Förlorarna i EU – om hemlösa migranter i Danmark i jakt på ett drägligt liv

Den fria rörligheten i EU och den växande rasismen i Europa har gjort att de EU-medborgare som lämnar sina fattiga hemländer för att migrera till länder som Sverige och Danmark har blivit en av de mest utsatta grupperna i samhället. I Danmark, där aktivt tiggeri (så kallat bettleri) är förbjudet sedan 1860, finns en tillämpning av sociallagen som gör det svårt för statligt finansierade organisationer att hjälpa personer utan danskt personnummer. Polis och myndigheter har i sommar vidtagit särskilda åtgärder som gör det allt svårare för fattiga och hemlösa EU-medborgare att överleva. Frilansjournalisten Clara Lee Lundberg har åkt till Köpenhamn och rapporterar för Amnesty Press.

Benedicte Ohrt Fehler är projektledare på Kompasset. Foto: Privat

I hörnet av ett gammalt sekelskifteshus i stadsdelen Frederiksberg i centrala Köpenhamn öppnar Benedicte Ohrt Fehler dörren för ytterligare en person. Han behöver som så många andra hjälp med att hitta någonstans att sova, men eftersom alla härbärgen är stängda under sommaren så är det enda hon kan erbjuda en sovsäck och ett tält.

Det är Roskilde-festivalen som har skänkt liggunderlag, sovsäckar och tält till organisationen Kompasset där Benedicte Ohrt Fehler arbetar som projektledare. Kompasset är en del av organisationen Kirkens Korshær och är det första och hittills enda rådgivningscentret för hemlösa migranter i Danmark.

Verksamheten startade 2013 och är helt privat finansierat, organisationen får inga statliga medel eftersom de arbetar med migranter som saknar danskt medborgarskap:
– Majoriteten av våra klienter är EU-medborgare som kommer hit i jakten på ett bättre liv och från och med EU´s expansion runt 2007 har antalet centraleuropeiska migranter som kommer till Danmark ökat kraftigt, förklarar Benedicte Ohrt Fehler. En del flyr fattigdomen, men de flesta letar efter ett bättre liv än det liv de tvingas leva där de kommer ifrån. Vår uppgift här på Kompasset är att ge stöd, råd och information så att de här personerna har rätt information och kan ta genomtänkta beslut när det gäller deras liv.

– Det är viktigt att folk får veta vilka möjligheter och rättigheter de har i Danmark, men också vad de inte har tillåtelse att göra och vilka svårigheter som finns i Danmark, betonar Benedicte Ohrt Fehler.

Två kvarter från Kompassets kontor ligger Folkets Park i Köpenhamn. Det är en liten grön oas mellan tegelhusen som i sommar även har blivit en tillfällig sovplats för många av stadens hemlösa. I skuggan sitter några män på liggunderlag, deras cyklar ligger slängda bredvid i gräset och i träden hänger sovsäckar och kläder på tork. Vid ett bord sitter en man och studerar kartor, han vill gärna prata men avslöjar inte att han är en av dem som bor i parken. Han heter Dario och kommer från Italien, han vill veta hur möjligheterna till arbete och uppehälle ser ut för EU-medborgare som kommer till Sverige.

Hit till Folkets Park i Köpenhamn kommer hemlösa EU-medborgare. Foto: Clara Lee Lundberg

När jag rör mig bort till andra delen av parken ser jag hur Dario går bort till sakerna som jag just har fotat, det är hans smutsiga kläder och sovsäck som har fastnat på min lins men han sa ingenting när jag tog upp kameran.

– Många skäms, de kanske inte kan identifiera sig med sin situation. De flesta kommer till Danmark med föreställningen att de lätt ska hitta ett jobb, att allt ska bli bättre, men det kanske inte blir så, och vad gör du då? Det blir oftast en nedåtgående spiral som i värsta fall kan sluta i missbruk eller psykisk och fysisk ohälsa, säger Benedicte Ohrt Fehler.

