”Västvärlden tiger om Indonesien”
reportage | 2003-08-23 Av: Ulf B. Andersson |
Sedan den 19 maj råder krigstillstånd i den indonesiska provinsen Aceh. Allvarliga brott mot mänskliga rättigheter rapporteras när den indonesiska armén genomför sin största operation sedan invasionen av Östtimor den 7 december 1975. Trots att militären, som under Suharto som diktator styrde 1965-1998, nu har överlämnat makten till civila politiker är demokratin bräcklig.
Omkring 25 personer samlades den 21 augusti utanför Indonesiens ambassad.
Den nuvarande presidenten Megawati Sukarnoputri är fast besluten att inte tillåta separatistiska strävanden i den indonesiska arkipelagen och militären har fått order om att krossa GAM, Rörelsen för ett fritt Aceh som från Stockholm har fört en väpnad kamp sedan 1976.
I december 2002 undertecknades ett avtal om vapenvila efter åratal av medling från en liten schweizisk organisation, HDC.
Internationella observatörer placerades i Aceh för att övervaka vapenvilan, men i maj bröt förhandlingarna mellan GAM och Jakarta definitivt samman och efter ett dramatiskt möte i Tokyo förklarade bägge parter att vapenvilan nu var över.
GAM drog paralleller till sultanatet Acehs kamp mot de nederländska kolonisatörerna på 1800-talet medan den indonesiska regeringen anklagade GAM för dess vägran att ge upp kravet på total självständighet för en provins där stora fyndigheter av olja och naturgas finns.
Gabriel Jonsson, ordförande i Östtimorkommittén och Peter Brune från Kristna Fredsrörelsen deltog i manifestationen.
Torsdagens manifestation hade organiserats av Östtimorkommittén och Föreningen ett Fritt Papua för att kräva att den indonesiska regeringen ”omedelbart upphör med de militära övergreppen i Aceh och Västpapua”, att de ansvariga för övergreppen ställs inför rätta och att Indonesien ansluts till ICC, internationella brottmålsdomstolen. Mötet krävde också att den indonesiska regeringen verkar för en fredlig lösning av konflikterna.
Västpapuas flagga The Morning
Star. I Västpapua kan det
innebära döden att hissa
_denna flagga._Manifestationen hade arrangerats i samarbete med Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenska Amnesty och Kristna Fredsrörelsen. Omkring 25 personer samlades utanför Indonesiens ambassad, som också fick motta en skrivelse överlämnad av Östtimorkommitténs ordförande Gabriel Jonsson.
”The Morning Star”, flaggan som är symbolen för Västpapuas självständighetssträvanden fanns där liksom en banderoll som krävde ett slut på Indonesiens kolonisation av Aceh och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets banderoll.
Frida Blom, nyvald ordförande i Svenska Freds, påminde om att Sverige och övriga västvärlden inte har agerat när det gäller övergreppen:
- I stället har västvärlden beväpnat den indonesiska krigsmakten. Detta trots invasionen och ockupationen av Östtimor som beräknas ha krävt 200 000 liv. Sedan 1975 har Sverige sålt vapen till Indonesien för 700 miljoner kronor. Sverige och andra länder har hukat bakom argumentet om följdleveranser.
Frida Blom, ordförande i Svenska Freds, krävde vapenembargo mot Indonesien
Med anledning av de upptrappade konflikterna som nu pågår krävde Frida Blom att Sverige upphör med vapenförsäljning till Indonesien och i EU och FN verkar för ett vapenembargo mot Indonesien. Frida Blom påminde om att det inte bara är den indonesiska regeringen som begår övergrepp och krävde att alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna upphör.
_Berit Johannesson (v) sade att FN:s förklaring om de mänskliga rättigheter måste respekteras av alla, oavsett inställning till självständighet._Riksdagsledamoten Berit Johannesson från vänsterpartiet sade i sitt tal att FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna gäller alla och uttryckte oro över rapporter om att religiösa ledare och MR-aktiva fängslas, torteras och till och med dödas. Hon menade att respekt för de mänskliga rättigheterna är enda vägen till fred och krävde att Indonesien ansluter sig till ICC.
