Pressfrihetspris till den afghanska journalisten Najiba Ayubi

På den internationella pressfrihetsdagen den 3 maj tilldelades den afghanska journalisten Najiba Ayubi svenska Reportrar utan gränsers pressfrihetspris. Trots hot och säkerhetsrisker är hon fast besluten att fortsätta sitt arbete i ett av världens farligaste länder för journalister. Det berättar hon i en intervju med Amnesty Press.

reportage | 2017-05-10
Av: Vera Häggblom
Najiba Ayubi tilldelades Reportrar utan gränsers pressfrihetspris med motivering: ”Najiba Ayubi är journalist i ett land där journalistik är nästan omöjligt att ägna sig åt. Hennes kamp är en inspiration runt om i världen och hon är ett bevis på den skillnad en journalist kan göra.”

Najiba Ayubi tilldelades Reportrar utan gränsers pressfrihetspris med motivering: ”Najiba Ayubi är journalist i ett land där journalistik är nästan omöjligt att ägna sig åt. Hennes kamp är en inspiration runt om i världen och hon är ett bevis på den skillnad en journalist kan göra.” Foto: Vera Häggblom

– Afghanistans journalister kan inte stoppas - om de flyttar oss från en plats så går vi till en annan. De afghanska journalisterna kommer dock att stöta på stora problem under de kommande åren och vi behöver stöd från journalister utanför landet, säger Najiba Ayubi under en Skype-intervju med Amnesty Press.

Afghanistan har varit krigsdrabbat under decennier, och de senaste åren har säkerhetssituationen förvärrats ytterligare. Förra året var Afghanistan ett av världens dödligaste länder för journalister och landet hamnar på plats 120 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, presenterar årets pressfrihetsindex. I topp ligger Norge medan Nordkorea i år petade Eritrea från jumboplatsen. Sverige klättrade till en andraplats, från fjolårets plats nummer åtta.

Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, presenterar årets pressfrihetsindex. I topp ligger Norge medan Nordkorea i år petade Eritrea från jumboplatsen. Sverige klättrade till en andraplats, från fjolårets plats nummer åtta. Foto: Vera Häggblom

Najiba Ayubi är verksamhetsledare för organisationen The Killid Group, som bland annat ligger bakom två av landets mest populära tidskrifter, och som genom samarbeten med lokala radiostationer har närvaro i alla landets 34 provinser. Det är också ute i provinserna som afghanska journalister är som mest utsatta.

– Bristen på säkerhet är det enskilt största problemet för afghanska journalister i dag, särskilt för dem som arbetar ute i provinserna. De tar stora risker i sitt arbete och får inget stöd från myndigheterna – om något händer måste de själva lösa situationen, säger Najiba Ayubi.

Den bristande säkerheten har fått tragiska konsekvenser. Najiba Ayubi säger att omkring 50 journalister har mist livet i Afghanistan under de senaste 15-16 åren och att inget av dessa fall har klarats upp av myndigheterna. Själv ser sig Najiba Ayubi alltid noggrant omkring och kontrollerar att gatan utanför hennes hus är tom innan hon åker till arbetet.

– Vi afghanska journalister har inte bara en fiende, vi har flera. Det är korrupta parlamentsledamöter, talibanerna, IS, krigsherrar…

Najiba Ayubi.

Najiba Ayubi. Foto: Reportrar utan gränser

Då Amnesty Press når Najiba Ayubi är hon nyss hemkommen till Kabul efter en vecka i Indonesiens huvudstad Jakarta där hon har varit i samband med att UNESCO delade ut sitt årliga Guillermo Cano Världspressfrihetspris, som i år gick till den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak. Ändå syns inga spår av trötthet i Najiba Ayubis ansikte och hon pratar intensivt och inlevelsefullt.