I Folkets Park rör sig många olika personer under de timmar jag är där, många kommer på cykel. En av dem är Daniel från Rumänien. Hans trötta ansikte och slitna kläder gör att han ser mycket äldre ut än sina 32 år. Han vill inte säga sitt efternamn och inte vara med på bild:
– Jag vill inte att någon som jag känner ska se mig såhär, allra minst min familj som bor kvar i Rumänien. De vet inte att jag är hemlös här i Danmark. Jag skäms inför dig också men jag tänker vara ärlig och svara på din fråga: jag lever på att samla flaskor och burkar och tältar för tillfället i en trädgård. De som äger den låter mig och några kompisar sova där mot att vi hjälper dem med lite praktiska saker.

Många kommer på cykel till Folkets Park. Foto: Clara Lee Lundberg

Det ringer hela tiden i Daniels mobiltelefon och han hälsar på en man som kommer förbi oss, de är bekanta säger han, de är i samma situation:
– Det enda jag vill är att jobba, vilket jobb som helst som inte är att samla flaskor. Jag talar sju språk flytande och när jag bodde i Rumänien arbetade jag som matematiklärare. Det var kul men jättedåligt betalt. Jag hade inte ens råd att köpa kläder och mat för min lön. Så jag flyttade till Spanien där jag jobbade i byggbranschen, sedan till flyttade jag till Italien och sedan till Irland. Det har blivit ekonomisk kris i alla länder jag har bott i så till slut fick jag flytta hit till Danmark. Jag kom hit för fyra månader sedan. Men jag tycker att den danska regeringen diskriminerar oss EU-migranter, framförallt oss som är från Rumänien, vi är ingenting värda i deras ögon.

Enligt uppgifter från hjälporganisationer i Köpenhamn finns det cirka 500 utländska hemlösa i staden och många av dem kommer från andra EU-länder eller före detta europeiska kolonier. På Kompasset finns en informationstavla med de jobb som finns att söka för EU-medborgare respektive icke-EU-medborgare.

– EU-medborgare har rätt att vara i Danmark tre månader som turister och efter den perioden kan de stanna ytterligare sex månader eller mer om de aktivt söker jobb och det finns en realistisk chans att de kan bli anställda i framtiden. Men ett av våra största problem just nu är att EU-medborgare blir diskriminerade på illegala grunder. Om en EU-medborgare går till ett statligt finansierat härbärge, de så kallade paragraf 110-härbärgena, så får de ofta höra ”jag är ledsen, men du har inte tillåtelse att komma in för du är här illegalt”. Men det är inte sant, många av dessa EU-medborgare är här lagligt och söker jobb! Dessutom är det inte en lag som förbjuder organisationer och kommuner att hjälpa personer utan danskt personnummer, utan det är praxisen, det vill säga hur man har valt att tillämpa sociallagen som skapar den här situationen, säger Benedicte Ohrt Fehler.

Det finns ingen lag som förbjuder organisationer att ge hjälp till EU-medborgare. Det påpekar Benedicte Ohrt Fehler på Kompasset. Foto: Privat

Redan 2007 gjorde Danmarks dåvarande socialminister Karen Jespersen från borgerliga partiet Venstre ett uttalande där hon underströk att Danmark inte får bli ”Europas härbärge”, och i samband med detta ändrades tillämpningen av sociallagen så att hemlösa migranter utan danskt personnummer inte tillåts plats på statligt finansierade härbärgen.

Detta uttalande aktualiserades i juni i år då Trine Bramsen i en intervju med Sveriges Radio sade att man genom särskilda insatser mot hemlösa migranter som övernattar i parker och tigger på gatorna vill ”undvika att ett rykte sprids om att Danmark är ett hotell där man kan få mat och husrum gratis”. Trine Bramsen är folketingsledamot för regeringspartiet Socialdemokraterna och partiets talesperson i rätts- och mänskliga rättighetsfrågor.
Trine Bramsen sade även att dessa hårdare tag kan få som konsekvens att man skrämmer bort hemlösa migranter och får dem att välja ett annat land med bättre möjligheter, till exempelvis Sverige.

