Ett år sedan Rysslands invasion: ”Putin måste ställas till svars”

Söndag den 19 februari samlades en rad organisationer i Stockholm och krävde att Rysslands president Vladimir Putin ska ställas till svars för krigsbrott.

Fredsbudskap på Odenplan. Foto: Charlie Olofsson

Flera av talarna som klev upp framför åhörarna på Odenplan i Stockholm stod just här för exakt ett år sedan. Då protesterade man mot det ryska vapenskramlandet längs den ukrainska gränsen. I söndags krävde man ett stopp på kriget. Över publikhavet höjdes plakat med fredsmärken och duvor. Många bar gul-blåa pins till stöd för Ukraina.

Genom manifestationen ville man stå upp mot kriget och protestera mot Rysslands krigsbrott.

− Det är viktigt att vi som kan tala fritt fortsätter att berätta om det som har hänt i Butja, Charkiv, Tjernihiv, Mariupol och andra städer och byar runtom i Ukraina, sade Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Hon höll sig kvar vid Mariupol och attacken mot stadens dramatiska teater 16 mars förra året:

− Teatern förstördes i ett flyganfall trots att ryska styrkor visste att tusentals civila hade sökt skydd där och trots att det ryska ordet för ”barn” stod skrivet på marken utanför. Amnesty kräver sanning, rättvisa och gottgörelse för alla som har drabbats av Rysslands folkrättsvidriga krig.

Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser. Foto: Charlie Olofsson

Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser, pekade i sitt tal särskilt på journalisters utsatthet i kriget. Han konstaterade att Vladimir Putin har funnits på organisationens lista över pressfrihetens värsta fiender i 20 år:

− Han måste ställas till svars nu, för sina brott mot journalister.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 24 februari 2022 har åtta journalister dödats av ryska styrkor och minst 26 har medvetet beskjutits, enligt Reportrar utan gränser. Organisationen ser också att såväl missiler som cyberattacker vid upprepade tillfällen har riktats mot medier.

− Vi har lämnat in sju anmälningar om krigsbrott mot journalister, och vi kommer fortsätta göra anmälningar, sade Erik Halkjaer vid manifestationen på Odenplan.

Värst är situationen enligt honom för ukrainska journalister som befinner sig i de ockuperade områdena:

− Där är det förenat med enorma risker att jobba som oberoende journalist.

Philipp Galtsov från Östgruppen. Foto: Charlie Olofsson

Philipp Galtsov, från Östgruppen, berättade under sitt tal om läget för den ukrainska människorättsförsvararen och radiojournalisten Maksym Butkevitj, som har suttit i styrelsen för Amnesty International i Ukraina. Han anslöt till Ukrainas väpnade styrkor i våras och har tillfångatagits av ryska trupper:.

− Vi kämpar för att vår kollega ska släppas fri, sade Philipp Galtsov och avslutade med ”Slava Ukraini!”  

Rolf Lindahl från Greenpeace. Foto: Charlie Olofsson

Även Greenpeace deltog i manifestationen och deras talare, Rolf Lindahl, vände sig direkt till den svenska regeringen med en uppmaning att stoppa importen av rysk fossilgas. Han konstaterade att en last med rysk fossilgas lossades i Nynäshamn så sent som i förra veckan. Åt det buade publiken på Odenplan.

Det var många organisationer från den svenska fredsrörelsen som deltog i manifestationen, såsom Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Operation 1325, Svenska läkare mot kärnvapen och Kristna fredsrörelsen. Att det finns en splittring i frågan om det svenska vapenstödet till Ukraina blev tydligt.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen har tagit ställning emot och vill istället se nya ansträngningar för att få till diplomatiska samtal mot ett fredsavtal. Däremot har aktionsgruppen ”Ryssland ut ur Ukraina” tagit istället tagit ställning för vapenstöd, samtidigt som gruppens företrädare har nära band till Svenska freds.

Martin Holmberg från aktionsgruppen ”Ryssland ut ur Ukraina”. Foto: Charlie Olofsson

Martin Holmberg, som företrädde aktionsgruppen under manifestationen, beskrev frågan om vapenstöd som svår och förklarade hur man inom ”Ryssland ut ur Ukraina” kommit fram till att stötta leveranserna:

− Att stoppa kriget med diplomati misslyckades förra året. Sanktioner och stöd till civila är viktigt men det räcker inte. Vi måste ge Ukraina de vapen de behöver.

