslutande organ inom organisationen. Tidigare har ett internationellt rådsmöte, ICM, hållits vartannat år där sektioner och strukturer haft röster efter medlemsantal. Förra året beslöts att ersätta ICM med GA. Nu har alla sektioner och strukturer en röst var och de nationella kontoren har förslagsrätt. Den svenska sektionen representerades i Warszawa av ordförande Amanda Jackson. Även generalsekreterare Anna Lindenfors och styrelseledamot Lars Gäfvert var närvarande.

Vid mötet i Warszawa togs beslut om en ny policy i abortfrågan. Tidigare har Amnesty, enligt beslut från år 2007 haft en begränsad policy som bland annat har krävt att stater ska avkriminalisera abort och att kvinnor ska ha rätt till abort om hon blivit gravid till följd av våldtäkt eller incest, om graviditeten utgör en fara för kvinnans liv eller då fostret ej är livsdugligt. Svenska sektionen har länge arbetat för en utvidgad abortpolicy och nu gav mötet internationella styrelsen i uppdrag att utforma en sådan. Är du nöjd ?

– Jag är nöjd att vi nu enats om ramar för en policy som övergår från att uppmana stater att utvidga antalet grunder och undantag, till att istället rekommendera avkriminalisering och tillgång till säker abort, svarar Amanda Jackson.

– Amnesty Sverige var en av de sektioner som vid ICM 2017 föreslog en översyn av abortpolicyn. Genom att se över vår abortpolicy säkerställer vi att Amnesty på bästa sätt kan kämpa för de mänskliga rättigheterna för miljontals flickor, kvinnor och andra vars liv påverkas av kriminalisering och restriktiva abortlagar.

Enligt beslutet på GA ska det inte finnas någon övre gräns för när personer ska kunna göra abort. I Sverige är gränsen 21 veckor + 6 dagar. Är Amnestys ställningstagande problematiskt?

– Amnesty är en människorättsorganisation och det ligger utanför vårt uppdrag och mandat att utveckla en policy som föreskriver en särskild medicinsk praxis eller specifika tidsgränser. Vi menar att stater kan begränsa tillgången till abort genom att införa tidsgränser, men att de måste ha kvinnors mänskliga rättigheter i fokus och se till att respektera och skydda kvinnors rätt till liv, hälsa, kroppslig integritet och autonomi.

Den andra större frågan som diskuterades vid GA var narkotikakontroll och mänskliga rättigheter.

Mötet beslöt att en ny policy ska tas fram som innebär en avkriminalisering. Är detta ett bra beslut? Togs beslutet enhälligt?

– Vi menar att mänskliga rättigheter måste vara centralt i kampen mot narkotika. Den nuvarande globala drogpolitiken har lett till omfattande och allvarliga MR-kränkningar på många håll i världen. Det är ofta de fattigaste och mest marginaliserade grupperna som drabbas hårdast. 

– För att bättre bemöta dessa utmaningar kommer Amnesty under 2018 att ta fram en policy om narkotikakontroll och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelprinciper för policyn antogs av mötet i Warszawa. Amnestys utgångspunkt är att uppmana stater att inte kränka de mänskliga rättigheterna i kampen mot narkotika och att flytta fokus från straffrättsliga åtgärder till rätten till hälsa. En nyckelprincip är att det inte finns någon lösning som passar alla länder utan att beslut måste fattas utifrån situationen i respektive land. Jag tror detta är ett bra beslut för Amnesty. 

Amanda Jackson vill inte svara på frågan om beslutet togs enhälligt då ”vi aldrig kommenterar sådant gällande besluten”.

Med tanke på den svenska lagstiftningen, kommer den svenska sektionen att driva frågor om att staten ska ta över försäljning av droger?

– Nej. Amnestys utgångspunkt är att uppmana stater att inte kränka de mänskliga rättigheterna i kampen mot narkotika och att flytta fokus från straffrättsliga åtgärder till rätten till hälsa.

– Stater bör sträva efter att begränsa de skadliga verkningarna av droger med respekt för mänskliga rättigheter. En generell rekommendation är att länder bör avkriminalisera bruk, innehav och odling för eget bruk successivt och i samband med satsningar på sociala insatser och vårdinsatser, vilket har visat sig fördelaktigt för både folkhälsa, säkerhet och mänskliga rättigheter.

Ulf B Andersson ​ Fotnot: Amanda Jackson besvarade frågorna via mejl.