Ukrainadagarna: Ingen lösning på konflikten i sikte

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt femte år. Politiska fångar hungerstrejkar i ryska fängelser och korruptionen genomsyrar hela det ukrainska samhället. Under Ukrainadagarna i Stockholm, arrangerade av Östgruppen, diskuterades den problematiska situationen i landet.

reportage | 2018-06-29
Av: Marina Henrikson
Mykhailo Zhernakov anser att det inte finns tillräcklig politisk vilja bland de sittande politikerna att förändra rättssystemet.

Mykhailo Zhernakov anser att det inte finns tillräcklig politisk vilja bland de sittande politikerna att förändra rättssystemet. Foto: Anders Mattsson

– Det finns två huvudsakliga problem som ukrainarna står inför. Det ena är krig och det andra är korruption, säger Mykhailo Zhernakov, direktör för Dejure Foundation som startades år 2016 för att främja utvecklingen av den ukrainska rättsstatsprincipen.

Under 12-14 juni diskuterade inbjudna ukrainska människorättsförsvarare, politiker och jurister de samhällsproblem i Ukraina som sedan 2014 till mångt och mycket präglas av konflikten med Ryssland.

Majdanrevolutionen, som ägde rum i slutet av 2013 och början av 2014, blev startskottet för en rad händelser som radikalt förändrat landet. Landets president Viktor Janukovitj tvingades avgå den 22 februari 2014 och flydde till Ryssland.

Aktivister går till attack mot polisen den 18 februari 2014 under Majdanprotesterna.

Aktivister går till attack mot polisen den 18 februari 2014 under Majdanprotesterna. Foto: Аимаина хикари/Wikimedia

Ryssland annekterade i mars 2014 Krimhalvön och kort därefter startade kriget i Donbass i de östra delarna av Ukraina. Folkrepubliker utropades i Donetsk och Luhansk och separatisterna fick stöd från Ryssland. Den nya regeringen i Kiev fick stöd av EU och Nato.

Konflikten har resulterat i fler än 10 300 döda, och det finns uppgifter om fler än 1,5 miljoner internflyktingar, samt ett stort antal politiska fångar. Det pågår dagligen överträdelser av vapenvilan som är en del av Minsk II-överenskommelsen. En politisk lösning verkar vara mycket avlägsen.

Nadia Volkova anser att det inte finns någon koordinerad tankeprocess för att hitta en lösning på konflikten.

Nadia Volkova anser att det inte finns någon koordinerad tankeprocess för att hitta en lösning på konflikten. Foto: Marina Henrikson

– Det är svårt att hitta en politisk lösning på konflikten. Just nu är det givetvis mycket friktion mellan olika inhemska politiska krafter på grund av det stundande valet (ukrainska presidentvalet i mars 2019). Alla försöker presentera en lösning, men motivationen bakom är inte nödvändigtvis att få ett slut på konflikten utan att föreslå något som skulle resultera i fler röster, säger Nadia Volkova som är jurist vid människorättscentret Regional Center for Human Rights.

Hon anser att ingen av dessa politiska krafter tänker på vilka praktiska resultat olika förslag skulle få, och att detta är ytterst oroande.

Just nu diskuteras även möjligheten för FN att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina men Nadia Volkova säger att det finns delade meningar gällande detta, även inom det ukrainska samhället. Man ser bland annat tillbaka på de fredsbevarande trupperna i det forna Jugoslavien, och att deras närvaro inte spelade ut väl. Ryssland och Ukraina för även fram sina separata villkor när det gäller eventuella fredsbevarande styrkor, och Ryssland hotar i vissa fall med att lägga fram sitt veto som en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd.

Tomas Seven, före detta patrullbasledare vid den civila observatörsmission som OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, har i landet, anser att det kan vara problematiskt att skicka fredsbevarande trupper till kontaktlinjen (det område som separerar ukrainska styrkor och de rysslandsstödda separatisterna i Donbass):

– Fredsbevarande styrkor vid kontaktlinjen bidrar till att konflikten fryses, vilket inte alls följer Minsk-överenskommelsen. Vi behöver någon typ av utveckling.

Kriget i östra Ukraina har drabbat civila hårt på bägge sidor. Här en kvinna i ett förstört hem i Donetsk i början av 2015.

