22 maj röstar Irland om samkönade äktenskap

Det är bara 22 år sedan som samkönat sex var ett brott i Irland. Nu ska den irländska befolkningen gå till folkomröstning om homosexuellas rätt att gifta sig. "Alla mätningar pekar på ett ja. Ingen undersökning har visat ett lägre stöd än 70 procent och engagemanget för Ja-kampanjen är överväldigande!" konstaterar Tiernan Brady, policy-chef för ja-sidan.

De kämpar för ett ja i folkomröstningen: Davin Roche, Odhrán Allen, Alan Hatton, Tiernan Brady, Dara Calleary T.D. (parlamentsledamot) och Gabriella Mastramatteo. Foto: Rebecka Bohlin

Vi träffas på Glen-kontoret (Glen som i Gay + Lesbian Equality Network) mitt i centrala Dublin. På gatorna utanför hänger kampanjaffischer på varje lyktstolpe:
”Children deserve a mother and a father. Vote no!" på den ena.
På nästa:
”Vote yes. For marriage equality.”
Varenda stolpe i hela staden tycks vara täckt av olika typer av affischer i glada färger, men ja-affischerna ser ut att vara betydligt fler.

– Det stämmer, nej-sidan har inte en lika stark organisation och en mindre synlig kampanj, säger Tiernan Brady, policy-chef för ja-sidan. Vår kampanj, Yes Equality, samlar en oerhört bred allians.

– Vi har en rad organisationer, företag, fackföreningar och samtliga politiska partier på vår sida. Så vi har väldigt goda chanser att vinna den 22 maj men vi kan inte ta en seger för given. Utmaningen blir att få folk att gå att rösta när alla utgår ifrån att det blir ett ja.

Överallt i Dublin syns kampanjen inför folkomröstningen 22 maj. Foto: Rebecka Bohlin

Varför är giftermål viktigt?
– Frågan handlar om alla människor ska ha lika rättigheter enligt konstitutionen. Och äktenskap är något viktigt, att två människor, hetero eller homo, vill ge varandra ett livslångt löfte är bra för både dem och för samhället. Vi ska inte ha olika språkbruk för homo- och heterosexuellas äktenskap, det sänder en signal om att homosexuella är mindre värda.

På vilket sätt är äktenskap bra för samhället?
– Jag tror att det är positivt för ett samhälle med långlivade förhållanden, där människor åtar sig att ställa upp för och ta hand om varandra. Den som inte vill – helt okej, men i det irländska samhället är familjen väldigt viktig och att kunna gifta sig är en del av detta.

Varför äger folkomröstningen rum just nu?
– Bakgrunden är att det genomfördes ett konstitutionellt konvent 2012, där 100 personer, politiker och ”vanliga människor” fick diskutera ett antal frågor. Då visade det sig att det fanns en överväldigande majoritet för lika rätt till äktenskap och att referensgruppen ville ha en folkomröstning, vilket krävs för att kunna ändra grundlagen.

Homosexualitet avkriminaliserades på Irland så sent som 1993, hur kommer det sig att samhället har liberaliserats så snabbt?
– Vi startade sent men sedan dess har det gått framåt snabbt. Jag tror att den främsta förklaringen ligger i att varje steg på vägen för lika rättigheter har inneburit en insikt i att rättigheter för homosexuella inte tar ifrån heterosexuella någonting. En annan viktig förklaring är att homosexuella, inte bara på Irland utan över hela Europa, de senaste 20 åren har blivit mer synliga. Gay-rättigheter handlar inte längre om en avlägsen filosofi, det handlar om lika rättigheter för din granne, din dotter, din vän – en verklig person som du känner.

Tiernan Brady på Yes Equality pekar på att Ja-sidan skapat en bred allians inför 22 maj. Foto: Rebecka Bohlin

– Samtidigt finns ett unikt irländskt perspektiv, den katolska kyrkan har haft ett starkt grepp och den kopplar vi samman med en väldigt patriarkal, konservativ moral-syn. Min generation har vuxit upp när kyrkan var stark och använde ett oerhört ett grymt språk mot homosexuella, viket tvingade människor att gömma sig eller rent av flytta utomlands. Nu tittar folk tillbaka och vill inte ha det så igen, de vill ha ett öppet, accepterande samhälle. Och majoriteten på ja-sidan är faktiskt katoliker, så folket kanske inte är så patriarkalt som ledningen inom kyrkan…

Har denna attitydförändring uppstått ”av sig själv” eller är den ett resultat av medvetet kampanjande?
– Det ligger ett medvetet kampanjande bakom, sedan 20–25 år. Som ett resultat har Yes Equality en oerhört bred uppslutning. Vi har skapat en bredast möjliga nationell allians. Det är inte en del av Irland mot en annan, det är alla människor i alla byar som samlas på ja-sidan. Vi har tusentals nya personer som engagerar sig varje dag, i dörrknackning och annat. Det handlar inte bara om homosexuella utan massor av människor som vill vara en del av att forma vilket slags samhälle Irland ska vara.

Om det blir ett ja, vad gör ni härnäst för homosexuellas rättigheter?
– Sover! I en hel vecka! Därefter kavlar vi upp ärmarna för transsexuellas rättigheter, där finns det en hel del att göra. Men framför allt handlar det om att inte luta sig tillbaka bara för att vi har fått lika rättigheter enligt lagen. Vi måste fortsätta arbeta medvetandehöjande mot diskriminering och för en positiv förändring av människors attityder!

Rebecka Bohlin

Fakta/Homokamp på Irland

• Samkönat sex avkriminaliserades år 1993 och de flesta former av diskriminering på grund av sexuell läggning har sedan dess tagits bort ur lagstiftningen. Dagens lagstiftning förbjuder bland annat hat-brott baserade på sexuell läggning.

Enligt opinionsundersökningarna har Ja-sidan ett starkt försprång Foto: Rebecka Bohlin

• Lagen som gav homosexuella rätt att registrera partnerskap undertecknades av presidenten år 2010.

• Den senaste opinionsundersökningen, publicerad i Irish Times i februari, visade att 78 procent av de tillfrågade tyckte att homosexuella borde ha lika rätt till giftermål och 71 procent tyckte att samkönade par ska ha rätt att adoptera.

Läs mer från Amnesty International

Amnestys stöd till Ja-kampanjen (Amnesty International 22 mars)

Ireland: Transgender people ‘short-changed’ by new bill (Amnesty International 19 december 2014)

Republic of Ireland: Legislation decriminalising homosexuality (Amnesty International 22 juni 1993)