Lagförslag mot terrorism möter hård kritik »Lagen leder till godtycke«

Kriget mot terrorismen har på allvar kommit till Sverige. Ny rättspraxis tar form och lagboken fylls på för att knäcka all tänkbar terrorverksamhet. Snart har vi en särskild lag mot just terroristbrott, efter beslut i EU.

Samtidigt reser sig en oroande fråga kring en mycket central punkt i detta krig, nämligen vad som egentligen menas med »terrorism«.

– Det finns trots allt en orsak till att man tidigare inte lyckats enas i världen om en definition av terrorism. Folk har olika bedömningar. Men helt plötsligt efter 11 september satte man sig ner och spikade ihop något, säger Svenska Helsingforskommitténs generalsekreterare Robert Hårdh.

Organisationen levererar tillsammans med Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter hård kritik mot lagförslaget som gör terrorism till ett särskilt brott. Lagen har politiska snarare än juridiska motiv eftersom man redan idag kan komma åt terroristbrott. Om den tillämpas är risken att de grundläggande mänskliga rättigheterna kränks, hävdar de.

– Den öppnar för mer sekretess i rättsprocessen och ökad användning av tvångsmedel som avlyssning och kameraövervakning, säger Robert Hårdh.
Ett problem är att gränsen mellan terrorism och politiskt motiverade brott är oklar. Det är till exempel inte omöjligt att stenkastande ungdomar kan stämplas som terrorister, hävdar Hårdh. Något som Spanien ville under sin tid som ordförandeland i EU.

Med den nya lagen blir det också vanligare med livstidsstraff, som införs för inte mindre än 16 brott. Den som till exempel bryter mot lagen om krigsmateriel riskerar idag högst två års fängelse, om brottet inte är grovt. Med den nya lagen kan det bli livstid.

Den svenska regeringen anser i motsats till kritikerna att lagen klargör vad som är terrorism och att den därmed ökar rättssäkerheten.

– Idag kan vem som helst betraktas som terrorist eftersom det inte finns någon definition, säger Martin Engman, politiskt sakkunnig på justitiedepartementet.
Han hävdar att regeringen kommer stoppa alla försök i EU att till exempel stämpla våldsamma demonstranter som terrorister. Och det finns heller inga möjligheter att de döms enligt den nya terrorlagstiftningen.

– Nej, dels passar det inte in i definitionen av terroristbrott och dels gör lagen uttryckligen undantag för utövande av de medborgerliga fri- och rättigheterna, säger han.

Lagen gäller alltså inte »handlingar som innebär utövande av den grundläggande rättigheten att föra fram sin åsikt, även om ett brott begås när denna rättighet utövas«. Men denna formulering får kritik av flera remissinstanser, bland annat Riksåklagaren, som anser att undantaget blir svårt att tillämpa eftersom en person som misstänks för terroristbrott alltid kan hävda att det just handlat om att föra fram åsikter. Frågan är vilken avvägning som ska göras mellan rätten att föra fram åsikter och bekämpa terrorism.

Kritiken mot den nya lagen gäller inte minst följderna för asylsökande. Idag får en brottsmisstänkt person inte avvisas från Sverige om det är ett övervägande politiskt brott som han eller hon anklagas för i hemlandet. Detta undantag i lagen om särskild utlänningskontroll försvinner med den nya lagstiftningen.

Internationella juristkommissionen anser att lagen leder till godtycke. Den som ena dagen kallas motståndskämpe kan nästa dag vara terrorist. Även Sveriges advokatsamfund anser att gränsen mellan vanliga brott och terroristbrott ar luddig. Risken är att det till exempel inte görs någon skillnad mellan en psykiskt störd rättshaverist som hotar en kommunpolitiker och ett hot som kommer från en välkänd terrororganisation.

Att svensk rättspraxis faktiskt redan påverkats av kriget mot terrorismen visar avvisningen av två terroristanklagade egyptier i slutet av förra året, hävdar Svenska Helsingforskommittén och Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter. I sitt beslut att avvisa männen hänvisar den svenska regeringen till FN-resolution 1373, som antogs bara ett par veckor efter terrordåden i USA. Anslutna stater ska vägra säker tillflyktsort åt personer som finansierar, planerar eller utför terrorhandlingar.