Kriget i östra Ukraina har drabbat civila hårt på bägge sidor. Här en kvinna i ett förstört hem i Donetsk i början av 2015. Foto: Amnesty International

Tomas Seven anser även att både Ryssland och Ukraina har intresse av att låta konflikten fortgå. Rysslands president Vladimir Putin vill fortsätta utveckla sin militära arsenal och för detta behövs inte bara en inhemsk debatt utan även en fiende i utlandet med vilken ryska styrkor är inbegripna i en konflikt.

För den ukrainska sidan vore det, enligt Tomas Seven, bland annat ytterst kostsamt att återfå full kontroll över Donbass och återskapa en viss standard i regionen. Inför det kommande presidentvalet blir det svårt att legitimera att spendera stora summor pengar på att återuppbygga regionen.

Parallellt med kriget pågår en kamp mot den utbredda korruptionen i landet. Olena Tregub, generalsekreterare för Independent Defence Anti-Corruption Committee, NAKO, vid Transparency International anser att det är svårt att få bukt med korruptionen eftersom anti-korruptionsreformer skulle kunna slå tillbaka mot politikerna själva:

– Det största dilemmat är hur de ska kunna bekämpa korruptionen utan att därigenom sätta sig själva i fängelse.

Olena Tregub säger att Majdanrevolutionen innebar att folket krävde ett Ukraina fritt från korruption.

Olena Tregub säger att Majdanrevolutionen innebar att folket krävde ett Ukraina fritt från korruption. Foto: Anders Mattsson

Enligt Olena Tregub såg man större resultat av anti-korruptionsarbetet under de två första åren efter Majdanupproret. Då bekämpades till viss del korruptionen i bland annat bank- och energisektorerna.

Med tiden så har den ukrainska befolkningen känt allt mer frustration inför arbetet mot den utbredda korruptionen, och merparten av ukrainarna anser att anti-korruptionsreformerna inte fungerar. Denna sinnesstämning bland befolkningen beror enligt Olena Tregub på att man inte fängslat tillräckligt många korrupta politiker.

Det har skett ett antal institutionella förändringar för att bekämpa korruptionen, och ett viktigt steg framåt anses vara att parlamentet antagit en lag om bildandet av Ukrainas högsta korruptionsdomstol som är menad att granska korruptionsfall på högsta samhälleliga nivå.

Olena Tregub anser dock att anti-korruptionsidén inte är något som kan ena den ukrainska befolkningen. En av anledningarna till detta är att en stor del av befolkningen själva är del av korruptionen. Den är strukturell i sin form och så djupt rotad i det ukrainska samhället att det är svårt att överleva utan att hänge sig åt korrupta metoder.

Olena Tregub anser att det behövs insatser från många håll för att kunna bekämpa korruptionen, såsom från civilsamhället, politiker och det internationella samfundet.

Andreas von Beckerath från UD och Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Andreas von Beckerath från UD och Östgruppens ordförande Martin Uggla. Foto: Marina Henrikson

Som representant för den svenska regeringen fanns Andreas von Beckerath, chef för enheten för Östeuropa och Centralasien vid Utrikesdepartementet. Enligt Andreas von Beckerath har den svenska regeringen bidragit till utvecklingen av det ukrainska civilsamhället, och även varit en mycket stark röst för bevarandet av Ukrainas territoriella integritet.

Enligt Andreas von Beckerath har det ukrainska civilsamhället varit en ytterst viktig beståndsdel i reformprocessen i landet.

Majdanprotesterna den 21 februari 2014.

Majdanprotesterna den 21 februari 2014. Foto: Amakuha/Wikimedia

Mustafa Nayyem, ukrainsk parlamentsledamot och en av de mer pådrivande aktivisterna under Majdanrevolutionen, anser att det civilsamhälle som nu utvecklas i Ukraina, och den nya generation av politiker och journalister som bereder sig mer plats i samhället, inte är rädda för regeringen, polisen, säkerhetstjänsten eller andra samhälleliga institutioner:

– Idag förstår vi vem som bistår vem. Om vi tittar på andra länder runt omkring oss, exempelvis Vitryssland, så ser man att det finns en rädsla för till exempel polisen och regeringen. Utvecklingen i Ukraina de senaste fyra åren har lett till att folk säger sin åsikt, och att de kräver något nytt och bättre.

Enligt Nadia Volkova från Regional Center for Human Rights så har Ukraina, som stat och samhälle, utvecklats enormt mycket de senaste åren.

– Allt detta lidande har resulterat i att landet har blivit starkare, att vi har växt, anser hon.

 Oleg Sentsov and Aleksandr Kolchenko vid rättegångsförhandling i Rostov 6 augusti 2015.

