ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan

Den 3 november meddelade Fatou Bensouda, chefsåklagare vid ICC, Internationella brottmålsdomstolen i Haag, att hon begärt att en formell undersökning om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under konflikten i Afghanistan ska öppnas.

reportage | 2017-11-03
Av: Ulf B Andersson
ICC:s chefsåklagare Fatou Bensouda begär att få öppna en undersökning om Afghanistan.

ICC:s chefsåklagare Fatou Bensouda begär att få öppna en undersökning om Afghanistan. Foto: ICC

Fatou Bensouda har överlämnat en begäran till förundersökningskammaren vid ICC i Haag om att få utreda brott i Afghanistan.
– Efter en minutiös preliminär undersökning har jag kommit till slutsatsen att alla legala kriterium enligt Romstadgan finns för att inleda en undersökning, skrev Fatou Bensouda i ett uttalande.

ICC ska enligt Romstadgan, som antogs sommaren 1998, utreda och beivra de grövsta brotten; folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Den 1 juli 2002 inrättades domstolen och efter det datumet kan åtal väckas om inte den aktuella staten själv vill eller är oförmögen att ta hand om brotten.

Afghanistan anslöt sig till ICC 1 maj 2003 och Fatou Bensoudas begäran handlar om brott begångna efter det datumet. Dock kan även brott från 1 juli 2002 till 1 maj 2003 komma i fråga om den stat som begick brott i Afghanistan var anslutet till ICC.

Ett stort antal länder har deltagit i den väpnade konflikten i Afghanistan.

– Om förundersökningskammaren godtar min begäran kommer mitt kontor att undersöka, inom sitt mandat, på ett självständigt, oberoende och objektivt sätt, brott som är inom domstolens jurisdiktion oavsett vilken part som har begått dem.

Både den afghanska regeringen och den Nato-ledda koalitionen av internationella styrkor, där Sverige deltar, har anklagats för krigsförbrytelser, liksom talibanerna och andra upprorsgrupper.

Amnesty International välkomnade beskedet från Haag om att Fatou Bensouda vill inleda en undersökning och såg det som en möjlighet för ett slut på straffriheten för de brott som har begåtts i Afghanistan.

– De politiska och logistiska utmaningarna som väntar domstolen är enorma, sade Solomon Sacco, chef för Amnesty Internationals avdelning för Internationell rättvisa. Världens stormakter och andra stater som är anslutna till ICC har intressen i Afghanistan och deras medborgare kan komma att undersökas av domstolen. Alla vi som stödjer internationell rättvisa, och alla ICC:s medlemsstater, måste nu ge sitt stöd till domstolen.

Fatou Bensouda betonar i sitt uttalande att åklagarkontoret vid ICC ”kommer att fortsätta att fullt ut respektera principen om komplementaritet och ta hänsyn till varje relevant genuin nationell process” inom Romstadgans ramverk. Detta gäller också om åtgärderna vidtas efter att ICC har fått klartecken för en undersökning. Med andra ord kommer inte ICC att agera om en stat själv granskar möjliga brott.

Chefsåklagaren påpekar också att hon har noterat att regeringen i Afghanistan under senaste året har ansträngt sig för att bygga upp kapacitet för att möta sina åtaganden enligt Romstadgan.

Afghanistan har funnits som ett fall hos ICC sedan år 2007. De senaste åren har antalet civila offer ökat stadigt och är nu det högsta sedan talibanerna störtades år 2001. Situationen har också förvärrats då IS, Islamiska staten, etablerat sig i landet och främst har angripit civila hazarer (en shiamuslimsk minoritet i Afghanistan).

 ”Salt Pit”. Denna plats, också kallad ”The Dark Prison”, har utpekats som ett hemligt CIA-fängelse i Afghanistan där tortyr förekom.

