Amnesty 2003: Stora nedskärningar väntar

Nästa år kommer att bli ett magert år för den svenska sektionen av Amnesty International. Två miljoner kronor ska sparas in jämfört med 2002.

– Det innebär att vi tvingas göra de största neddragningarna av personal i Amnestys historia, säger Dan Grundin, kontorschef på sekretariatet.

Under detta år har Amnesty försökt spara pengar genom att dra ner på den så kallade programverksamheten.

– Men nu räcker detta inte, förklarar Henrik Zetterquist, Amnestys kassör. Vi måste genomföra personalnedskärningar.

År 2001 hade Amnesty en rekordbudget på 44 miljoner kronor. Förra året godtog styrelsen en underbalanserad budget för 2002 där utgifterna uppgick till drygt 40 miljoner kronor medan intäkterna beräknades till 38 miljoner. Underskottet täcktes av uttag från Humanfondsreserven.

– Om man ska vara självkritisk och efterklok kan man säga att det har varit för högt budgeterat på intäktssidan, konstaterar Henrik Zetterquist.
Amnesty har valt att hålla igen på programverksamhet, medan det har satsats på intäktsgenererande delar.

– Genom satsningar inom fundraising, bland annat övergång till autogiro och »direkt dialog«, där medlemmar värvas på stan, har vi velat komma bort från beroendet av medlemsavgifter som betalas varje år runt årsskiftet, förklarar Henrik Zetterquist. Men det har gått långsammare än vad vi hoppades.

I slutet av augusti hölls fackliga förhandlingar med personalen. Från årsskiftet ska fem tjänster bort.

– Personalstyrkan kommer att minskas från 27,5 till 22,5 tjänster. Det är en neddragning på nästan 20 procent, säger Dan Grundin. Bland annat kommer lobbytjänsten att försvinna.

Exakt hur nedskärningarna kommer att slå mot Amnestys verksamhet nästa år är svårt att idag veta.

– En så stor neddragning kommer att drabba hela verksamheten, både programverksamhet och administration, fortsätter Dan Grundin. Det blir ett mindre sekretariatet men vi ska försöka att fortsätta verka inom alla arbetsområden.

– Inom lobbyverksamheten finns det risk för att arbetet gentemot regering och riksdag påverkas negativt och det är inte säkert att det går att täcka med hjälp av aktivister.

I Göteborg kommer antalet tjänster minskas från 1,5 till 0,75, vilket innebär att endast en person kommer att finnas på kontoret där.

Däremot påverkas inte Amnesty Business Group, Amnestyfonden och det nyöppnade kontoret i Malmö. De personer som är projektanställda där betalas inte via sektionens centrala budget.

Börsens nedgång är en av orsakerna till Amnestys ekonomiska kris. Sparandet i ideella fonder har under guldåren gett Amnesty stora summor pengar, men börskurserna har fallit.

– Fondpengarna har varit billiga pengar för Amnesty, säger Henrik Zetterquist. Kostnaderna för oss har varit minimala.

Prognoserna för Humanfonden pekar nu på en utdelning på fyra-fem miljoner kronor. Det ska jämföras med 12-13 miljoner kronor under de bästa åren. Än så länge har antalet fondsparare inte minskat nämnvärt, men på sikt råder osäkerhet om fondernas framtid.

En utgift som inte går att påverka är Svenska Amnestys bidrag till det internationella sekretariatet (IS) som baseras på omsättningen tidigare år och alltså kommer att bli fortsatt hög 2003.

Däremot säger Henrik Zetterquist att nedgången i medlemsantal har avstannat och att det till och med kan bli fråga om en ökning i antalet medlemmar detta år.

– Dessutom är det skönt för en kassör att grupper och distrikt i landet ställer upp när det är dåliga tider, säger Henrik Zetterquist. Byring&Bråte i Halland har ställt upp med en miljon kronor och stora bidrag har också kommit från Stockholmsdistriktet och Grupp 9 i Hörby.

Text: Ulf B Andersson