Oleg Sentsov and Aleksandr Kolchenko vid rättegångsförhandling i Rostov 6 augusti 2015. Foto: Anton Naumlyuk/AI

Ukrainadagarna avslutades med en session om brott mot de mänskliga rättigheterna på Krimhalvön, med särskilt fokus på de politiska fångar som frihetsberövats sedan Rysslands annektering av halvön. Som sista punkt visades Askold Kurovs dokumentärfilm ”The Trial: The State of Russia vs Oleg Sentsov”.

Den ukrainska filmskaparen Oleg Sentsov greps i maj 2014 och sitter för närvarande fängslad i norra Ryssland.

Olga Skrypnyk berättar om de brott mot mänskliga rättigheter som pågår på Krimhalvön. På T-tröjan en bild av den politiske fången Vladimir Balukh.

Olga Skrypnyk berättar om de brott mot mänskliga rättigheter som pågår på Krimhalvön. På T-tröjan en bild av den politiske fången Vladimir Balukh. Foto: Anders Mattsson

Oleg Sentsov har dömts till ett 20-årigt fängelsestraff efter anklagelser om terroristbrott. Sedan den 14 maj hungerstrejkar han och anger att han inte tänker avbryta hungerstrejken om inte Ryssland friger alla ukrainska politiska fångar. Men, hans eget namn finns inte med på listan på de fångar han begär frigivna.

Olga Skrypnyk, chef för Crimean Human Rights Group, säger att det är fara för hans liv. För övrigt anser hon att anklagelserna är fullständigt fabricerade.

Hon berättar vidare att antalet politiska fångar på Krim fortsätter att stiga, och att fångarna utsätts för tortyr och inte får tillräcklig medicinsk vård.

Anastasiya Martynovskaya, jurist vid Ukrainian Helsinki Human Rights Union, säger att det faktum att Oleg Sentsov placerades i fängelse såpass långt från Krim är en del av själva bestraffningen. Hans familj och advokat får härmed svårt att besöka honom.

Amnesty International kräver i ett uttalande från den 7 juni att Oleg Sentsov omedelbart friges, och även att hans medåtalade Aleksandr Kolchenko som dömts till 10 år i fängelse för terroristbrott antingen får en rättvis rättegång eller friges.

Seminariedeltagare, både från Ukraina och Sverige, visar sin solidaritet med den politiske fången Oleg Sentsov.

Seminariedeltagare, både från Ukraina och Sverige, visar sin solidaritet med den politiske fången Oleg Sentsov. Foto: Anders Mattsson

Den 13 juni antog Europaparlamentet en resolution angående de politiska fångarna med särskilt fokus på just Oleg Sentsov där man kräver att Ryssland friger honom och alla andra olagligt frihetsberövade ukrainska medborgare i Ryssland och på Krimhalvön.

Anastasiya Martynovskaya anser att omvärldens stöd är viktig för de politiska fångarna.

Anastasiya Martynovskaya anser att omvärldens stöd är viktig för de politiska fångarna. Foto: Anders Mattsson

Anastasiya Martynovskaya, från Ukrainian Helsinki Human Rights Union säger att det är viktigt att omvärlden fortsätter visa sitt stöd:

– De politiska fångarna behöver veta att omvärlden har kunskap om vad som just nu händer i Ukraina.

Marina Henrikson
[email protected]

Läs också

Ukraine: Fatal Attack on Roma Settlement (Human Rights Watch 26 juni 2018)

Ukraine: Investigate, Punish Hate Crimes (Human Right Watch 14 juni 2018)

Ukraine extends ban on Russian news agencies, journalists (Commitee to Protect Journalists 24 maj 2018)

Ukraine’s Anti-Corruption Campaigners Face Prison (Human Rights Watch 31 mars 2018)

Dessutom

Följ OSSE-missionens rapportering från konflikten i östra Ukraina

Rapporter från FN om läget för mänskliga rättigheter i Ukraina

Läs mer från Amnesty Press om Ukraina

5 000 deltog i Pride i Kiev – 57 högerextremister greps av polis (18 juni 2018)

Angrepp från högerextrema oroar Amnesty i Ukraina (3 maj 2018)

Över 5 000 poliser skyddade rekordstort Pridetåg i Kiev mot högerextremt angrepp (18 juni 2017)

Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen” (12 juni 2017)

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (Amnesty Press 4 april 2016)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

reportage | 2018-06-29
Av: Marina Henrikson