Fem år efter kravallerna - främlingsfientligheten består i Sydafrika

År 2008 skakades Sydafrika av våldsamma kravaller riktade mot migranter. 62 människor dödades och 150 000 personer drevs på flykt. Sydafrika fortsätter att locka till sig migranter och flyktingar från Afrika och främlingsfientligheten finns kvar. Amnesty Press följde med organisationen Action Support till kåkstaden Tembisa där det arbetas för att förebygga konflikter.

reportage | 2013-10-29
Av: Sofie Grundin
Oroliga blickar från migranter när Refilwe ber om att få deras telefonnummer och namn.

Oroliga blickar från migranter när Refilwe ber om att få deras telefonnummer och namn. Foto: Sofie Grundin

Året är 2008. Det är en söndagskväll i maj då det är höst i Sydafrika och kylan hänger i luften. I kåkstaden Alexandra i Johannesburg har en grupp svarta afrikaner checkat in på ett hostel på London Road. Plötsligt sparkas dörren in. En samling unga män banar sig fram till de boende. De rör sig aggressivt. Minuterna som följer blir blodiga då männen inleder en skoningslös attack på afrikaner som inte anses vara sydafrikaner.

Dagarna efter attacken kulminerade våldet runt om i Sydafrikas kåkstäder. Världen fick bland annat bevittna Ernesto Alfabeto Nhamvawes död. Han brändes levande till döds inför kameralinser och skrattande åskådare. Han var en av 62 människor som dödades i kravallerna, medan uppemot 150 000 människor drevs på flykt, rädda för sina liv.

Utbrottet i kåkstaden Alexandra blev startskottet för en främlingsfientlig våldsvåg som startade i Johannesburg och spred sig ända ned till Kapstaden. Svarta sydafrikaner våldförde sig på andra svarta afrikaner som inte ansågs vara sydafrikaner. Omvärlden frågade sig chockerat hur detta kunde ske i en demokrati och varför.

Loren Landau är professor vid Wits-universitetet i Johannesburg för migration och samhälle. Hans förklaring till det som utlöste attackerna 2008 handlar om politisk och ekonomisk instabilitet i Sydafrika. Den dåvarande presidenten Thabo Mbeki och det styrande partiet Afrikanska nationalkongressen, ANC, genomgick vid denna period en politisk kris som i september 2008 skulle leda till att Thabo Mbeki entledigades från presidentämbetet, vilket Loren Landau förklarar som en av orsakerna till kravallerna:
– Attackerna 2008 var ett resultat av många faktorer. Givetvis är det en underliggande främlingsfientlighet och ekonomisk frustration som drev människor. Den specifika tidpunkten var dock länkad till den politiska kris som ägde rum i samband med angreppet på Thabo Mbeki. Det var också en period av massiva prisökningar på mat och bränsle och andra förtroendekriser.

Loren Landau fortsätter:
– Jag tror att regeringens gensvar på de första attackerna i Alexandra skapade en effekt av ringar på vattnet när människor insåg att de fick gensvar på sina krav. Ingen av dessa faktorer orsakade enskilt attackerna men sammantaget så kan de förklara dess intensitet.

Polisen i Tembisa kör runt Refilwe från Action Support till butiker som ägs av migranter så att hon ska kunna informera dem om Action Supports verksamhet.

Polisen i Tembisa kör runt Refilwe från Action Support till butiker som ägs av migranter så att hon ska kunna informera dem om Action Supports verksamhet. Foto: Sofie Grundin

Fem år har gått sedan kravallerna och attacker mot migranter sker fortfarande, dock med lägre intensitet. Sydafrikas inrikesminister Naledi Pandor har sagt att landet inte gör tillräckligt för att ändra människors negativa attityder gentemot migranter.
I början av 2013 fick Sydafrika återigen medial uppmärksamhet när ett videoklipp publicerades på en moçambikansk man som släpades efter en polisbil och sedan dog i en cell.

