Exdiktatorn Suharto begravd

General Suharto, som i 32 år styrde Indonesien som diktator, begravdes på måndagen. Indonesiens president Susilo Bambang Yudhoyono närvarade vid statsbegravningen som hölls vid Suhartos familjemausoleum i Matesih nära staden Solo, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Hundratals sörjande kantade vägen och Mariani, en 53-årig kvinna som liksom de flesta indonesier bara använder ett namn, var en av dem.
- Jag tror Pak Harto brydde sig om folket, sade hon till AFP och använde det namn som används för Suharto när man vill visa honom respekt. Allting var billigt då, nu är allting dyrt.

Kistan fördes in i mausoleet och soldater avfyrade en hyllning medan kistan sänktes ner i graven. President Yudhoyono var den förste som skyfflade jord i graven.
Suhartos äldsta dotter, Siti Hardiyati Rukmana, känd som Tutut, föll i gråt när hon gav ett lovtal till fadern, rapporterar AFP.
- Om han någonsin gjorde något fel och syndade, mål Gud förlåta honom, sade hon.

President Yudhoyono sade i ett tal efter begravningen att Suharto inte var felfri:
- Vi bör alla erkänna att den avlidne har gjort nationen och staten många tjänster, men vi måste också inse att som människa och som ledare var Suharto verkligen inte fri från brister och misstag.

Från grannländerna kom lovord över Suharto. Lee Kuan Yew som med järnhand styrde i årtionden över Singapore sade att historien kommer ge Suharto en hedersplats för att han styrde bort Indonesien från ekonomisk katastrof.
Malaysias tidigare premiärminister Mahathir Mohammed hyllade Suharto som en stor ledare. Han avfärdade uppgifterna om att Suharto iscensatte blodsutgjutelserna 1965 som ”nonsens”.

Det var i söndags som den 86-årige Suharto avled efter att ha den 4 januari lagts in på sjukhus med hjärt-, lung- och njurbesvär. Landssorg i en vecka proklamerades av regeringen och president Yudhoyono talade om Suharto som ”en av Indonesiens främsta söner”.
Suharto föddes 1921 och växte upp i en fattig familj på ön Java. Indonesien tillhörde då det nederländska kolonialväldet och när Nederländerna vid Nazitysklands invasion 1940 drogs in i andra världskriget anslöt sig Suharto till den kungliga nederländska indiska armén. Tre månader efter Pearl Harbor kapitulerade holländarna och Nederländska Ostindien ockuperades 1942 av Japan. Den unge Suharto gick nu med i Peta - Fäderneslandets försvarare - en milisgrupp som skapades av den japanaska ockupationsmakten, där han blev befäl.

Vid Japans nederlag 1945 hade indonesiska nationalister utropat självständighet under ledning av Sukarno, men Nederländerna hade inga planer på att lämna sin koloni. Fram till 1949 pågick självständighetskriget innan kolonialismens epok var över. Men den nya staten ärvde flera olösta frågor, bland annat Aceh (som hade varit ett eget sultanat), Västpapua som förblev nederländskt fram till 1963 och Östtimor, som i århundranden hade varit portugisisk koloni. Suharto deltog i kriget för självständighet och steg sedan i graderna. 1965 var han general.
Indonesiens president Sukarno var en av ledarna inom den alliansfria rörelsen och sågs genom sin antivästliga retorik med misstänksamhet i väst. Under Vietnamkriget härskade i USA dominoteorin där länderna i Sydostasien befarades bli kommunistiska en efter en.

I Indonesien fanns världens starkaste kommunistparti, PKI, utanför östblocket och Sukarno balanserade mellan PKI, militären och den muslimska högern. Hösten 1965 kom de händelser som ledde Suharto till makten. Exakt vad som hände är fortfarande omstritt, men att sex generaler som hade högersympatier fördes bort och mördades av yngre officerare den 1 oktober är oomstritt. Om detta var ett kuppförsök från PKI har aldrig helt klarlagts men partiet fick skulden. Suharto ledde militärens svar och det blev inledningen på ett av efterkrigstidens värsta blodbad. Hundratusentals PKI-sympatisörer och människor från den kinesiska minoriteten mördades med stöd från USA och Storbritannien. CIA gav den indonesiska militären listor på vänstersympatisörer, skriver nyhetsbyrån AP. Här fanns fackföreningsmedlemmar, intellektuella och lärare. Många av dem mördades eller fick tillbringa många i omskolningsläger. Floderna fylldes med blod och på landsbygden slängdes liken av mördade lärare, bönder och andra, rapporterar AP.

Det brukar uppskattas att mellan en halv miljon och en människor dog i blodbadet, även om den officiella siffran är 78 000 personer. Sukarno manövrerades bort från makten och 1967 lät sig Suharto väljas till president och med hjälp av kontrollerade val blev han omvald fem gånger. Sukarno avled 1970 i husarrest. Enligt BBC fängslades omkring 200 000 människor. Enligt New York Times finns det forskare som uppskattar att det verkliga antalet var 750 000. Mellan 55 000 och 100 000 personer hölls inspärrade i ett årtionde utan att ställas inför rätta. Och en del personer satt ännu på 1990-talet i fångläger. Två miljoner indonesier stämplades som ”kommunistsympatisörer”, vilket innebar att personen kunde utestängas från arbete eller studier.
I 1980-talets början organiserade armén speciella dödspatruller som misstänks ha mördat mellan 4 000 och 9 000 människor, allt från vanliga kriminella till förmodade politiska motståndare.

