Kosovo: Ska serberna delta i valet ?

Den 23 oktober är det parlamentsval i Kosovo. Förberedelserna inför valet karakteriseras främst av hotelser mot ledande partipolitiker och en oro inför en eventuell serbisk bojkott. Amnesty Press ger här en bakgrund.

Det ledande politiska partiet i Kosovo är Kosovas demokratiska förbund, LDK, som leds av Kosovos president, Ibrahim Rugova. Partiet är regionens äldsta etniskt albanska gräsrotsorganisation. LDK bildades 1989, och har sedan dess tagit fler röster än alla andra partier vid varje omröstning sedan FN övertog styret av Kosovo av provinsen efter Natos bombkrig våren 1999. Redan 1991 utropade Rugova och LDK Kosovos självständighet och byggde under det serbiska styret upp ett parallellt samhälle.

I det senaste parlamentsvalet 2001 tog LDK 45,6 procent av rösterna, vilket var mer än något annat parti, men inte tillräckligt för att ensamt bilda regering. Därför har provinsen sedan dess regerats av en koalition av LDK, Kosovas demokratiska parti, PDK, och Alliansen för Kosovas framtid, AAK. PDK och AAK är två av de partier som uppstod ur UÇK, Kosovas befrielsearmé.

Befolkningens stöd för LDK har dock minskat de senaste månaderna. En undersökning som gjordes i juni 2004 av "Kosovos index-undersökningar", en internationell partnerorganisation till Gallup, visade att mer än tio procent av de personer som gav sitt stöd till LDK i juli 2003 inte kommer att stödja partiet i parlamentsvalet i oktober, rapporterar "Institutet för krigs- och fredsrapportering", IWPR.

Minskningen av LDK:s stöd kan möjligen förklara hotelserna mot en ledande medlem av partiet som beslöt att gå ur LDK och bilda ett nytt parti, skriver IWPR. Edita Tahiri, en före detta framstående LDK-medlem, är rädd för sitt liv efter att hon den 27 maj i år lämnade partiet tillsammans med en kvinnlig kollega, Edi Shukiru, och bildade partiet Kosovos demokratiska alternativ, ADK. En nationalistisk organisation, kallad "Säkerheten i hemlandet", hotade den 12 juli de personer som lämnat partiet och sade att deras liv var i fara.

• Vi varnar alla er desertörer som försöker sabotera LDK:s arbete att ni kommer få betala för detta med era liv, sade organisationen. Man klargjorde att hoten riktades mot "kvinnliga rebeller" som Tahiri.

Tahiri sade att anledningarna till hennes beslut att lämna partiet var ett ökat missnöje hos väljarna över den politiska processen i Kosovo, vilket klargjordes av det låga valdeltagandet i valen under senare år, avsaknaden av intern demokrati inom LDK, samt Rugovas autokratiska ledarstil, rapporterar IWPR.

Edita Tahiri anser att Kosovo borde utveckla nya politiska alternativ. Men IWPR anser dock att ADK:s partiprogram som vurmar för ”självständighet, fred och välfärd” inte är mycket annorlunda än LDK:s program på ytan. Tahiri hävdar att ADK ska bekämpa korruptionen i lokala och internationella insititutioner och prioritera ekonomisk utveckling, men partiet ger inga detaljerade förklaringar om hur detta ska genomföras. Politiska analytiker anser att avsaknaden av detaljinformation kommer hindra ADK från att bli en relevant politisk aktör.

Det ekonomiska tillståndet i Kosovo karakteriseras av ökande fattigdom, stigande arbetslöshet, försämrad infrastruktur och minskat internationellt bistånd, rapporterar IWPR.

Rädslan ökar för att invånarnas missnöje med det politiska och ekonomiska klimatet kommer att resultera i liknande våldsamheter som de som utbröt i mars i år mellan kosovo-albaner och kosovo-serber. Våldsamheterna föranleddes av två händelser som ansågs vara etniskt motiverade. Ett av fallen rörde en serbisk tonåring som sköts och skadades allvarligt i byn Caglavica nära Pristina. Serberna svarade med att upprätta vägspärrar, vilka i sin tur ledde till att ett antal kosovo-albaner tog sig in i byn och satte eld på serbiska bostadshus.

Den andra utlösande faktorn var två/tre kosovo-albanska pojkar som drunknade i floden Ibari i staden Mitrovica efter att de enligt obekräftade uppgifter jagats av serbiska ungdomar. Våldsamheter följde på flera håll i Kosovo när information om händelsen spred sig runt om i provinsen.

Våldsamheterna resulterade i 19 döda och mer än 800 skadade, och 29 serbisk-ortodoxa kyrkor och 800 hus förstördes. Mer än 4 000 människor tvingades lämna sina hem.

Kosovos befolkning består av 90 procent kosovo-albaner. Efter upproren i mars har bland annat FN:s generalsekreterare, Kofi Annan, vädjat till albanska politiska ledare att förbättra situationen för minoritetsgrupper i provinsen. Den serbiska minoritetsbefolkningens ställning i provinsen, och bristen på positiva reformer för att göra något åt gruppens situation, har delvis legat till grund för en eventuell serbisk bojkott av det kommande parlamentsvalet.

Uppgifterna om serbernas deltagande i parlamentsvalet är i ständig förändring och det återstår att se om den serbiska regeringen kommer råda kosovo-serberna att gå och rösta den 23 oktober.

Den eventuella serbiska bojkotten grundar sig på Kosovos lokala myndigheters och FN:s vägran att begrunda Belgrads förslag om decentralisering och ett ökat skydd för kosovo-serberna. FN-administrationen, UNMIK, och de myndigheterna i Kosovo godkände istället ett utkast av Pristina-planen som behandlar reformeringen av Kosovos lokala styre.

