Efter 19 års krig: Vapenvila i norr

På tisdagsmorgonen klockan 6 lokal tid ställde den ugandiska armén, UPDF, in alla offensiva operationer i norra Uganda och södra Sudan mot LRA-gerillan.
– UPDF har order att dra sig tillbaka till sina barracker och att skydda internflyktingar. De kommer bara att skjuta mot LRA om det handlar om att skydda civilbefolkning, sade Felix Kulaije, arméns språkrör enligt IRIN.
Enligt BBC verkar det som vapenvilan har respekterats.

Det var i lördags som ett avtal om vapenvila slöts i staden Juba i södra Sudan, vilket väckt förhoppningar om ett slut på det krig som har pågått i 19 år. Ugandas inrikesminister Ruhakana Rugunda och Martin Ojul från LRA skrev under avtalet med Riek Machar, vicepresident i Sudan och ledare för SPLA i södra Sudan, som vittne. LRA, Herrens motståndsarmé, utlyste en ensidig vapenvila den 4 augusti.
På torsdag väntas fredssamtal fortsätta i Juba under medling av regeringen i södra Sudan. På måndagen varnade Ugandas president Yoweri Museveni att anfall mot LRA kommer att återupptas om inte samtalen blir framgångsrika.
– Om inte LRA kommer fram och tar den här chansen till en fredlig lösning så kommer vi att jaga dem, sade Museveni enligt IRIN.

Tiotusentals människor har dödats under kriget och cirka två miljoner människor har flytt och många av dem lever under svåra förhållanden i läger.
LRA har anklagats både för massakrer och för att ha kidnappat ett stort antal civila, däribland barn som har blivit barnsoldater eller sexslavar. Jan Egeland, FN:s samordnare för nödhjälp, uttryckte förhoppningar efter avtalet om vapenvila och krävde samtidigt frigivning av bortförda kvinnor och barn.
– Ett omedelbart frigivande av dem skulle sända ett positivt meddelande till det internationella samfundet att LRA menar allvar och vill ha en fredlig lösning av konflikten, sade Jan Egeland.

Enligt avtalet om eld upphör ska LRA-soldater de kommande tre veckorna förflyttas till läger i södra Sudan som kommer att beskyddas av SPLA. SPLA slöt i januari 2005 ett fredsavtal med regeringen i Khartoum som gjorde slut på kriget i södra Sudan som hade pågått sedan 1983.

På tisdagen uppgav Ugandas vice försvarsminister Ruth Nankabirwa att UPDF håller på att skapa säkra korridorer från norra Uganda som LRA-soldaterna ska kunna använda för att ta sig uppslagslägren i södra Sudan. Hon sade att hon förväntade sig att allt skulle gå lugnt till.
Enligt vissa bedömare finns högst 100 LRA-soldater inne i norra Uganda. Merparten av LRA-gerillan finns i södra Sudan och Demokratiska republiken Kongo. BBC rapporterar att invånare i norra Kongo hade sett grupper av LRA-soldater på marsch från en nationalpark där de haft sina baser.
LRA:s ledare Joseph Kony och hans närmaste män ska ha samlats på kongolesiskt område nära gränsen till Centralafrikanska republiken. Diplomater sade till BBC att de sedan ska flygas till södra Sudan.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har väckt åtal mot fem av LRA:s ledare. Åtalet blev känt i oktober 2005.
I samband med fredsförhandlingarna har regeringen i Uganda erbjudit LRA:s ledare amnesti. ICC har dock vidhållit att Joseph Kony, Vincent Otti, Okot Odhiambo, Raska Lukwiya och Dominic Ongwen ska åtalas för bland annat mord, våldtäkter och tvångsrekrytering av barn.
Det var president Museveni som 2004 vände sig till ICC med en begäran att domstolen skulle undersöka krigsförbrytelser i norra Uganda.
De fem åtalade personerna är nu internationellt efterlysta och det kommer bli en svår fråga att lösa om de nu tar sig till uppsamlingslägren i Sudan.
En av de åtalade, Dominic Ongwen, uppgavs ha dödats i Soroti-distriktet i nordöstra Uganda den 30 september 2005.
I juli i år avslöjade ICC resultatet av DNA-prov från det lik som uppgavs vara Ongwen. Det visade sig då att den döde inte var Ongwen. Enligt ICC är han på fri fot och misstänktes då befinna sig i södra Sudan i ett försök att ta sig över Nilen för att nå LRA:s högkvarter som nu finns i norra delen av Demokratiska republiken Kongo. Interpol utfärdade en arresteringsorder för Ongwen den 1 juni.

Den 12 augusti rapporterades att Raska Lukwiya hade dödats i strid med ugandiska armén. LRA utfärdade tre dagars sorg för att hedra minnet av honom. ICC förklarade att uppgifterna om Raska Lukwiyas död skulle undersökas.

ICC upprättades 1 juli 2002 och har nu 102 stater som anslutit sig till Romstadgan som antogs i juli 1998. De senaste dagarna har Komorerna utanför Afrikas östkust och den karibiska östaten Saint Kitts och Nevis anslutit sig till ICC genom att ratificera Romstadgan.

Läs mer
De civila som gisslan i kriget (reportage i Amnesty Press nummer 3/2005)

Internationell rättvisa: I Haag skapas historia (Amnesty Press nummer 1/2005)

Svenska Amnestys specialsida om ICC