Transpersoner i Ukraina hårt drabbade av den ryska invasionen

En av de grupper som har drabbats särskilt hårt av det ryska anfallskriget är ukrainska transpersoner. Många har stora svårigheter att få tillgång till sina hormonbehandlingar och det förekommer rapporter om att transpersoner på flykt inte tillåts lämna landet.

reportage | 2022-04-29
Av: Ed Holt

Jämlikhetsmarschen i Ukrainas huvudstad Kiev den 19 september 2021 blev en stor framgång. Det var den största Prideparaden i landets historia med omkring 7 000 deltagare. Foto: Amnesty International

Strax efter att den ryska invasionen hade inletts tog Anastasiia Yeva Domanis hormonläkemedel slut – och det fanns inga att få tag på grund av störda läkemedelsleveranser och att så många apotek tvingades stänga.

– Jag fick precis som många andra ta en paus i min hormonbehandling under en period, det fanns inget val, berättar hon för IPS.

Pausen pågick i två veckor, fram till att hon lyckades få tag på läkemedel från Polen. Nu har hennes hem i Kiev förvandlats till ett högkvarter för organisationen Cohort, som arbetar med att försöka få fram hormonbehandlingar till alla behövande i det krigsdrabbade landet.

Alla transpersoner i Ukraina – vare sig de bor kvar i sina hemstäder eller befinner sig på flykt inom landet – har stora svårigheter att få tag på sina läkemedel.

– Det är ett jätteproblem men tack vare olika hbtqi-aktivister och andra har vi lyckats få tag på en del, berättar Anastasiia Yeva Domani.

Över fem miljoner personer har flytt från Ukraina sedan 24 februari då Ryssland inledde sitt anfall. De flesta av flyktingarna finns i grannländerna. Här ett mottagningscenter på sportcentret Manej i Chișinău, Moldaviens huvudstad. Foto: Gikü/Wikimedia

Transpersoner har även drabbats av andra svåra problem på grund av kriget. När det ryska anfallet inleddes beordrades alla ukrainska män i åldern mellan 18 och 60 år att stanna kvar i landet – medan många miljoner tvingades på flykt.

Sedan dess har det kommit flera rapporter om hur transkvinnor inte tillåtits passera landets gränser, eftersom de har fel juridiskt kön i sina id-handlingar. I andra fall uppges gränsvakter ha gjort fysiska undersökningar och hävdat att transkvinnor är män – och därför beordrat dem att stanna kvar i landet. Det uppger flera hbtqi-organisationer för IPS.

– Vissa transpersoner har lyckats ta sig hit, men det finns många andra som har misslyckats, berättar Julia Kata vid den polska organisationen TransFuzja.

Detta har lett till att vissa transpersoner försökt lämna Ukraina via olagliga vägar – något som innebär betydligt större risker.

– Jag känner några transkvinnor som har lämnat landet illegalt, men det är inte något vi rekommenderar eftersom det är allt för farligt, säger Anastasiia Yeva Domani.

De som lyckas ta sig ut ur landet hamnar dessutom främst i länder där diskrimineringen av hbtqi-personer på senare år har förvärrats. Många av Ukrainas grannländer får mycket dåliga resultat i en rankning gjord av paraplyorganisationen ILGA. !bild id left|center|right Aktivisten Wiktoria Magnuszewska i Polen säger att många av de ukrainska hbtqi-personer som lyckats ta sig till Polen känner en stor rädsla.

Flyktingar från Ukraina anländer i mars till Polen. Foto: Mvs.gov.ua/Wikimedia

– Det beror på den allmänna sociala atmosfären mot hbtqi-gruppen i Polen, säger hon.

Situationen är densamma i Ungern, enligt aktivisten Viktoria Radvanyi i Budapest.

Samtidigt finns det organisationer i mottagarländerna som gör vad de kan för att stötta de hbtqi-personer som lyckas ta sig dit – bland annat med den vård de kan vara i behov av.

Tillgång på sjukvård är särskilt viktig för transpersoner, säger Julia Kata. Hennes organisation samarbetar med sjukvårdsleverantörer som kan garantera att den personal som tar emot patienterna har en inkluderande inställning.

Vissa hbtqi-personer gör samtidigt vad de kan för att ta sig längre in mot västra Europa – där toleransen är större.

Innan kriget utlovade president Volodymyr Zelenskyj att diskriminering baserad på sexuell läggning ska bekämpas, och vissa reformer har genomförts för att stärka hbtqi-personers rättigheter i landet. Samtidigt är homofobin utbredd och attacker mot hbtqi-personer är inte ovanliga. Ukraina får dessutom mycket dåliga resultat i ILGA:s senaste index.

I Polen är hatet mot hbtqi-personer utbrett. Här en manifestation mot en Prideparad i Rzeszów 2019. Foto: Silar/Wikimedia

Nu ligger dock allt fokus på Ryssland och kriget, konstaterar Anastasiia Yeva Domani. Hon varnar samtidigt för riskerna för hbtqi-personer i områden som Ryssland har ockuperat, och hänvisar till de uppgifter som finns om att Ryssland redan innan invasionen hade förberett dödslistor över olika ukrainska aktivister.

– Vi känner till att en del transpersoner har gett sig av från staden Cherson (i södra Ukraina) eftersom vissa kollaboratörer överlämnat information till de ryska ockupanterna om personer som varit engagerade i kampen för mänskliga rättigheter och hbtqi-frågor, säger hon.

Ed Holt
IPS/Bratislava, Slovakien

Läs också

Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter” (Amnesty Press 3 april 2022)

'They are scared to travel': the obstacles faced by LGBT+ Ukrainians fleeing war (Euronews 17 mars 2022)

Ukrainian LGBTQ Soldiers Fight Against “Darkness” Of Russian Invasion (Forbes 16 mars 2022)

“People Are Not Coming Back to the Closet”: The Fight for Ukraine Is Also a Fight for LGBTQ Rights (Vanity Fair 4 mars 2022)

Läs mer från Amnesty Press

Ryska journalister efter krigsutbrottet – tystade eller i exil (27 april 2022)

Romer på flykt från Ukraina togs emot i Göteborg (26 april 2022)

Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter” (3 april 2022)

”Inget land i världen kan påverka vår dröm om ett fritt Ukraina” – Sergels torg fylldes till stöd för Ukraina (27 mars 2022)

Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien (17 mars 2022)