Stängda flickskolor i Afghanistan ökar oron för framtida restriktioner

Den 23 mars samlades förväntansfulla tonårsflickor i skolor i Afghanistan. Efter en kort stund meddelade de styrande talibanerna klockan 9 på morgonen att löftet om skolundervisning på högstadiet och gymnasiet hade tagits tillbaka i väntan på att skoluniformer för flickorna i enlighet med sharia skulle bli klara. Kvinnliga skolelever beordrades att lämna sina skolor.

reportage | 2022-03-29
Av: Naureen Hossain

Bara efter några timmar efter att skolorna den 23 mars hade öppnats för tonårsflickor i Afghanistan stängdes de igen av talibanerna. Besvikna skolflickor tvingades gå hem som här i Kabul. Foto: Ahmad Sahel Arman/AFP/TT

Talibanernas beslut, som gäller flickor på högstadiet och gymnasiet, kom plötsligt från talibanernas utbildningsdepartement i förra veckan, precis i samband med terminsstarten 23 mars. Beslutet har mött många fördömanden – och nu ökar oron för att det ska komma fler restriktioner som kränker flickors och kvinnors rättigheter.

Lokala medier rapporterar om att människor samlades utanför utbildningsdepartement för att protestera mot beslutet. En bred majoritet av den afghanska befolkningen uppges vara för flickors rätt till utbildning.

Många internationella organisationer uppger att det plötsliga beskedet kom som en mycket negativ överraskning. Sam Mort, kommunikationschef för Unicefs verksamhet i Afghanistan, säger vid en pressträff vid FN:s högkvarter i New York att en kollektiv känsla av oro spreds bland personalen.

– Vi är lika förvirrade som alla andra, säger Sam Mort.

Unicef-chefen Catherine Russell säger i ett uttalande att beslutet är ett stort bakslag för Afghanistans flickor och deras framtidsutsikter – och hon uppmanar samtidigt talibanerna att omedelbart leva upp till sina tidigare löften.

Yasmine Sherif, ordförande för FN:s globala fond Education Cannot Wait, varnar för att beskedet innebär att ”en hel generation av afghanska barn och tonåringar riskerar att hamna utanför”. Hon betonar samtidigt att flickors rätt att gå i skolan är av avgörande betydelse för landets framtida utveckling.

FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker ”djup besvikelse” efter beskedet och varnar för att konsekvenserna kan bli ”djupt skadliga för Afghanistan”.

En liten grupp kvinnor och flickor demonstrerar utanför talibanernas utbildningsdepartement i Kabul den 26 mars för att kräva att skolorna öppnas för flickor. Foto: Ahmad Sahel Arman/AFP/TT

Sedan talibanrörelsen grep makten i landet i augusti förra året har FN-organ och andra humanitära organisationer fört samtal med företrädare för de nya makthavarna. Afghanistan är drabbat av en djup humanitär kris där över halva landets befolkning är i akut behov av stödinsatser.

Talibanerna har sagt sig vara beredda att samverka med internationella organisationer, men uppger samtidigt att deras styre ska utövas i linje med sharialagarna och vad som beskrivs som den afghanska kulturen. Det är krav som humanitära organisationer som arbetar med utbildningsprogram har försökt att anpassa sig till.

Rätten till utbildning även för flickor är en prioriterad människorättsfråga i Afghanistan, och frågan är nu när – och om – landets flickor ska få möjlighet att utöva denna rättighet. När talibanerna tog makten fanns det starka farhågor om att flickors rätt att gå i skolan helt skulle gå förlorad.

Bedömare menar att talibanernas plötsliga besked tyder på att det råder delade meningar om flickskolor inom talibanernas ledning.

Heather Barr vid människorättsorganisationen Human Rights Watch säger att det inom talibanerna finns en grupp som är medveten om vilka eftergifter de måste göra för att få tillgång till den finansiering och legitimitet landet behöver från omvärlden. Samtidigt finns enligt henne också en grupp som är mer hårdför och inte vill tillåta den frihet det innebär att gå i skolan för flickor som kommit i puberteten.

Hur talibanerna hittills har hanterat frågan visar enligt Heather Barr hur dåligt förberedda de är på att styra landet och verka för att befolkningen ska få tillgång till den mest grundläggande servicen. Detta i ett land där över halva befolkningen är beroende av internationella biståndsinsatser.

Hon betonar också att det plötsliga beskedet belyser hur djupt rotad talibanernas kvinnofientliga inställning är. Enligt Heather Barr innebär beslutet också en oroande signal om att det kan komma fler åtgärder som slår mot flickors och kvinnors rättigheter – och de mänskliga rättigheterna över lag.

– Vi har sett hur allt fler restriktioner har införts, bland annat mot kvinnors rörelsefrihet, säger Heather Barr.

Det handlar bland annat om regler som inte tillåter kvinnor att resa utomlands, om de inte eskorteras av en manlig släkting – men också om att taxichaufförer ska ha fått veta att de inte längre får skjutsa kvinnliga kunder om dessa inte bär huvudduk.

Naureen Hossain
IPS/New York

Läs också

Afghanistan: Taliban’s backtrack on school re-opening for girls irreversibly impacts their future (Amnesty International 28 mars 2022)

Afghan Girls Grieve After School Ban Reinstated (Human Rights Watch 24 mars 2022)

Afghanistan: Taliban must immediately stop arbitrary arrests of journalists, civil society activists, former government officials and those who dissent (Amnesty International 21 mars 2022)

Afghanistan: Global petition calls on international community to stop the Taliban’s suppression of women’s and girls’ rights (Amnesty International 8 mars 2022)

Läs mer om Afghanistan från Amnesty Press

En krossad dröm (28 september 2021)

Manifestation för Afghanistans kvinnor (30 augusti 2021)

Australien begick krigsbrott (26 december 2020)

Per Anger-pristagaren Najwa Alimi: ”Jag har kommit över rädslan inombords” (28 oktober 2019)

”Feg kapitulation” för USA, anser Amnesty: Domarna vid ICC stoppar undersökning av krigsbrott i Afghanistan (12 april 2019)