Ratna Sari Dewi Sukarno, expresidentens tredje fru, sade på måndagen till AFP att hon inte kan förlåta Suharto och jämförde honom med Röda khmerernas ledare.
- Han var Indonesiens Pol Pot, sade hon. Jag vill inte gå till angrepp mot en död man men jag kan inte förlåta Suharto.
Dewi var 19 år och hade arbetat som barvärdinna i Japans huvudstad Tokyo när Sukarno på statsbesök charmades av henne. 1962 blev det giftermål och Dewi flyttade till Indonesien. Efter Sukarnos död 1970 återvände hon till Japan där hon blev en TV-personlighet och företagare i kosmetik.

Markus Talam var en av dem som överlevde militärens klappjakt på kommunistsympatisörer i Blitar. I söndags berättade han för AP om hur han 1968 från sitt gömställe i djungeln såg militären lasta av fångar från sina lastbilar.
- De mejade ner fångarna med automatvapen och dumpade kropparna i en massgrav som andra fångar hade grävt. Jag kommer tydligt ihåg ljudet: tat-tat, tat-tat, tat-tat, igen och igen, sade Talam.
1968 genomförde militären en slutoffensiv för att utplåna PKI. Talam infångades senare och fick tillbringa tio år i fängelse. Han hade varit medlem i en vänsterfackförening för skogsvaktare och berättade för AP om tortyr och misshandel på fängelseön Buru där 12 000 politiska fångar hölls fängslade.
- Varför har ingen ställts inför rätta, frågade han.

Putmuinah, en 80-årig kvinna, som en gång i tiden varit kommunistisk ledamot i stadsfullmäktige i Blitar, sade också till AP att Suharto och hans regering borde ha ställts inför rätta. Hon höll sig gömd i en grotta utanför Blitar innan hon infångades och fängslades i tio år.
- Många av oss halshöggs för att vi var medlemmar i kvinnoförbundet, sade hon. Jag slapp tortyr för att jag kände det befäl som grep mig.

Suharto lyckades skickligt utnyttja spänningarna mellan muslimer och de ateistiska kommunisterna och Hasyim Asyhari berättade för AP om hur hans muslimska ungdomsgrupp fick order av armén att peka ut, jaga och döda kommunister. Idag är han 67 år gammal, men stolt över det som hände på 1960-talet:
- Vi räddade nationen från kommunistisk dominans och hjälpte till med att förvandla kommunistsympatsörer till goda muslimer.

Enligt AP är många i dagens Indonesien ovetande om den blodiga historien. De som var ansvariga sitter kvar inom politiken och domstolarna och detaljer om utrensningen av kommunister får inte nämnas i skolböckerna. Militären har hittills lyckats förhindra att anhöriga får gräva upp massgravarna från 1960-talet.

Under Suhartos 32 år vid makten förvandlades Indonesien från ett land där fattigdomen var utbredd till ett land där många fick det bättre och många accepterade den statsideologi, Pancasila, som gav Suhartos parti Golkar oinskränkt makt. 1997 drabbades Indonesien hårt av Asienkrisen och den ekonomiska krisen ledde till att diktatorn i maj 1998 tvingades avgå. Suharto lyckades undgå åtal för övergreppen mot mänskliga rättigheter och anklagelserna om att han och hans familj lyckats försnilla omkring 100 miljarder kronor under hans styre. Enligt New York Times toppade han listan över världsledare som har stulit från statskassan.

När det portugisiska kolonialväldet 1975 kollapsade efter att fascistdiktaturen i Lissabon hade störtats efter 48 år beslöt Suharto att invadera Östtimor. I början av december 1975 fick han klartecken av USA som fruktade att den vänsterorienterade rörelsen Fretilin skulle göra Östtimor till ”ett andra Kuba”. Under nästan 25 års ockupation beräknas närmare 200 000 människor, en tredjedel av befolkningen, ha dödats eller dukat under i svält och sjukdomar. Först 1999 ingrep FN och övertog styret av Östtimor.
När det gäller Västpapua fortsatte Suharto den störtade presidenten Sukarnos expansionspolitik och efter en riggad ”folkomröstning” 1969 fick Indonesien klartecken av FN att införliva Västpapua. Motståndet har dock fortsatt och västpapuaner hävdar att omkring 100 000 människor har dött under det indonesiska styret.

President George W Bush sände enligt nyhetsbyrån AP sina kondoleanser till det indonesiska folket. För USA var Suharto alltid en trogen allierad. Även Australien hade nära förbindelser med Suhartos regim och enligt The Australian kom förre premiärministern Paul Keating och labourpolitikern Robert McClelland till begravningen. Även Östtimors premiärminister Xanana Gusmão väntades delta, liksom representanter för regeringarna i Malaysia, Thailand, Brunei och Singapore.

Till och med efter sin död fortsätter Suhartos eftermäle att vara kontroversiellt. På måndagseftermiddagen planerades en minnesceremoni på Indonesiens ambassad i London. Kampanjen för ett fritt Västpapua utlyste då en fredlig manifestation för att påminna om att Västpapua fortfarande är ockuperat.

Professor Jeffrey Winters sade till AP att Indonesien en dag kommer att skriva om sin historia:

• Då kommer Indonesiens folk upptäcka att Suharto är ansvarig för några av de värsta brotten mot mänskligheten under 1900-talet.

Ulf B Andersson

28 januari 2008

Läs mer:

Munir Thalibs mördare dömd (Amnesty Press 25 januari)

Morden i Balibo 1975 var krigsbrott (18 november 2007)

Suhartos liv i bilder (New York Times)