Somalier har efter denna incident bränts och stenats till döds, även denna gång inför kameror. Abdi är ett av dessa offer. Han knivhöggs, misshandlades och stenades till döds medan bil- och gångtrafikanter passerade utan att ingripa när han försökte skydda sin butik från att bli plundrad.

Enligt nyhetssajten al-Jazira ska Kamal Gutale, stabschef för Somalias presidentkansli, ha sagt att Somalias president Hassan Sheikh Mohamud ska ha bett Sydafrikas president Jacob Zuma och dennes utrikesminister att se över och utreda de brutala morden och våldet mot somalierna i Sydafrika.
– Situationen är på en nivå fortfarande spänd och fruktansvärt, säger Loren Landau. Folk är rädda och vissa områden har rensats från invandrare. Våldet är vanligare i vissa sektorer och drabbar speciellt ägare av små butiker och jordbruksarbete.

En typisk butik i Tembisa. De gallerförsedda grindarna måste alltid vara stängda för att hålla obehöriga utanför affären.

En typisk butik i Tembisa. De gallerförsedda grindarna måste alltid vara stängda för att hålla obehöriga utanför affären. Foto: Sofie Grundin

I Tembisa dödades fem migranter under september månad. Polisen vill inte klassificera detta som främlingsfientligt våld utan enbart som kriminella handlingar. Men det är inte bara i Tembisa som man har problem. I kåkstäderna Dieepsloot, Alexandra och Soweto rapporteras situationen vara ännu svårare. Samtidigt finns det områden i Sydafrika där man inte märker av problemet alls. Alfani arbetar på organisationen CoRMSA.

Det är ett konsortium som bland annat Amnesty International ingår i och som arbetar med rättigheter för flyktingar och migranter i södra Afrika. Alfani förklarar varför migranter och polisen i Sydafrika har en spänd relation:
– Situationen för migranterna är inte bra, säger Alfani. När migranter söker hjälp och skydd hos polisen så är gensvaret dåligt.

När Alfani får frågan om hur man kan urskilja kriminella handlingar från främlingsfientligt våld så är han tydlig:
– Regeringen har sagt att attackerna mot migranterna inte ska ses som främlingsfientliga. Men det är självförnekelse. Om incidenterna mot butiksägare enbart vore kriminella handlingar så skulle inte de lokala företagen bli skonade. Attackerna är riktade mot migranter för att de är migranter, motiverat med hat.

Det är september 2013 och sommar i kåkstaden Tembisa norr om Johannesburg. Amnesty Press befinner sig på plats för att under dagen följa Refilwe. Hon arbetar för organisationen Action Support som är specialiserad på konfliktprevention och fredsfrämjande aktiviteter. Action Support arrangerar såväl öppna som slutna möten angående hur våldet mot migranter i kåkstäderna runt Johannesburg och Pretoria ska stävjas. Man försöker samarbeta med såväl polis som samhälle och andra organisationer, bland annat Amnesty International. När Amnesty Press möter Rewilfe ska hon under dagen tillsammans med polisen i Tembisa göra oannonserade besök till butiker som ägs av migranter.

Refilwe försöker samla in migranters namn och telefonnummer för att samla till ett stormöte i Tembisa för att motverka det främlingsfientliga våldet.

Refilwe försöker samla in migranters namn och telefonnummer för att samla till ett stormöte i Tembisa för att motverka det främlingsfientliga våldet. Foto: Sofie Grundin

– Vi vill varna migranter för situationen och introducera polis och migranter för varandra, vilket inte alltid är lätt, förklarar Rewilfe. Vissa migranter är här utan tillstånd och de har en spänd relation till polisen. Jag ska försöka medla idag om det behövs och förklara vad vi vill göra. Eftersom vi kommer oannonserat tillsammans med polisen så kan det bli lite spänt. Jag ska försöka samla in deras namn och telefonnummer och kalla till massmöte.

