”Tigray måste öppnas”

FN, har liksom hjälporganisationer, larmat om att över två av sju miljoner invånare nu är i behov av hjälp. Omkring 950 000 människor beräknas vara på flykt inne i Tigray medan över 60 000 har flytt till Sudan.

artiklar | 2021-03-05
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2021
JUL PÅ FLYKT. Koptiska flyktingar från Tigray i Um Rakuba-lägret deltar i julmässa vid den ortodoxa julen 6 januari.

JUL PÅ FLYKT. Koptiska flyktingar från Tigray i Um Rakuba-lägret deltar i julmässa vid den ortodoxa julen 6 januari. Foto: Ashraf Shazly/AFP/TT

Sedan den 4 november 2020 har informationen om vad som händer i Tigray i norra Etiopien varit begränsad. Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed förklarade att ”polisoperationen” var över sedan den etiopiska armén den 28 november intagit regionhuvudstaden Mekele. TPLF, som har styrt Tigray, har dock förklarat att kriget ska fortsätta tills invasionen har slagits tillbaka. TPLF genomförde val i september trots att Abiy Ahmed beslutat att valen i Etiopien skulle skjutas upp på grund av pandemin.

FN, har liksom hjälporganisationer, larmat om att över två av sju miljoner invånare nu är i behov av hjälp. Omkring 950 000 människor beräknas vara på flykt inne i Tigray medan över 60 000 har flytt till Sudan.

Trots att Etiopien hävdar att allt åter är normalt i Tigray så har internet- och telefonförbindelserna med regionen varit starkt begränsade och utomstående observatörer har inte släppts in.

Amnesty uppmanar de etiopiska myndigheterna att släppa in humanitär hjälp till Tigray.

– Avsaknaden av bilder, videos och vittnesmålen från området gör det lättare för världen att blunda för Tigray. Detta kan inte tillåtas fortsätta, skrev Vanessa Tsehaye, kampanjansvarig för Afrikas horn på Amnesty, i African Insider den 4 februari. Trots informationsblockaden vet vi tillräckligt för att inse att det är en svår situation i Tigray med hunger, törst och brist på medicin för de sjuka och skadade.

FN har också i allt skarpare ordalag varnat för utvecklingen. Filippo Grandi, chef för flyktingorganet UNHCR, sade vid ett besök i Etiopien den 1 februari att situationen i Tigray är ”mycket allvarlig” och att han öppenhjärtigt framfört krav till regeringen att hjälp måste släppas in.

Filippo Grandi tilläts besöka ett av de flyktingläger i norra Tigray där eritreanska flyktingar sedan länge finns och berättade att han där fick höra att människor äter löv då ingen mat finns. En del flyktingar ska ha tvingats tillbaka till Eritrea.

FN:s säkerhetsråd höll den 3 februari ett möte bakom stängda dörrar. FN:s chef för humanitär hjälp, Mark Lowcock, varnade säkerhetsrådets medlemmar för att konflikten kan leda till ännu värre destabilisering både i Etiopien och regionen.

Den 5 februari gjorde Alice Wairimu Nderitu, FN:s särskilda rapportör för förhindrande av folkmord, ett skarpt uttalande där hon varnade för ökade etniska motsättningar i Etiopien där godtyckliga gripanden, mord, våldtäkter, tvångsförflyttning av människor och förstörd egendom rapporteras på flera håll i landet.

Hon anklagade bägge sidor i Tigray för allvarliga människorättsbrott; mord, sexuellt våld, plundring av egendom, massavrättningar och begränsat tillträde för humanitär hjälp.

Ulf B Andersson

artiklar | 2021-03-05
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2021