”Feg kapitulation” för USA, anser Amnesty: Domarna vid ICC stoppar undersökning av krigsbrott i Afghanistan

Den 12 april beslöt domarna i Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag att säga nej till chefsåklagare Fatou Bensoudas begäran att få gå vidare med en undersökning av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Afghanistan. Amnesty International säger att domarnas beslut är ett chockerande svek mot offren och undergräver domstolens trovärdighet och kallar det en ”feg kapitulation” för USA:s hot och påtryckningar.

reportage | 2019-04-12
Av: Ulf B Andersson

ICC:s chefsåklagare Fatou Bensouda fick nobben av domarna vid ICC att inleda en förundersökning om Afghanistan. Foto: ICC

ICC, Internationella brottmålsdomstolen, ska beivra de grövsta brotten; folkmord, krigsförbrytelser, aggression, och brott mot mänskligheten i de 120 länder som för närvarande är anslutna till Romstadgan, som antogs 1998. FN:s säkerhetsråd har också möjlighet att hänskjuta en situation till ICC, vilket har hänt två gånger; Darfur (Sudan) år 2005 och Libyen år 2011.

Åklagarkontoret vid ICC, som leds av Fatou Bensouda, utreder sedan länder och situationer. Innan de kan gå vidare med att väcka åtal krävs klartecken från domare i en förundersökningskammare.

Afghanistan anslöt sig till Romstadgan år 2003 vilket ger ICC jurisdiktion, det vill säga befogenhet att väcka åtal och döma, för brott som har begåtts i Afghanistan om landets egna myndigheter är oförmögna eller ovilliga att vidta åtgärder. ICC åtalar enbart individer och dess jurisdiktion gäller personer oavsett de misstänktas medborgarskap.

År 2007 meddelades att en preliminär undersökning hade inletts året innan om misstänkta brott i Afghanistan. Det skulle dock dröja till november 2017 innan chefsåklagaren Fatou Bensouda begärde tillstånd att gå vidare genom att öppna en formell undersökning.

– Efter en minutiös preliminär undersökning har jag kommit till slutsatsen att alla legala kriterium enligt Romstadgan finns för att inleda en undersökning, skrev Fatou Bensouda då i ett uttalande.

Talibaner lämnar in vapen 2012 för att återintegreras i det afghanska samhället. Foto: ISAF/Wikimedia

I den årliga rapporten från ICC:s chefsåklagare nämndes i november 2016 tre exempel på möjliga brott i Afghanistan som var av intresse för domstolen:
a) Brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser begångna av talibanerna och deras allierade i Haqqani-nätverket.
b) Krigsförbrytelser i form av tortyr och misshandel från afghanska regeringsstyrkor, och då speciellt NDS, underrättelsetjänsten, och polisen.
c) Krigsförbrytelser i form av tortyr och misshandel utförd av militära styrkor från USA och i hemliga fängelser som CIA hade främst under perioden 2003-2004 även om det enligt uppgift ska ha fortsatt till 2014.

Nu har förundersökningskammaren vid ICC kommit fram till att Fatou Bensouda inte får gå vidare med Afghanistan. Domarna anser att en undersökning i detta läge inte skulle gynna rättvisan. Domarna pekar på att de noggrant granskat åklagarens begäran. De konstaterar att det finns skälig grund att anse att brott som ligger inom ICC:s jurisdiktion har begåtts i Afghanistan. Och domarna anser att potentiella fall som skulle kunna tas upp i ICC skulle vara tillåtna enligt domstolens regler.

I beslutet konstateras också att det är troligt att brott har begåtts och det hänvisas vidare till FN:s uppskattningar som säger att 17 000 civila har dödats under perioden 2009-2016.

Trots detta kommer domarna fram till beslutet att stoppa åklagaren från att gå vidare med Afghanistan.

– Omständigheterna kring fallet Afghanistan är sådana att utsikterna för en framgångsrik utredning och åtal är extremt begränsade, skriver de i sitt beslut.

Domarna konstaterar att lång tid har gått sedan den preliminära utredningen inleddes år 2006 och att den politiska scenen i Afghanistan har förändrats. ICC måste också prioritera aktiviteter som har bättre chanser att lyckas än Afghanistan. Det hänvisas också till att ICC:s budget är ansträngd och att förundersökning kring misstänkta brott i Afghanistan kommer att bli kostsamt.

Domarna pekar därtill på att den brist på samarbetsvilja som redan har mött Fatou Bensouda sannolikt skulle förvärras om en förundersökning tillåts och detta skulle förhindra en framgångsrik förundersökning och åtal.

Åklagarkontoret förklarade kortfattat att domarnas beslut ska analyseras.

Sedan talibanerna störtades hösten 2001 har nästan totalt straffrihet rått i landet även för de mest fasansfulla brott, konstaterar Biraj Patnaik, chef för Amnestys Sydasienavdelning i en kommentar till beskedet från Haag:

– ICC:s beslut idag innebär att offren överges på ett chockerande sätt vilket kommer att försvaga domstolens redan ifrågasatta trovärdighet.

