Ny brottsbalk i Indonesien skapar oro

I Indonesien har parlamentet röstat för en ny brottsbalk som ska ersätta den gamla från den nederländska kolonialtiden. Kritiken är hård då det blir ett brott att förolämpa presidenten, statliga institutioner, statsideologin, flaggan och att informera om abort, liksom om preventivmedel för barn. Och utomäktenskapligt sex kan bli ett brott.

artiklar | 2023-01-08
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2022
Joko ”Jokowi” Widodo var tidigare en populär guvernör i huvudstaden Jakarta. Han har sedan vunnit presidentvalen 2014 och 2019.

Joko ”Jokowi” Widodo var tidigare en populär guvernör i huvudstaden Jakarta. Han har sedan vunnit presidentvalen 2014 och 2019. Foto: Wikimedia

Indonesien är världens folkrikaste muslimska land och världens tredje största demokrati. Sedan självständigheten från Nederländerna 1949 har landet en sekulär konstitution. Men när parlamentet den 6 december 2022 röstade igenom en ny brottsbalk med 624 paragrafer möttes det av skarp kritik från människorättsorganisationer. ”En katastrof för rättigheter”, ansåg Human Rights Watch, HRW.

– Att Indonesiens regering och representanthus gått med på att godkänna en brottsbalk som omintetgör mänskliga rättigheter är skrämmande, sade Usman Hamid, chef för Amnesty Indonesien.

Citra Referandum, chef för Indonesian Legal Aid Institute, tillhörde den lilla grupp demonstranter som protesterade utanför parlamentet i Jakarta:

– Indonesisk demokrati är död, sade hon enligt The Guardian.

Den nuvarande brottsbalken har gällt sedan 1908 med tillägg antagna sedan dess. I många år har en ny brottsbalk diskuterats men 2019 stoppades ett förslag efter stora demonstrationer.

Det nu antagna förslaget måste undertecknas av president Joko Widodo och sedan kommer det dröja tre år innan de nya lagarna börjar gälla. HRW uppmanade EU att protestera när Widodo kommer till Bryssel den 14 december för ett toppmöte.

Demonstranter protesterar utanför parlamentet i Jakarta mot att den nya brottsbalken kontrollerar kvinnors kroppar.

Demonstranter protesterar utanför parlamentet i Jakarta mot att den nya brottsbalken kontrollerar kvinnors kroppar. Foto: Adek Berry/AFP/TT

Den nya brottsbalken innehåller paragrafer som begränsar privatlivet. Ogifta sammanboende par kommer att kunna straffas med sex månaders fängelse. Make eller maka, föräldrar eller barn ges rätt att polisanmäla en person för sex utanför äktenskapet, vilket kan ge ett års fängelse. Indonesien, utom provinsen Aceh, har aldrig haft ett förbud mot samkönat sex och detta finns inte med i brottsbalken. Hbtqi-organisationer uttryckte dock stor oro då samkönade äktenskap inte är tillåtna i landet.

Indonesien har efter pandemin åter börjat bli ett turistmål och Maulana Yusran, biträdande chef för turistbyrån, beklagade att brottsbalken hade antagits då den kan avskräcka besökare. Taufik Basari, parlamentsledamot från partiet NasDem, sade enligt The Guardian att även turister kan gripas.

Det blir i fortsättningen förbjudet att förolämpa presidenten, statliga institutioner, statsideologin, flaggan och att informera om abort, liksom om preventivmedel för barn. Bestämmelserna om hädelse skärps.

Indonesia Press Council har uppmanat presidenten att inte skriva på lagen då de befarar att journalister kommer att hamna i fängelse. Committee to Protect Journalists, CPJ, uppmanade presidenten och parlamentet att dra tillbaka den nya lagen.

Ulf B Andersson

Läs mer om Indonesien från Amnesty Press

Presidenten tvingas backa – protester mot ny brottsbalk i Indonesien (7 oktober 2019)

Mordet på Munir: Den dömde mördaren är nu en fri man (1 september 2018)

Indonesien:”Undersök Munirs död” (20 oktober 2017)

Indonesien: Frågan om 1965 års massakrer fortfarande tabu – möten stoppas av myndigheterna (10 augusti 2017)

Offentligt pryglade för frivilligt sex (5 juni 2017)

Indonesien: Två män åtalas för sex i Aceh – hotas av 80 offentliga rapp (15 maj 2017)

Hon vägrar ge upp – trots hårdare klimat i Indonesien mot hbtqi-personer (9 mars 2017)

De bortglömda massmorden 1965 (18 maj 2015)

I höst hålls en Folkets tribunal för Suhartos offer (22 april 2015)

Västpapuas unga flyktingar väljer ny väg (4 mars 2013)

Ingen upprättelse för offren för Suhartos kommunistjakt (2 november 2012)

Historisk dom: Staten ska betala för massakern 1947 i Rawagedeh i Indonesien (17 september 2011)

Spionchef friad för mordet på Munir (6 januari 2009)

Exdiktatorn Suharto begravd (28 januari 2008)

Munir Thalibs mördare dömd (25 januari 2008)

Garduda-chef greps för mordet på Munir (16 april 2007)

Proteststorm mot friande dom i fallet Munir (11 oktober 2006)

Två år efter mordet: Vem mördade Munir? (7 september 2006

Min kropp ska inte kriminaliseras! (Rosna Bernadetha skriver krönika 24 maj 2006 om den föreslagna anti-pornografilagen)

Freden som kom från havet (3 mars 2006)

Indonesien: Munirs änka dödshotad (22 november 2004)

”Västvärlden tiger om Indonesien” (23 augusti 2003)

Västpapua får löften om ökat självstyre -men många drömmer om oberoende från Indonesien (28 december 2001)

En ny nation föds - Ockupationen och terrorn är över för Östtimor (17 oktober 2001)

Brännpunkt Jakarta (Intervju med Munir i Amnesty Press 13 februari 2001)

artiklar | 2023-01-08
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2022