– Jag har alltid arbetat mycket, från det att jag i sjunde klass började jobba på en lokaltidning. Då jag senare blev chef för en radiostation arbetade jag ofta till klockan elva på kvällen. Arbetet var inte bara ett jobb, det var mitt liv! Grannarna tittade snett då jag som kvinna kom hem sent, men det brydde jag mig inte om, säger Najiba Ayubi med ett skratt.

Diskrimineringen av kvinnor i det afghanska samhället är något som upprör Najiba Ayubi. Som verksamhetsledare för The Killid Group upplever Najiba Ayubi att hon idag visserligen får respekt från omgivningen. Men vägen dit har varit lång.

– Då jag blev chef för en radiostation för första gången var det många som var missnöjda för att en kvinna fick jobbet. Sedan dess har jag etablerat flera av The Killid Groups radiostationer ute i provinserna och folk har sett att en kvinna klarar av det.

Radiostudio i Qalat. Över 260 radiostationer finns i Afghanistan.

Radiostudio i Qalat. Över 260 radiostationer finns i Afghanistan. Foto: Patrice Clarke/ United States Air Force/Wikimedia

Medierna i Afghanistan är dock fortfarande mansdominerade och under möten med olika aktörer inom medievärlden känner sig Ayubi ofta ensam. Bristen på kvinnlig representation gäller även den politiska arenan. Najiba Ayubi berättar att det nyligen hölls förhandlingar om fredsprocessen i landet.

– Men trots att 25 procent av parlamentsledamöterna är kvinnor fanns det inga kvinnor närvarande under förhandlingarna. Det är smärtsamt för mig.

Trots den svåra situationen för den afghanska journalistiken finns det ändå ljusglimtar i mörkret. Najiba Ayubi beskriver hur det under talibanregimens tid (1996-2001) bara fanns en tidning och en radiostation i landet.

– I tidningen fanns inga bilder och på radion spelades ingen musik. Idag har Afghanistan över 260 radiostationer, över 90 TV-kanaler och över 500 publikationer, säger Ayubi via en videoinspelning under prisceremonin på Dansmuséet i Stockholm.

Under ett panelsamtal i samband med prisceremonin medverkar journalisten Massood Qiam, som tvingades fly från Afghanistan 2008 och idag jobbar på Sveriges Radio. I Kabul arbetade han med undersökande journalistik på tv-stationen Tolo TV. I januari förra året miste sju av medarbetarna på Tolo TV livet i en självmordsattack som inträffade efter att talibanerna hade utpekat kanalen som ett ”militärt mål”.

SR-journalisten Massood Qiam kom till Sverige från Afghanistan 2008. I januari 2016 dödades sju av medarbetarna på hans tidigare arbetsplats Tolo TV i en självmordsattack.

SR-journalisten Massood Qiam kom till Sverige från Afghanistan 2008. I januari 2016 dödades sju av medarbetarna på hans tidigare arbetsplats Tolo TV i en självmordsattack. Foto: Vera Häggblom

– Medie-explosionen som inträffade efter 2001 ledde till en oåterkallelig förändring av mediefriheten i landet. Åren mellan 2003-2005, innan upproret ökade igen, var de bästa åren sett till medieutvecklingen. Sedan dess har situationen förvärrats allt mer. Självcensuren är en av de största utmaningarna, säger Massood Qiam.

Vad kan då omvärlden göra för att stötta Afghanistans journalistkår? Urban Hamid, frilansjournalist, tycker att svenska medier har släppt bevakningen av Afghanistan på ett beklagansvärt sätt sedan den svenska ISAF-styrkan drogs tillbaka från landet år 2014.

Urban Hamid, frilansjournalist, tror att den halvtomma lokalen under utdelningen av pressfrihetspriset hade varit fullsatt för några år sedan, då den svenska ISAF-styrkan fortfarande var placerad i Afghanistan.

Urban Hamid, frilansjournalist, tror att den halvtomma lokalen under utdelningen av pressfrihetspriset hade varit fullsatt för några år sedan, då den svenska ISAF-styrkan fortfarande var placerad i Afghanistan. Foto: Vera Häggblom

– Då blev det plötsligt inte lika viktig. För några år sedan hade det varit fullt här i salen tror jag, säger Urban Hamid och sveper med handen över de halvtomma stolsraderna i lokalen på Dansmuséet.