Domarna vid ICC i Haag stoppar nu undersökningar av brott i Afghanistan. Chefsåklagare Fatou Bensouda fick nej att gå vidare. Foto: ICC

Human Rights Watch riktade skarp kritik mot domstolens beslut och dess biträdande chef för internationell rättvisa, Param-Preet Singh, sade att ”detta skickar en farlig signal till förövare att de kan undkomma lagen bara genom att vägra samarbeta”.

Samtal har de senaste månaderna förts mellan talibanerna och USA, där nu också den afghanska regeringen ska involveras, om ett slut på kriget. Talibanernas intresse av ansvarsutkrävande för de brott som har begåtts torde vara obefintligt.

Den afghanska regeringen har ända sedan år 2001 kritiserats av människorättsorganisationer för amnestilagar och för att krigsherrar från det blodiga inbördeskriget på 1990-talet har tillåtits återvända till makten. En av de mest ökända krigsherrarna, Gulbuddin Hekmatyar, ”Kabuls slaktare”, togs emot som ”en broder” av regeringen när han år 2017 efter nästan 20 år i exil återvände till Afghanistan.

USA står utanför ICC sedan George W Bush 6 maj 2002 drog tillbaka USA:s undertecknande av Romstadgan. Landet har dock inte lagt in veto mot besluten i FN:s säkerhetsråd att hänskjuta Sudan och Libyen till ICC. Och år 2014 stödde USA ett resolutionsförslag i säkerhetsrådet om att hänskjuta Syrien till ICC, vilket dock stoppades av Kina och Ryssland.

Sedan ICC:s åklagare meddelat att även USA misstänks för brott i Afghanistan har USA trappat upp sina angrepp mot ICC och den 5 april meddelades att chefsåklagare Fatou Bensoudas visum för inresa till USA hade dragits in.

I snart 20 år har John Bolton bekämpat ICC. Foto: White House

Den 11 september 2018 höll John Bolton, USA:s nationelle säkerhetsrådgivare ett hätskt tal där han förklarade att USA anser att ICC är ”illegitim” och att USA kommer låta domstolen självdö. Allt samarbete med ICC från USA:s sida är uteslutet, sade John Bolton. Han förklarade att USA kommer förbjuda domare och åklagare från ICC att resa in i USA, deras ekonomiska tillgångar kommer att frysas och han hotade med att de kommer att åtalas av USA.

– Samma sak kommer hända med varje företag eller stat som hjälper till med en ICC-undersökning av amerikaner, sade John Bolton. Vi kommer notera varje land som samarbetar med ICC-undersökningar av USA och dess allierade (han syftade främst på Israel, reds anm) och vi kommer att komma ihåg detta samarbete när det gäller USA:s utlandsbistånd, militära bistånd och utbyte av underrättelseinformation.

John Bolton påminde också om den lag som år 2002 antogs och som ibland kallas "The Hague Invasion Act”. Den ger USA:s president alla befogenheter, inklusive militärt våld, för att skydda amerikaner från att ställas inför ICC.

Den 15 mars gick USA:s utrikesminister Mike Pompeo till nytt angrepp mot ICC och sade att om ICC utreder amerikanska medborgare eller medborgare från länder som Israel så är de ansvariga bakom utredningarna inte välkomna till USA och han hotade också med ekonomiska sanktioner.

– ICC attackerar USA:s rättssäkerhet, sade Mike Pompeo. Det är inte försent för domstolen att ändra riktning och vi uppmanar dem att göra så omedelbart.

Den 12 april kom så beskedet att ICC inte går vidare med fallet Afghanistan.

– Att beslutet kommer hack i häl på en serie av förryckta angrepp mot domstolen från högt uppsatta företrädare från USA, och därtill efter en lång och oförklarlig försening, gör att ICC:s beslut till sist kommer att ses som feg kapitulation för Washingtons trakasserier och hot, sade Biraj Patnaik från Amnesty.

Ulf B Andersson

Läs också

Why the ICC Should have Opened an Investigation into Afghanistan. And How it could ‘Win’ a Confrontation with Washington (Justice in Conflict 12 april 2019)

Läs mer om ICC från Amnesty Press

USA skärper tonen mot ICC: Åklagarens inresevisum återkallas (9 april 2019)

Nya bakslag för ICC – Filippinerna lämnar och expresident Gbagbo frikänd (22 mars 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Rättegången i ICC mot Dominic Ongwen: ”Jag är oskyldig och var själv ett offer” (6 december 2016)

Gambia lämnar ICC – ”en domstol för förföljelse av afrikaner” (26 oktober 2016)

Sydafrika lämnar ICC: ”Kan bli förödande för domstolen” (22 oktober 2016)