Skolan där Amnesty är vardag

Lisa Tjärner.

Bäckängsgymnasiet i Borås har tagit in Amnestys skolmaterial i undervisningen.
– Amnestys arbete passar väl in i skolans värdegrund, säger Lisa Tjärner, samhällskunskapslärare.

Det är måndag och första dagen av Bäckängsgymnasiets årliga demokrativecka. Snart ska ett seminarium dra igång i skolans aula om flyktingar, ensamkommande barn och svensk asylpolitik. Det är eleverna i klass SA11N, årskurs två på samhällsprogrammets inriktning demokrati och mänskliga rättigheter, som har arrangerat seminariet. De har bjudit in gästerna som ska delta: en aktivist, en representant från Svenska Kyrkan och en ung tjej som lever under avvisningshot. Ett par av eleverna ska själva moderera panelsamtalet.
Inspirationen till seminariet kommer från Amnestys skolmaterial ”Ett fönster mot världen”, ett utbildningsmaterial som har följt eleverna sedan årskurs ett men som byggts på med mer avancerade övningar av engagerade lärare i takt med att elevernas kunskaper om frågorna ökat.
– Genom det här lär man sig mer om vad mänskliga rättigheter är rent konkret. Vi får lägga ner mycket tid på viktiga teman, säger Cajsa Berntsson, en av eleverna i klass SA11N.

”Ett fönster mot världen” är en del av Amnestys stora satsning på gymnasieskolan. Metoder och utbildningsmaterial har tagits fram i samarbete med lärare och materialet är förankrat i skolans styrdokument och ämnesplaner. Frågor som behandlas är bland annat yttrandefrihet, flyktingar, tortyr och fattigdom.
Mohammad Hamodi Zaarour går i samhällsklassen och säger att skolans fördjupade sätt att jobba med frågor om mänskliga rättigheter har gjort att han lärt sig mer om situationen i olika länder.
– I 9:an visste jag knappt vad Amnesty var. Man pratade om olika länder i världen men det var ofta mest som kortfakta. Nu lär vi oss mer om hur människor har det jämfört med en själv och om vilka rättigheter som finns, säger Mohammad Hamodi Zaarour.
Vad ska man inte missa när man beskriver Bäckängsgymnasiet och vad ni gör här?
– Engagemanget, som är ovanligt stort. Jag har pratat med många som är avundsjuka på hur mycket tid vi lägger ner på de här frågorna, säger Mohammad Hamodi Zaarour.

Cajsa Berntsson och Mohammad Hamodi Zaarour.

Amnestys utbildningsmaterial är uppbyggt kring fyra teman: Ditt ord är fritt, En värld i rörelse, De kan döda mig när som helst och Skilda världar. Varje tema består av texter att läsa, övningar och fördjupningsuppgifter. Det kan vara debattövningar, presentationer och värderingsövningar. Tanken är att läraren ska kunna anpassa materialet till sin egen undervisning och att det ska stämma överens med mål inom flera olika ämnen.

Lisa Tjärner undervisar i samhällskunskap och filosofi och ansvarar för inriktningen demokrati och mänskliga rättigheter. Det var förra sommaren som hon fick veta att Amnesty höll på att ta fram utbildningsmaterialet och klass SA11N, som då var en årskurs etta, blev pilotklass för projektet.
Hon är entusiastisk över vilka effekter som arbetet med frågor om mänskliga rättigheter har skapat.

Samling till seminarium om flyktingpolitik i Bäckängsgymnasiet.

– Jag har aldrig sett ett sådant engagemang tidigare under mina år som lärare. Eleverna är själva drivande, de har startat en elevförening för mänskliga rättigheter och utbildar sig till skolinformatörer för Amnesty, säger Lisa Tjärner.
Hur tänker du kring frågan om opartiskhet med ett material som är framtaget av en organisation?
– Amnestys arbete passar så väl in i skolans värdegrund, så jag ser inte det som ett problem alls faktiskt. Ett exempel på en laddad fråga är dödsstraffet men som lärare gäller det att lyfta in olika perspektiv, svarar hon.

Text och bild: Helena Sällström

Fotnot: Amnestys skolsida lanserades tidigare i höst och där finns materialet att ta del av kostnadsfritt.