– Jag vill att intresset för bevakningen av Afghanistan ska återkomma – det är vi skyldiga afghanerna både i Afghanistan och här i Sverige!

Situationen för afghanska journalister diskuterades av en panel bestående av Khazar Fatemi, SVT, Anna Ek, Svenska Afghanistankommittén (moderator), Massood Qiam, SVT, samt Urban Hamid, frilansjournalist.

Situationen för afghanska journalister diskuterades av en panel bestående av Khazar Fatemi, SVT, Anna Ek, Svenska Afghanistankommittén (moderator), Massood Qiam, SVT, samt Urban Hamid, frilansjournalist. Foto: Vera Häggblom

För Najiba Ayubis del finns det trots den svåra situationen inga planer på att byta bana eller trappa ned på tempot. Då hon arbetar känner hon sig aldrig rädd, och hennes drivkraft är stark.

– Jag har vänner som sagt åt mig att jag borde vila lite, men jag säger alltid nej. Vi måste göra mer. I över 30 år har vi sysslat med krig i Afghanistan, nu är det dags att göra någonting annat.

Vera Häggblom
[email protected]

Läs mer om Afghanistan från Amnesty Press
Mänskliga rättigheter i skottlinjen i Afghanistan (22 mars 2017)

Afghanistan: Rekordstort antal civila offer under 2016 – IS misstänks för attack mot Röda korset (8 februari 2017)

Rekordstort antal civila dödsoffer – landssorg i Afghanistan efter IS-attacken mot demonstration (25 juli 2016)

Malalai Joya fortsätter kämpa i Afghanistan: “Jag är bara rädd för att vara tyst inför orättvisan” (Amnesty Press 24 mars 2016)

Hundratals demonstrerade i Kabul till minne av Farkhunda Malikzada (19 mars 2016)

Hoten mot kvinnors rättigheter – konferens i Stockholm om religiös fundamentalism (11 september 2015)

”Människor gör motstånd, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter” – Zahra Mousawy kämpar för att stärka kvinnor i Afghanistan (28 juni 2014)

Kvinnorna i Afghanistan som kämpar för en plats i politiken (3 juni 2013)

En stjärna i kosmos (Nummer 5/2012)

Krigets vardag (24 september 2011)

Nästa steg i Afghanistan: Förhandlingar med talibanerna? (15 april 2010)

”Med den här lagen så vill vi ge kvinnor mod att stå upp för sina rättigheter” (3 januari 2010)

Afghanistan ska lära fred från Nordirland (29 december 2009)

Det svåra fredsbygget i Afghanistan (12 november 2008)

Ahmed Rashid hoppas på ny USA-politik i Afghanistan (7 november 2008)

"Kvinnor möter dubbelt våld" (nummer 5/2007)

”Värre än ett zoo” - Malalai Joya avstängd (22 maj 2007)

Nu ska krigsherrarna få amnesti (nummer 2/2007)

Juridisk gråzon för fångar i Afghanistan (22 maj 2006)

Fängslad journalist frigiven (22 december 2005)

Afghanistan: Våldet trappas upp inför landets första fria val (7 juli 2004)

Dramatik på loya jirgan: Kvinnlig delegat angrep afghanska krigsherrar (17 december 2003)

”Nya konstitutionen – en chans för Afghanistans kvinnor” (6 oktober 2003)

Kritik mot bevakningen av Afghanistankriget (24 februari 2003)

Sima Samar: Glöm inte Afghanistan (21 februari 2003)

Optimistisk Hamid Karzai på Europa-resa (22 december 2002)

Nästan 30 år av MR-brott - Amnestys långvariga engagemang för Afghanistan (nummer 6/2001)

reportage | 2017-05-10
Av: Vera Häggblom