UNMIK sköter den civila administrationen i Kosovo

– Pristina-planen är utarbetad för en region som är fullständigt normal och fredlig, ett land utan etniskt motiverat våld, sade Serbiens premiärminister, Vojislav Kostunica.
Kosovo-albanska politiska ledare anser dock att Belgrads plan för Kosovo, vilken omfattar etniskt baserade administrativa enheter, är ett första steg mot en etnisk delning av provinsen.

Det första beslutet om en bojkott av valet togs i juli efter att Serbiens premiärminister Vojislav Kostunica, president Boris Tadic och diverse serbiska partier i Kosovo diskuterat frågan sinsemellan, skriver den webb-baserade tidningen Transition Online, TOL. En serbisk bojkott av valet skulle leda till en minskning av det nya parlamentets politiska legitimitet, skriver TOL.

Serberna har fått uppleva många turer fram och tillbaka när myndigheterna diskuterat frågan om serbernas deltagande den 23 oktober. Med den första uppmaningen om en bojkott av valet följde ett regeringsuttalande om att serbernas deltagande skulle "begrava planerna på en politisk lösning av Kosovo-krisen vilken tagits fram av den serbiska regeringen", rapporterar TOL.

En dag senare sade Vuk Draskovic, Serbien-Montenegros utrikesminister, att kosovo-serberna utan tvekan borde rösta. Han anser att serberna kan vinna så många som 30 platser, och att serberna kommer förlora på att stå utanför parlamentet.
– Man kan inte vinna spelet om man inte deltar i det, sade Draskovic.

Ytterligare uttalanden en tid senare från såväl Serbiens FN-ombud, Zoran Loncar, som den serbiska ministern för kapitalinvesteringar, Velimir Ilic, visade än en gång på motstridiga uppgifter om serbernas eventuella deltagande i parlamentsvalet.

Ivan Protic, den spanska nyhetsbyrån EFE:s korrespondent i Belgrad, tror att den serbiska regeringen kommer att ändra sig i sista minuten, såsom den gjorde sist. Serberna bojkottade de lokala valen i Kosovo 2000, men deltog i parlaments- och kommunalvalen 2001 respektive 2002.
– Regeringen kommer att inse att serberna uppnår mer genom att ha representanter i Kosovos parlament än genom att stå utanför de officiella strukturerna, sade Protic.

Enligt Kosovos provisoriska författning tilldelas serberna ytterligare tio mandat utöver de platser de vinner i valet, så länge som serberna lyckas få åtminstone ett mandat i omröstningen. För att maximera effektiviteten i detta upplägg så gick serbiska politiker samman 2001 och bildade en koalition kallad "Povratak", som ska vara den serbiska representativa kraften i Kosovos parlament.

Splittringar i koalitionen har förekommit de senaste tre åren. Samtidigt har Povratak underminerats av sitt insisterande på självbestämmande på samma gång som koalitionen hämmats av sin tillit till Belgrads motsägelsefulla rådgivning, skriver TOL.

Povratak har inte registrerats innan tidsfristen för registrering av partier till parlamentsvalet gick ut tidigare i augusti. Endast två partier hade vid tidpunkten registrerat sig, men sade senare att de inte kommer gå emot Belgrads önskan om en bojkott av valet.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och UNMIK diskuterar för tillfället alternativa lösningar för att låta serbiska partier delta i valet trots att tidsfristen för registrering har gått ut, rapporterar Radio Free Europe/ Radio Liberty.

Det internationella samfundet och stora delar av den serbiska politiska ledningen stödjer ett serbiskt deltagande i valet, men hur parlamentsvalet den 23 oktober kommer att arta sig kan endast framtiden visa.

Fakta om Kosovos politiska status:
- 1974: Kosovo får långtgående självstyre som provins i Serbien.
- 1990: President Slobodan Milosevic upphäver Kosovos autonoma status och påbörjar ett utövande av förtryck mot kosovo-albanerna för att göra Kosovo mer "serbiskt".
- 1990: Albanska ledare förklarar unilateralt provinsens självständighet inom ramen för staten Jugoslavien, och utser Ibrahim Rugova till "president". Rugova förespråkar icke-våld i kampen för ett självständigt Kosovo.
- 1995: Gerillagruppen "Kosovas befrielsearmé", UÇK-gerillan, inleder en väpnad kamp för självständighet.
- 1998: Konflikten trappas upp och den jugoslaviska armén går hårt fram för att få tag på UCK-medlemmar och beslagta vapen bland albanerna. Tiotusentals civila tvingas fly från sina hem.
- Februari 1999: Rambouillet-avtalet presenteras men serberna skriver inte under, bland annat på grund av att avtalet hävdar att Kosovos politiska ställning ska prövas i en folkomröstning tre år senare.
- March 1999: NATO inleder luftanfall. i 78 dagar genomförs bombningar mot mål i Kosovo, Serbien och Montenegro. Samtidigt anfaller serbiska styrkor städer och byar i Kosovo.
- Juni 1999: Milosevic skriver under ett fredsavtal, och den 10 juni tar UNMIK över den civila administrationen i Kosovo. Provinsen blir ett FN-protektorat med betydande självstyre inom staten Jugoslavien. KFOR-styrkan, en NATO-ledd internationell militär styrka, bistår UNMIK i upprätthållandet av säkerheten i Kosovo.

Marina Henrikson
Amnesty Press, praktikant

Läs Amnestys rapport om oroligheterna i mars!