Amnesty har inte tagit ställning i frågan om vapenstöd utan fokus för organisationen ligger enligt Anna Johansson på att se till att Ryssland ställs till svars för sina krigsbrott. I en intervju med Amnesty Press efter manifestationen återvänder hon till budskapet i sitt tal.

− Vi kräver sanning, rättvisa och gottgörelse för alla som har drabbats. Det internationella samfundet måste lösa hur upprättelsen ska ske, säger hon.

På fredag 24 februari, på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion, kommer det hållas manifestationer på flera håll i landet. Nordic Ukraine Forum har arrangerat manifestationer en gång i månaden sedan mars förra året och på fredag håller de en stor manifestation på Sergels torg i Stockholm. På talarlistan står bland annat utrikesminister Tobias Billström (M) och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. En lång rad organisationer kommer att delta, men inte Amnesty.

Anna Johansson, generalsekreterare för svenska Amnesty. Foto: Charlie Olofsson

I augusti 2022 mötte Amnesty massiv kritik efter att man hade kritiserat Ukraina för att använda en militär taktik som sätter civila i fara.

En del uppfattade det som att Amnesty ifrågasatte Ukrainas rätt att försvara sig, men Anna Johansson tror inte att det är på grund av den kritiken som Amnesty inte har bjudits in att delta på fredag:

− Det är många som vill visa sitt stöd i samband med årsdagen. Jag tror snarare det handlar om det.

Charlie Olofsson
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 1/2023.

Läs mer om kriget från Amnesty Press

Kvinnorna i det ukrainska motståndet (16 februari 2023)

”Krigsfångar torteras” (6 januari 2023)

Ryssland anklagas för tvångsförflyttning (5 januari 2023)

Teatern i Mariupol: Amnesty anklagar Ryssland för krigsbrott (9 september 2022)

Pressmeddelandet som skakar Amnesty (8 september 2022)

Krigets lagar gäller alla (7 september 2022)

Amnesty och kriget i Ukraina (25 juni 2022)

Moldavien: Nästa krigsområde? (14 juli 2022)

Ytterligare tre ryska mediekanaler blockeras inom EU (3 juni 2022)

Uppskruvad retorik mot hbtqi-rörelsen i Ryssland (24 maj 2022)

Transpersoner i Ukraina hårt drabbade av den ryska invasionen (29 april 2022)

Ryska journalister efter krigsutbrottet – tystade eller i exil (27 april 2022)

Romer på flykt från Ukraina togs emot i Göteborg (26 april 2022)

Ukrainas hbtqi-rörelse om kriget: ”En kamp om hbtqi-rättigheter” (3 april 2022)

”Inget land i världen kan påverka vår dröm om ett fritt Ukraina” – Sergels torg fylldes till stöd för Ukraina (27 mars 2022)

Nu har över tre miljoner flytt från Ukraina – stor oro bland flyktingar i Slovakien (17 mars 2022)

Ukrainakriget: Rysslands roll inom FN ifrågasätts (7 mars 2022)

Tempo: 74 minuter av rå känslostorm i krigets Ukraina (12 mars 2021)

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press

Jakten på sanningen i Ukraina (26 mars 2020)

Vitalina Koval har blivit ett ansikte utåt för hbtqi-rörelsen i Ukraina (10 april 2019)

Korruptionen – den inre fienden i Ukraina (31 december 2018)

Oleg Sentsov får Sacharovpriset (26 november 2018)

BOKMÄSSAN2018: ”Våldet ökar mot hbtq-personer i Ukraina” (28 september 2018)

5 000 deltog i Pride i Kiev – 57 högerextremister greps av polis (18 juni 2018)

Angrepp från högerextrema oroar Amnesty i Ukraina (Amnesty Press 3 maj 2018)

Över 5 000 poliser skyddade rekordstort Pridetåg i Kiev mot högerextremt angrepp (18 juni 2017)

Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen” (12 juni 2017)

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Lagar mot diskriminering – bra men sedan ska de genomföras (24 februari 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

EUROPRIDE: Riga – inte vilket Pride som helst , intervju med Olena Shevchenko (18 juni 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

Polen och Ukraina försonas över historisk skamfläck (15 maj 2006)