Gustav Fridolin, riksdagsledamot för miljöpartiet, anklagade västvärldens ledare och medier för att tiga om Indonesien och det som nu pågår.
– Jag kommer att ta upp frågan i riksdagen och jag har lämnat in en fråga till utrikesminister och det ska bli mycket intressant att se vad hon svarar, sade han.
Peter Brune,koordinatör för programområdet Mänsklig säkerhet och nedrustning på Kristna Freds, påminde om protesterna under alla de år då Östtimor var ockuperat och menade att protester är nödvändiga även när ett område är bortglömt av världsopinionen.
Gustav Fridolin (mp) ansåg att tystnaden kring Indonesien i västvärlden måste brytas.
Hendrik Amahorseja från Föreningen ett Fritt Västpapua sade att den indonesiska armén intensifierat sina operationer sedan i april i år.
- Västpapuas folk bytte en konialmakt, den holländska mot den indonesiska och vi har levt i förtryck där människor försvinner från sina hem, torteras och fängslas. Vi kräver rättvisa, sade han.
Västpapua fortsatte styras av Nederländerna till 1963, men 1969 godtog FN en omröstning bland traditionella ledare som röstade för anslutning till Indonesien. Många västpapuaner har fortsatt kräva självständighet och mindre grupper har i över 30 år bedrivit ett lågskaligt gerillakrig.
Efter 1998 skedde en liberalisering och en bred civil självständighetsrörelse växte i styrka. En av förgrundsgestalterna var Theys Eluay, som 1969 hade varit en av ledarna som röstade för Indonesien. Eluay mördades av indonesiska soldater i november 2001. År 2000 beslöts att Västpapua skulle få begränsat självstyre, men denna eftergift från Jakarta har inte minskat kraven på oberoende.
Den 7 juli i år rapporterade BBC att polisen i staden Wamena hade dödat en person och skadat andra när de stoppade självständighetsanhängare från att hissa ”The Morning Star”, Västpapuas flagga.
Den 23 augusti uppgav nyhetsbyrån AP att polisen hade skjutit varningsskott i staden Timika sedan oroligheter hade utbrutit i samband med en ceremoni för att fira att Västpapua ska delas upp i tre provinser. Anhängare av ett självständigt Västpapua ser detta som ett försök att splittra upp landet.
Den 19 augusti rapporterade BBC att den indonesiska militären betraktar operationerna i Aceh som en framgång. Under de första tre månaderna ska 700 rebeller ha dödats medan 58 poliser och armésoldater ska ha dödats. På måndagen ska fyra rebeller ha dödats, medan 20 gerillasoldater ska ha dött under helgen 16-17 augusti.De indonesiska myndigheterna medger att ”ett antal” civila har dödats, men några oberoende bekräftelser är svåra att få då journalister och utländska hjälporganisationer inte kan röra sig fritt i Aceh.
– Vi kan för tillfället inte tala klarspråk om Aceh då vi helt enkelt inte vet vad som händer där, sade en diplomat i Jakarta till brittiska The Guardian den 20 augusti. Vi har aldrig varit så ovälkomna någonstans i Indonesien.
Den 19 augusti försökte över 300 acehnesiska flyktingar registrera sig hos UNHCR i Malaysia. De greps i stället av malaysisk polis. Flyktingar från Aceh sade till BBC att de fruktar för sina liv om de skickas tillbaka.
I Aceh har alla de stora MR-organisationerna skrämts till tystnad eller drivits under jorden, konstaterade The Guardian. Få personer vågar tala om det som nu händer i Aceh där 45 000 välbeväpnade soldater och poliser jagar GAM-gerillan. En person som inför en teve-kamera anklagade den indonesiska militären för brutalitet återfanns död nästa dag.
Text: Ulf B. Andersson
Bild: Annika Flensburg
reportage | 2003-08-23 Av: Ulf B. Andersson |