Visst går det framåt!

21 november 2005

När detta skrivs är Dawit Isaak en fri man. Han har kommit ut ur fängelset i Eritreas huvudstad Asmara efter att ha tillbringat över fyra år innanför murarna utan att få en anklagelseakt eller en rättegång. Vi ser bilderna på hans fru och barn när de firar i Kortedala tillsammans med stödkommittén. Och Amnesty, Reportrar utan gränser och Journalistförbundet skickar ut glada meddelanden om att äntligen har den svensk-eritreanske redaktören blivit fri. Det är en seger för alla dem, inklusive Örgryte IS och P1-programmet »Vår grundade mening«, som sett till att Dawit Isaak inte blivit en anonym fånge bland tusentals andra som sitter i hemliga interneringsläger utan åtal eller rättegång i dagens Eritrea.

Vi vet inte hur den svenske ambassadören Bengt Sparre lyckades i sina diplomatiska ansträngningar i ett land som på 1990-talet sågs som ett föregångsland och var en afrikansk favorit i biståndssammanhang. Men vi vet att bistånd och respekt för mänskliga rättigheter inte är några lätta frågor. Det visar sig i Lars Truedsons genomgång i detta nummer av Amnesty Press.

Det kan annars vara lätt att misströsta över tillståndet i världen denna höst när skandalen Guantánamo fortsätter och snart är inne på sitt femte år och CIA:s flygplan åker runt med sina kidnappade fångar världen över och utrikesminister Laila Freivalds sitter i radio och talar om bättre diplomatiska garantier nästa gång Sverige ska bryta mot FN:s tortyrkonvention.

Men på ett område kan det med fog sägas att 2005 blev ett historiskt år och denna höst ett genombrott. Straffrihet har länge dominerat världen över. Den som är skyldig till grova kränkningar av mänskliga rättigheter har sällan tvingats stå till svars för sina handlingar. Nu har dock domstolarna vaknat till liv.

Den 21 november väcktes åtal i Haag mot den nederländske affärsmannen Frans van Anraat för att han levererade ingredienser till irakiska kemiska vapen som användes vid gasattacken mot den kurdiska staden Halabja där över 5 000 dog i mars 1988. Brottsrubriceringen var medhjälp till folkmord och van Anraat blev den första person som åtalas för Halabja.

I Senegals huvudstad Dakar har Hissène Habré levt i exil sedan 1990, då han flydde från Tchad. Med stöd av USA och Frankrike styrde Habré, »Afrikas Pinochet«, Tchad med järnhand och det uppskattas att 40 000 personer mördades och 200 000 utsattes för tortyr under hans åtta år vid makten. Nu har en domstol i Belgien beslutat att begära honom utlämnad då åtal för brott mot mänskligheten väntar i Bryssel.

Och i oktober kom Internationella brottmålsdomstolen, ICC, med sitt första åtal. Joseph Kony och fyra andra ledare inom LRA, Herrens motståndsarmé, är nu efterlysta för otaliga krigsförbrytelser i det krig i norra Uganda som pågått i 19 år. Åtalen gäller brott mot mänskligheten efter 1 juli 2002 då minst 2 200 civila dödats och 3 200 personer, de flesta barn, förts borts av LRA.

Ulf B Andersson