USA:s korståg mot ICC

I dagarna beslutar FN:s säkerhetsråd om en förlängning av den resolution som ger medborgare från länder som inte ratificerat Romstadgan immunitet inför den Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Resolutionen som är initierad av Washington berör främst situationer där de inblandade deltar i FN:s fredsbevarande styrkor. USA vill att amerikaner som begår övergrepp under fredsuppdrag inte ska kunna ställas inför rätta i ICC.

Den 18 juni arrangerade Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter ett seminarium om ICC på advokatbyrån Bratt & Feinsilber i Stockholm. Inbjuden talare var Hans Corell, FN:s förre rättschef och undergeneralsekreterare, som diskuterade ICC:s framväxt och resolutionens inverkan på ICC och FN. Corell anser att ICC och Romstadgan representerar en "världshistorisk, folkrättslig landvinning" som undermineras av USA:s agerande.

• Jag trodde USA skulle ha den goda smaken att inte återkomma med resolutionen efter allt som hänt i Irak, sade Corell.

Hans Corell, FN:s förre rättschef och undergeneralsekreterare
Copyright: AP

I en artikel publicerad i Svenska Dagbladet den 2 juni skriver Corell att en förlängning av resolutionen kan skada säkerhetsrådets anseende och genera de stater som känner sig tvungna att rösta för USA:s förslag.
- USA använder sig av hot för att få igenom ett positivt beslut angående resolutionen och utövar ett enormt tryck på övriga medlemmar av säkerhetsrådet, skriver Corell i artikeln.

Den 17 juli 1998 antog FN Romstadgan för ICC och domstolen startade sin verksamhet den 1 juli 2002. 120 stater röstade för stadgan och sju röstade emot. Av de länder som röstade emot fanns bland annat USA, Irak, Syrien och Libyen. Den 31 december 2000 skrev USA ändå under stadgan men drog den 6 maj 2002 tillbaka sin underskrift. Därefter har USA arbetat för att få igenom resolutioner som skyddar amerikanska medborgare från att ställas inför rätta i ICC. Washington menar att domstolen kan användas som ett medel för politiskt motiverade aktioner riktade mot amerikanska medborgare utomlands.

• USA är ute på ett korståg mot ICC trots att 140 stater idag stöder Romstadgan, inklusive nästan alla USA:s vänner och allierade i väst, menar Corell i sin artikel.

I juni 2002 togs frågan om immunitet för första gången upp i FN:s säkerhetsråd. Förhandlingarna om förslaget påverkades av USA:s hot om att lägga in sitt veto mot ett förnyat FN-mandat i Bosnien-Hercegovina (UNMIBH) och resulterade i en kompromiss: resolution 1422 som bara skulle gälla ett år antogs. Närmare 100 länder motsatte sig resolutionen.

Efter ett år ville USA att resolutionen skulle förlängas, och säkerhetsrådet gick med på detta förslag och antog resolution 1487. Washington föreslog att FN:s generalsekreterare Kofi Annan varje år skulle underrätta ICC om att de medborgare som tillhör stater som ej ratificerat Romstadgan ska undantas från ICC:s jurisdiktion för en tolvmånadersperiod.

Enligt en artikel i International Herald Tribune den 19 juni har Kofi Annan varje år motsatt sig förslaget om immunitet, men denna gång riktar han än starkare kritik mot en förlängning av resolutionen.
- Säkerhetsrådet bör motsätta sig en förlängning av resolutionen då den är rättsligt tvivelaktig. Washingtons begäran att förlänga resolutionen är särskilt beklaglig med tanke på tortyren av fångar i Irak, säger Annan.

Kofi Annan, FN:s generalsekreterare
Copyright: AP

När FN:s säkerhetsråd skulle rösta om resolutionen förra året lade Tyskland, Frankrike och Syrien ned sina röster, och diplomater säger att sju stater funderar på att lägga ned sina röster i år. Det skulle innebära att USA inte skulle få de nio röster som behövs för att få igenom resolutionen.

Utöver detta har Kina, som är permanent medlem i säkerhetsrådet, begärt att FN skjuter upp förhandlingarna eftersom Beijing hävdar att händelserna i Abu Ghraib-fängelset har påverkat Kinas åsikter om immunitet för amerikanska medborgare. Beijing säger att de inte längre kan utesluta ett användande av sitt veto.

ICC är den första permanenta krigstribunalen som behandlar fall berörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, men den har ingen juridisk status i Irak eftersom varken USA eller Irak har skrivit under Romstadgan.

Marina Henrikson
Amnesty Press, praktikant