Mikkel Skov Petersen, som arbetar på organisationen Missionen blandt Hjemløse i Köpenhamn, tycker att uttalandet är beklagligt:
– När politikerna säger att Danmark inte ska vara Europas härbärge bygger deras argument delvis på ett danskt storhetsvansinne. De tror alla arbetslösa eller hemlösa människor i EU allra helst vill flytta till Danmark! Det är klart att det inte är så, den migration vi nu ser har sin grund i de djupa ekonomiska och sociala skillnaderna som finns inom EU och så länge det är så kommer människor fortsätta att flytta dit arbetet och möjligheterna finns - inklusive Köpenhamn.

Missionen blandt Hjemløse är en statligt finansierad verksamhet och är således inkluderad i den praxis som förespråkar att hjälp inte ska erbjudas till personer utan danskt personnummer. Mikkel Skov Peterson säger att det är frustrerande att inte kunna hjälpa och menar att EU borde ha en gemensam socialpolitik:

– Det borde finnas en gemensam socialfond inom EU så att pengarna följer migranterna. Detta skulle innebära att städer eller länder som tar emot ett stort antal invandrare från till exempelvis Rumänien kompenseras för ökade sociala utgifter.

På andra sidan Öresundsbron i Malmö finns en stor grupp EU-migranter som på grund av situationen i Danmark tagit sig över bron för att försöka i Sverige istället. På parkeringsplatsen utanför Willys i Malmö-stadsdelen Håkanstorp, bara ett kvarter från Migrationsverket, träffar jag det unga paret Ramona och Valentino.

De är romer från Rumänien och kom till Sverige från Danmark för en månad sedan. Innan de kom till Danmark hade de även hunnit bo i Spanien och Portugal.
– Vi hade hört att det fanns jobb som jordgubbsplockare i Sverige, berättar paret. Men nu vet vi att man måste ha svenskt personnummer för att få jobba här, så det är samma sak som i Danmark. Vi lever på att samla burkar och flaskor, men det blir inte så mycket pengar, vi skickar det lilla vi får till våra barn som är kvar med sin farmor i Rumänien.

Ramona och Valentino, som inte heller vill framträda med sina efternamn, bor som många andra hemlösa EU-medborgare i tält. På en ödetomt ett stenkast från Willys har ett mindre tältläger upprättats och hittills har de fått vara ifred från den sorters attacker som ett tältläger i Stockholm utsattes för tidigare i somras.

– Vi tycker att svenskar är trevliga, vi har inte känt av så mycket rasism än i alla fall, berättar Ramona och Valentino. Vi går ofta till Café David där vi får frukost och kan duscha. Men allra helst vill vi ha ett jobb, det är det viktigaste!

Paret har redan hunnit besöka flera musikfestivaler i Sverige för att utnyttja den stora ansamlingen av tomglas och burkar som festivalbesökarna lämnar efter sig. Även på Kompasset i Köpenhamn har man i år hjälpt ett hundratal migranter att köpa biljetter till Roskilde-festivalen.

Kompasset är ett rådgivningscenter för migranter från EU och utanför EU. Foto: Clara Lee Lundberg

– De kommer hit med pengar som de tjänat ihop på tomglas. Eftersom man bara kan köpa biljetter med hjälp av kontokort så betalar de oss och sedan köper vi deras biljetter med vårt kort. Trots att inträdet till Roskilde kostar nästan 2 000 danska kronor så kan de tjäna in det och göra en vinst på all pant de lyckas samla på festivalen, berättar Benedicte Ohrt Fehler.

Kompasset vill väcka opinion i frågan om hemlösa migranters situation och arrangerar en konferens i det danska folketinget den 28 augusti på temat ”Homeless EU-migrants and non-EU-migrants in Denmark”. I en paneldiskussion kommer politiker från Socialdemokraterna, Enhedslisten, Venstre och Dansk Folkeparti mötas.

– Syftet är att upprätta en direkt dialog med politikerna, vi har fem inbjudna politiker från olika partier och vi kommer bland annat debattera den myt som finns om att Danmark skulle vara ett föremål för ”välfärdsturism”, förklarar Benedicte Ohrt Fehler. Det är en vanlig föreställning bland både politiker och andra men vi som jobbar med det här har ingen erfarenhet av att det skulle vara så. Faktum är att Danmark har väldigt få migranter och vi gör väldigt lite för dem. De som kommer hit har inte ens rätt till vår välfärd!

Clara Lee Lundberg