”Salt Pit”. Denna plats, också kallad ”The Dark Prison”, har utpekats som ett hemligt CIA-fängelse i Afghanistan där tortyr förekom. Foto: Trevor Paglen/ http://www.paglen.com/?l=work&s=blacksites/Wikimedia

I november varje år överlämnar ICC:s chefsåklagare en rapport om åklagarkontorets aktiviteter. I rapporten från november 2016 nämndes tre exempel på möjliga brott i Afghanistan som var av intresse för domstolen:

a) Brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser begångna av talibanerna och deras allierade i Haqqani-nätverket.

b) Krigsförbrytelser i form av tortyr och misshandel från afghanska regeringsstyrkor, och då speciellt NDS, underrättelsetjänsten, och polisen.

c) Krigsförbrytelser i form av tortyr och misshandel utförd av militära styrkor från USA och i hemliga fängelser som CIA hade främst under perioden 2003-2004 även om det enligt uppgift ska ha fortsatt till 2014.

Nu blir det förundersökningskammarens uppgift att besluta om ICC:s åklagarkontor ska få klartecken att gå vidare med undersökningar om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Afghanistan. I och med att Afghanistan sedan år 2003 är anslutet till ICC kan åtal väckas även mot individer som är medborgare i stater, till exempel USA, som står utanför ICC.

Ulf B Andersson

Läs också

Afghanistan: Victims of a horrific month of violence must get justice (Amnesty International 31 oktober 2017)

Afghanistan: Länder i Europa återsänder afghaner trots försämrat säkerhetsläge i landet (Amnesty International 5 oktober 2017)

Läs mer om Afghanistan från Amnesty Press

Hekmatyar är tillbaka i Afghanistan (22 juni 2017)

Pressfrihetspris till den afghanska journalisten Najiba Ayubi (10 maj 2017)

Mänskliga rättigheter i skottlinjen i Afghanistan (22 mars 2017)

Afghanistan: Rekordstort antal civila offer under 2016 – IS misstänks för attack mot Röda korset (8 februari 2017)

Rekordstort antal civila dödsoffer – landssorg i Afghanistan efter IS-attacken mot demonstration (25 juli 2016)

Malalai Joya fortsätter kämpa i Afghanistan: “Jag är bara rädd för att vara tyst inför orättvisan” (Amnesty Press 24 mars 2016)

Hundratals demonstrerade i Kabul till minne av Farkhunda Malikzada (19 mars 2016)

Hoten mot kvinnors rättigheter – konferens i Stockholm om religiös fundamentalism (11 september 2015)

”Människor gör motstånd, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter” – Zahra Mousawy kämpar för att stärka kvinnor i Afghanistan (28 juni 2014)

Kvinnorna i Afghanistan som kämpar för en plats i politiken (3 juni 2013)

En stjärna i kosmos (Nummer 5/2012)

Krigets vardag (24 september 2011)

Nästa steg i Afghanistan: Förhandlingar med talibanerna? (15 april 2010)

”Med den här lagen så vill vi ge kvinnor mod att stå upp för sina rättigheter” (3 januari 2010)

Afghanistan ska lära fred från Nordirland (29 december 2009)

Det svåra fredsbygget i Afghanistan (12 november 2008)

Ahmed Rashid hoppas på ny USA-politik i Afghanistan (7 november 2008)

"Kvinnor möter dubbelt våld" (nummer 5/2007)

”Värre än ett zoo” - Malalai Joya avstängd (22 maj 2007)

Nu ska krigsherrarna få amnesti (nummer 2/2007)

Juridisk gråzon för fångar i Afghanistan (22 maj 2006)

Fängslad journalist frigiven (22 december 2005)

Afghanistan: Våldet trappas upp inför landets första fria val (7 juli 2004)

Dramatik på loya jirgan: Kvinnlig delegat angrep afghanska krigsherrar (17 december 2003)

”Nya konstitutionen – en chans för Afghanistans kvinnor” (6 oktober 2003)

Kritik mot bevakningen av Afghanistankriget (24 februari 2003)

Sima Samar: Glöm inte Afghanistan (21 februari 2003)

Krigsherrar kan åtalas - Afghanistan ansluter sig till ICC (11 februari 2003)

Optimistisk Hamid Karzai på Europa-resa (22 december 2002)

Nästan 30 år av MR-brott - Amnestys långvariga engagemang för Afghanistan (nummer 6/2001)

Hekmatyar kommer alliera sig med talibanerna (10 november 2001)

reportage | 2017-11-03
Av: Ulf B Andersson