19 år har gått sedan apartheid avskaffades i Sydafrika men klyftorna syns fortfarande i det sydafrikanska samhället och är som tydligast i landets kåkstäder. Sydafrika är ett av världens mest ojämlika länder och har under många år lidit av hög arbetslöshet. I slutet av 2008 nåddes däremot rekordlåga siffror. Idag, 2013, är arbetslösheten högre än på länge med 25,6 procent. Värst drabbad är den svarta befolkningen och svarta unga män och situationen är som mest påtaglig i kåkstäderna.

Statliga tjänster har svårt att nå kåkstädernas befolkning där arbetslösheten, boendebristen och utbildningskvalitén är som svagast. Återkommande strejker bryter då och då ut som en protest mot regeringens oförmåga och måltavlorna blir då ofta migranter boende i området.
Den vanligaste formen av våld mot migranter är tvångsvräkningar och plundring av deras butiker. Man anser att migranterna konkurrerar ut och tar från dem som inget har. Sydafrika har även bland de högsta siffrorna i världen när det gäller asylsökande.

Positiva reaktioner när Refilwe förklarar vad Action Support vill göra i Tembisa.

Positiva reaktioner när Refilwe förklarar vad Action Support vill göra i Tembisa. Foto: Sofie Grundin

– Jag skulle gissa att det bor ungefär 500 000 människor i Tembisa och att ungefär hälften av alla är arbetslösa, förklarar Refilwe. De värst utsatta är ungdomarna. Man tycker att migranterna kommer och tar ens jobb och att man har mer rätt till de tillgångar som finns.

Migranterna som lever i kåkstäderna driver ofta små affärer som säljer mjölk, bröd och godis bakom gallerförsedda fönster. Den billiga arbetskraften har konkurrerat ut många sydafrikanska butiksägare vilket man märker av i Tembisa. Det finns många butiker längs den rödsandade marken, majoriteten i det här området ägs av migranter. Enligt Refilwe och Alfani så skapar detta friktion mellan migranter och sydafrikaner och båda anser att kravallerna som skedde 2008 mycket väl kan hända igen.
– Det som hände 2008 kan absolut hända igen, säger Refilwe. De attackerna skedde precis innan valet 2009. Och det kommande valet 2014 skulle om möjligt kunna orsaka att nya attacker äger rum. Det finns en ilska i samhället gentemot brist på leverans av statliga tjänster. Ilskan riktas då mot utsatta personer såsom migranter som uppmanas att lämna landet då de påstås ta hus och jobb från de som är sydafrikanska medborgare.

Situationen blir spänd när migranterna ser att polisen är närvarande och vill då inte lämna ut sina kontaktuppgifter.

Situationen blir spänd när migranterna ser att polisen är närvarande och vill då inte lämna ut sina kontaktuppgifter. Foto: Sofie Grundin

När dagen är slut har Refilwe besökt 20 stycken butiker som drivs av migranter. Hon vill samla dem till ett stormöte tillsammans med polisen och invånarna i Tembisa för att integrera dem. Integration av migranter i kåkstäderna är svår säger Rewilfe. Hon menar samtidigt att sannolikheten att man attackerar någon som man känner är lägre. Reaktionerna från de migranter som Refilwe mötte under dagen var blandade. Oftast lågmält positiva, men i vissa fall uppenbart obekväma med stirriga blickar. Refilwe förklarar:
– Alla säger alltid att de ska komma och engagera sig när vi arrangerar dessa möten. Men när det är dags så dyker ingen upp. Jag måste ofta ordna transport och komma och hämta upp dem personligen för att de ska komma till mötena. De pratar inte när man möter dem så här men om man lyckas få dem till mötena så brukar de berätta sin situation. Men folk är rädda.

Morgonen efter Amnesty Press besök i Tembisa rapporterar sydafrikansk media återigen att somalier har attackerats i Port Elisabeth. Inför tv-kameror sprang unga män in i butiken, attackerade ägarna och försåg sig med de varor som de lyckades komma över.

Text och bild: Sofie Grundin

reportage | 2013-10-29
Av: Sofie Grundin