TILLBAKABLICKEN: 25 år sedan Srebrenicas fall

25 år har gått sedan Srebrenica i östra Bosnien intogs av bosnienserbiska armén.

artiklar | 2020-09-29
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2020
General Ratko Mladić klappar Izudin Alic på huvudet och ger pojken en chokladbit.

General Ratko Mladić klappar Izudin Alic på huvudet och ger pojken en chokladbit. Foto: Från en AP-video/TT

Östra Bosnien i juli 1995: Den bosnienserbiska armén, VRS, rycker fram mot enklaven Srebrenica. Staden har varit belägrad sedan 1992 då merparten av stadens serber lämnade Srebrenica. Under den etniska rensning som VRS genomförde i östra Bosnien fylldes Srebrenica med uppskattningsvis 40 000 bosniaker (muslimer) på flykt. Den bosniska regeringsarmén i enklaven genomförde räder ut mot serbiska byar och vid flera tillfällen mördades civila serber. I april 1993 förklarade FN:s säkerhetsråd Srebrenica som ett skyddat område.

När VRS den 9 juli 1995 anföll staden kunde den FN-styrka från Nederländerna, illa utrustad och demoraliserad, som fanns i Srebrenica inte avvärja anfallet och det flygstöd från Nato som begärdes fastnade i högkvarterets byråkrati i Zagreb. Många bosniakiska män flydde ut i skogarna för att ta sig till staden Tuzla.

Tusentals civila trängdes på FN-basen i Potočari i norra delen av enklaven. Den 12 juli 1995 kom general Ratko Mladić, överbefälhavare i VRS, dit och inför TV-kamerorna gav han åttaårige Izudin Alic en chokladbit och lovade att alla var säkra och inget skulle hända dem.

Mladićs soldater hade då redan inlett massavrättningar av bosniakiska män och Izudin Alics far var en av de cirka 8 000 män som mördades. Kvarlevorna av fadern hittades senare i en massgrav.

Ratko Mladić efterlystes efter krigsslutet 1995 men höll sig undan till november 2011 då han greps i norra Serbien. Den 22 november 2017 dömdes Mladić av FN:s Jugoslavientribunal i Haag till livstids fängelse för bland annat folkmord i Srebrenica. Den 25 augusti 2020 inleddes det sista kapitlet i tribunalen då både Mladić och åklagarsidan har överklagat domen.

Ulf B Andersson

artiklar | 2020-09-29
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2020