Krigets lagar gäller alla

Amnesty International har fått hård kritik efter ett pressmeddelande om kriget i Ukraina den 4 augusti. I ledaren i nummer 3-2022 behandlas krisen.

Amnestys pressmeddelande 4 augusti.

Under några veckor i augusti skakades Amnesty International av en allvarlig kris. Det är möjligt att det längre pressmeddelande som organisationen skickade ut 4 augusti hade brister i tydlighet och att det borde ha förberetts bättre. När den internationella styrelsen nu tillsätter en extern utredning kommer förhoppningsvis klarhet skapas i beslutsprocesser på internationella sekretariatet och underlaget för uppgifterna i pressmeddelandet. Det har också gjorts uttalanden från internationella generalsekreteraren Agnès Callamard om ”ukrainska och ryska sociala mediemobbar och troll” som ökat ilskan.

Amnesty ska självklart granskas och kunna utsättas för kritik. Organisationen gör misstag och fattar dåligt genomtänkta beslut. De beklämmande turerna kring Aleksej Navalnyjs status som samvetsfånge vintern 2021 är ett aktuellt exempel.

Till Amnestys styrka hör att man lyckats ha en transparens kring allvarliga problem. Externa utredningar om självmord bland personal, anklagelser om giftig arbetsplatskultur på internationella sekretariatet och belysning av uppgifter om rasism i brittiska och kanadensiska (engelsktalande) sektionerna har offentliggjorts och kan läsas av den som är intresserad.

Förstörda bostadshus i Charkiv efter ryska anfall. Foto: Amnesty International

I det här numret berättar vi om vad som hänt efter 4 augusti, bland annat att svenska Amnesty förlorat över 2 000 medlemmar. Kritiken mot Amnesty har ibland handlat om helt andra saker än Ukraina och kan handla om en besvikelse att organisationen på sitt internationella rådsmöte i Senegal 2001 beslöt att arbeta också för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter eller om Amnestys kritik mot Israel. Men många kritiker har försökt stämpla Amnesty som en prorysk aktör i kriget i Ukraina.

I Ukraina har människorättsaktivister, journalister och aktiva inom civilsamhället tagit initiativ till ett internationellt upprop med krav på att Agnès Callamard och alla andra anställda som var inblandade i denna incident omedelbart ska avgå.

Amnesty har efter krigets start den 24 februari tagit klar ställning mot Rysslands anfallskrig.

Rapporter och uttalanden som kritiskt belyser den ryska krigföringen har varit talrika och en namninsamling för att skydda de civila pågår. Krigets lagar gäller dock alla, även den som försvarar sig mot ett angrepp, och en grundprincip för en organisation som Amnesty måste vara att alla parter granskas.

Ulf B Andersson

Rättelse: I texten i nummer 3-2022 står det att Amnestys internationella rådsmöte 2001 hölls i Marocko. Det är fel, mötet hölls i Dakar, Senegals huvudstad.

Läs mer om kriget från Amnesty Press Amnesty och kriget i Ukraina (25 juni 2022)

Moldavien: Nästa krigsområde? (14 juli 2022)

Ytterligare tre ryska mediekanaler blockeras inom EU (3 juni 2022)

Uppskruvad retorik mot hbtqi-rörelsen i Ryssland (24 maj 2022)

Transpersoner i Ukraina hårt drabbade av den ryska invasionen (29 april 2022)

Ryska journalister efter krigsutbrottet – tystade eller i exil (27 april 2022)

Romer på flykt från Ukraina togs emot i Göteborg (26 april 2022)

Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter” (3 april 2022)

”Inget land i världen kan påverka vår dröm om ett fritt Ukraina” – Sergels torg fylldes till stöd för Ukraina (27 mars 2022)

Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien (17 mars 2022)

Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts (7 mars 2022)

Tempo: 74 minuter av rå känslostorm i krigets Ukraina (12 mars 2021)