Att lära av historien

Liksom andra länder behöver Sverige göra upp med sitt förflutna och lära av historien, konstateras i ledaren.

Afrika delas upp i Berlin. Foto: Gartenlaube 1884. Wikimedia

I det här numret blickar vi bakåt. Det kan vara ett sätt att förstå vår värld idag och många orättvisor kan spåras tillbaka till händelser för länge sedan. Den europeiska kolonialepoken i Afrika hade ju bisarra moment, som Berlinkonferensen 1884-1885 där kontinenten skulle delas upp i jakten på rikedomar. Även Sverige-Norge deltog i Berlin, där sedan gränser drogs upp med linjal utan hänsyn till de folk som bodde i olika områden. Gränserna är till stor del giltiga i dagens Afrika och konflikter som i dagens Kamerun eller al-Fashaga på gränsen mellan Sudan och Etiopien har sitt ursprung under denna tid.

Det faktum att den belgiske kungen Leopold II fick Kongofristaten som personlig egendom 1885-1908 ledde till miljoner kongolesers död. Spåren från det belgiska vanstyret leder fram till dagens Demokratiska republiken Kongo där kampen om naturtillgångar skapat misär för många invånare och årtionden av väpnade konflikter.

I södra Afrika är kampen om jorden fortfarande aktuell. Vi berättar i detta nummer om Malawi där krav ställs på att mark som under tvivelaktiga omständigheter förvärvades av vita kolonisatörer ska återlämnas. I Sydafrika är den uteblivna jordreformen efter apartheidsystemets avskaffande 1994 en stor besvikelse och är politiskt sprängstoff.

Att Sverige deltog i den transatlantiska slavhandeln är en fråga som borde få större utrymme i svensk historieskrivning. Det är därför välkommet att Forum för levande historia i oktober 2021 fick regeringens uppdrag att ”synliggöra Sveriges historiska arv som delaktig i slaveriet och den transatlantiska slavhandeln”. De senaste åren har svensk kolonisering av Sápmi och de historiska övergreppen mot samer fått ökad uppmärksamhet. Och nya strider om gruvplaner och skogsavverkning visar att frågorna inte tillhör det förgångna utan är högaktuella.

Liksom andra länder behöver Sverige göra upp med sitt förflutna och lära av historien. I detta nummer berättar vi om den den karibiska ön Saint-Barthélemy som i nästan 100 år tillhörde Sverige och vad arkiven kan berätta om den slavhandel som bedrevs. Det var för övrigt inte bara europeiska länder som bedrev slavhandel, även arabvärlden ägnade sig åt en omfattande slavhandel i Afrika, där Zanzibar var ett centrum för slavhandeln i Östafrika.

Under detta år kommer Amnesty Press rapportera om diskriminering i Sverige. I detta nummer berättar vi om situationen för afrosvenskar.

Ulf B Andersson