Teatern i Mariupol: Amnesty anklagar Ryssland för krigsbrott

Den 30 juni publicerade Amnesty en utförlig undersökning av bombningen av en teater i Mariupol i östra Ukraina den 16 mars. I rapporten slås fast att Ryssland var ansvarigt och att det handlar om en klar krigsförbrytelse.

Teatern i Mariupol bombades av ryskt flyg. Foto: Amnesty International

Den 16 mars bombade ryskt stridsflyg en teater i centrala Mariupol i östra Ukraina. I teaterns skyddsrum hade hundratals civilpersoner sökt skydd undan striderna som då rasade i staden. Utanför byggnaden fanns markerat på ryska i stora bokstäver i kyrillisk skrift att det fanns barn inne i byggnaden.

Bombningen fick stor uppmärksamhet och Ukraina anklagade Ryssland för attacken. Ryssland gav flera olika förklaringar, bland annat att Azov-regementet, som deltog i försvaret av staden, skulle ha sprängt byggnaden.

Den 30 juni presenterade Amnesty International en utförlig undersökning av bombningen. I rapporten slås fast att Ryssland var ansvarigt och att det handlar om en klar krigsförbrytelse. Hur många som dödades vid anfallet är inte klarlagt.

Nyhetsbyrån AP uppgav att det befarades att 600 personer hade dödats. Amnesty är försiktigare i sin skattning och uppskattar att ”dussintals dödades, och troligen betydligt fler”. Amnesty anser att Ryssland av allt att döma bombade teatern med avsikt trots vetskapen att civila hade sökt sig dit för skydd.

Amnesty intervjuade 52 vittnen, däribland 28 som befunnit sig i teatern men överlevt, som berättade om förödelsen efter attacken. Ingen av de 28 överlevare som Amnesty intervjuade, och ingen av de andra vittnena som befann sig omkring teatern den dagen, gav någon information som kunde tyda på att den ukrainska militären använde teatern som en bas för operationer eller anfall eller som vapenlager.

– Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och alla andra med jurisdiktion över brott utförda under denna konflikt, måste utreda attacken. Alla ansvariga måste ställas till svars för att ha orsakat sådan död och förödelse, sade Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

En odetonerad klusterbomb i Mykolajiv efter ett ryskt anfall. Foto: DSNS.gov.ua/Wikimedia

Under maj tog ryska styrkor kontroll över Mariupol sedan de sista försvararna vid stålverket Azovstal hade gett upp. I augusti kom allt fler rapporter om att Ryssland förbereder en ”internationell tribunal” för att ställa tillfångatagna ukrainska soldater inför rätta i en konsertlokal i Mariupol. Amnesty International fördömde den 26 augusti planerna på ryska ”skådeprocesser”.

– Detta är illegalt och oacceptabelt och strider mot Genèvekonventionerna, sade Marie Struthers, chef för Amnestys avdelning för Östeuropa och Centralasien.

Ulf B Andersson

Klustervapen i kriget i Ukraina ”Flagrant likgiltighet”

Den 25 augusti kom CMC, den internationella organisationen mot klustervapen, med sin årliga rapport och där konstateras att det har dokumenterats eller rapporterats om hundratals attacker med klusterammunition utförda av Ryssland i Ukraina.

– Rysslands omfattande användning av internationellt förbjuden klusterammunition i Ukraina demonstrerar en flagrant likgiltighet för mänskligt liv, humanitära principer och rättsliga normer, säger Mary Wareham vid CMC.

Både Amnesty International och Human Rights Watch har tidigare flera gånger dokumenterat rysk användning av klusterbomber.

Även ukrainska styrkor tros ha använt klusterammunition flera gånger, enligt CMC:s rapport. En klusterbomb består av många mindre sprängladdningar som frigörs i luften för att spridas över en större yta. 123 stater har anslutit sig till en konvention som förbjuder klusterbomber, dock inte Ryssland, Ukraina eller USA.

Ulf B Andersson

Läs mer om kriget från Amnesty Press

Pressmeddelandet som skakar Amnesty (8 september 2022)

Krigets lagar gäller alla (7 september 2022)

Amnesty och kriget i Ukraina (25 juni 2022)

Moldavien: Nästa krigsområde? (14 juli 2022)

Ytterligare tre ryska mediekanaler blockeras inom EU (3 juni 2022)

Uppskruvad retorik mot hbtqi-rörelsen i Ryssland (24 maj 2022)

Transpersoner i Ukraina hårt drabbade av den ryska invasionen (29 april 2022)

Ryska journalister efter krigsutbrottet – tystade eller i exil (27 april 2022)

Romer på flykt från Ukraina togs emot i Göteborg (26 april 2022)

Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter” (3 april 2022)

”Inget land i världen kan påverka vår dröm om ett fritt Ukraina” – Sergels torg fylldes till stöd för Ukraina (27 mars 2022)

Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien (17 mars 2022)

Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts (7 mars 2022)

Tempo: 74 minuter av rå känslostorm i krigets Ukraina (12 mars 2021)

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press

Jakten på sanningen i Ukraina (26 mars 2020)

Vitalina Koval har blivit ett ansikte utåt för hbtqi-rörelsen i Ukraina (10 april 2019)

Korruptionen – den inre fienden i Ukraina (31 december 2018)

Oleg Sentsov får Sacharovpriset (26 november 2018)

BOKMÄSSAN2018: ”Våldet ökar mot hbtq-personer i Ukraina” (28 september 2018)

5 000 deltog i Pride i Kiev – 57 högerextremister greps av polis (18 juni 2018)

Angrepp från högerextrema oroar Amnesty i Ukraina (Amnesty Press 3 maj 2018)

Över 5 000 poliser skyddade rekordstort Pridetåg i Kiev mot högerextremt angrepp (18 juni 2017)

Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen” (12 juni 2017)

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Lagar mot diskriminering – bra men sedan ska de genomföras (24 februari 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

EUROPRIDE: Riga – inte vilket Pride som helst , intervju med Olena Shevchenko (18 juni 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

Polen och Ukraina försonas över historisk skamfläck (15 maj 2006)