Regeringen hävdar att man fått garantier för att männen inte ska behandlas inhumant eller straffas med döden, vilket är viktigt eftersom personer som riskerar tortyr inte får utvisas. Men den egyptiska regeringen har egentligen bara svarat att männen ska behandlas med respekt för de mänskliga rättigheterna enligt gällande egyptisk lag.

Bland andra Amnesty protesterade inför avvisningen och påpekade att bruket av tortyr är utbrett i landet.

I Sverige finns fortfarande Hanan, hustrun till en av männen, och parets fem barn. Även de riskerar att avvisas.

– Jag är väldigt rädd. Vi lever i en djungel när det gäller mänskliga rättigheter. Kriget mot terrorismen har slagit ut de mänskliga rättigheterna. Men vi kanske inte betraktas som människor.

Hon har fått uppgifter om att hennes man och hans vän blivit svårt torterade. Bland annat ska de ha utsatts för elchocker. Svenska UD hävdar emellertid att det inte finns något som tyder på att männen skulle ha utsatts för tortyr.

I utvecklingen av rättspraxis har också terrorlistorna från FN och EU en central roll. Än så länge är det oklart var gränsen går när det gäller att skänka pengar till terroriststämplade personer och organisationer. Hittills har åklagarna valt att inte väcka åtal även när pengar bevisligen skänkts. Frågan är politiskt känslig och den som blir först med att väcka åtal lär hamna i blås-väder.

När det gäller insamlingen till de tre svenskarna med somaliskt ursprung som fått sina tillgångar frysta efter att ha hamnat på FNs terrorlista, motiverade åklagaren sitt beslut med att det inte handlade om affärstransaktioner utan om bidrag av »humanitära skäl«.

Ung vänster skänkte sammanlagt 3 930 kronor till palestinska organisationen PFLP i protest mot att organisationen hamnat på EUs terrorlista. Åklagaren prövade både lagen om vissa internationella sanktioner och den nya lagen om finansiering av särskilt allvarlig brottslighet, som till och med gör det straffbart att bara samla in pengar.

Men förundersökningen lades ner eftersom det bara rörde sig om ett »blygsamt« belopp. Och dessutom ska inte möjligheterna att bedriva humanitär biståndsverksamhet inskränkas, konstaterar åklagaren.

Men terrorstämpeln har haft effekt även om inget åtal väckts. Föreningen Emmaus Björkå har haft ett samarbete med PFLP i 25 år. På senare tid har runt 100 000 kronor årligen gått till palestinska änkor i ett flyktingläger i Libanon. Men sedan PFLP hamnat på EUs terrorlista vågar man inte längre skicka några pengar eftersom det kan vara straffbart. Ytterligare en förundersökning pågår i skrivande stund,
sedan ett 40-tal personer i »Umeås aktionsgrupp mot terrorismlagstift- ningen« satt in pengar på PFLPs konto.

Det demokratiska och öppna samhällets svar på terrordåden den 11 september förra året syns allt tydligare. I början av nästa år ska förslaget till ny terroristlag läggas fram i riksdagen. Inte bara terrorister har skäl att noga följa utvecklingen.

Text: Petter Ljunggren

Fakta: Den nya lagen om terroristbrott

Lagen syftar till att skydda grundvalarna för ett demokratiskt samhälle mot allvarliga angrepp.
Lagen är inte avsedd att omfatta handlingar som innebär utövande av den grundläggande rättigheten att föra fram sin åsikt, även om ett brott begås när denna rättighet utövas.
Lagen innehåller en lista på gärningar som kan vara terroristbrott, till exempel mord, dråp, grov misshandel, människorov, mordbrand och grovt olaga hot. För att det ska handla om terroristbrott måste gärningarna allvarligt kunna skada en stat eller en mellanstatlig organisation.
Avsikten ska vara att:
l injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp, eller
l otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.
Man kan också dömas för försök, förberedelse eller stämpling till samt underlåtenhet att avslöja terroristbrott.
(Källa: Ds 2002:35)