Elva år utan rättvisa – Sri Lanka tar ett nytt steg tillbaka i MR-rådet

Utredning av krigsbrott under inbördeskriget har förhalats av Sri Lanka under elva år. Nyvalde presidenten, Gotabaya ”Gota” Rajapaksa, som ansvarade för krigföringen 2005–2009, förklarar nu att Sri Lanka drar sig ur resolutioner i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det innebär att nya vägar måste öppnas när det blir tydligt att MR-rådet inte kan hantera en stat som är ovillig att skipa rättvisa. Amnesty Press rapporterar från Genève.

reportage | 2020-03-08
Av: Johan Mikaelsson

Bekymrade miner hos Michelle Bachelet och övriga i MR-rådets ledning. Foto: Johan Mikaelsson

När FN:s generalsekreterare är på plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève vet alla att något viktigt är i görningen. Stora salen är fullsatt och mer därtill. Ett antal observatörer, fotografer och reportrar får följa öppningen av rådets 43:e session på bildskärmar i ett auditorium på våningen under. António Guterres klargör att mänskliga rättigheter utgör FN:s identitet. I ett upprop för aktion lovar han att växla upp människorättsarbetet inom sju nyckelområden och lanserar ett handlingsprogram.

– Mänskliga rättigheter är det ultimata verktyget för samhällen att växa i frihet, säger António Guterres.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, liknar i sitt inledande anförande situationen i världen med eldstormarna i Australien.

– Till slut blir det omöjligt för något liv att finnas. Låt oss inte lämna över kriser för mänskliga rättigheter till kommande generationer, säger Bachelet.

Trots svårigheter och hot ser hon att praktiska lösningar fungerar:
– Människorättsagendan kan lösa konflikter, komma till rätta med orättvisor som har lett till missnöje, förbättra liv, skapa mer fred, rättvisa och uthållig utveckling.

Redan inför sessionen som inleddes sista veckan i februari stod det klart att Sri Lankas nya regering skulle kliva ur resolutionen ”För ansvarsutkrävande, rättvisa och försoning i Sri Lanka”. Åtaganden som har gjorts inför FN skulle dras tillbaka. Frågan var hur rådet skulle bemöta beskedet.

Civila på flykt i januari 2009 undan arméns offensiv i norra Sri Lanka mot LTTE. Foto: trokilinochchi/Wikimedia

Över 100 000 människor beräknas ha dödats under inbördeskriget 1983–2009, då singalesiska regeringsstyrkor bekämpade LTTE-gerillan, som stred för en separat tamilsk stat i öns norra och östra delar. Krigets sista månader våren 2009 blev särskilt blodiga.

I den stora sessionssalen närvarar inte bara FN-ambassadörer och deras medhjälpare. Här finns också representanter för offer. Ananda Nadarajah och hennes familj överlevde krigets slutskede i gerillans områden. Vid krigsslutet togs hennes son om hand av armén. Sedan dess är han ”försvunnen”. Familjen får inga besked.

Hon och andra tamiler i samma sits grundade 2017 ”Families of the Disappeared”. De räknar med 20 000 försvunna. Vid sittprotester restes krav på svar från regeringen. I november 2019 hade de protesterat i 1 000 dagar.

Ananda Nadarajah besöker FN-kontoret i Genève för femte gången för att tala i MR-rådet. Foto: Johan Mikaelsson

Nu är Ananda Nadarajah för femte gången i Genève för att väcka uppmärksamhet i frågan. Hon är här med sin man och två kvinnor som också saknar anhöriga efter att de tagits av armén. De känner stöd av det tamilska folket och ett fåtal singalesiska aktivister, men efter maktskiftet möter de på nytt tuffare motstånd. Den militära närvaron i norr och öster ökat och de skuggas av underrättelseofficerare.

– De ringer oss till och med nu när vi är här. Nuvarande presidenten fick många att försvinna. En dag kanske vi också försvinner. Styret nu är som diktatur, förklarar, Ananda Nadarajah. Vi är rädda och vi förväntar oss hot. Men vi kommer att fortsätta tills vi får svar.

– ”Gota” har nyligen förklarat att det inte finns några försvunna. Att alla är döda. Hur kan han säga så? Min syster var med och överlämnade min son till armén när kriget var slut. Om han säger så är han skyldig till mord!

I staden Vavuniya sker en daglig protestaktion. På andra platser genomförs månatliga demonstrationer. Enligt Ananda Nadarajah får många anhöriga till försvunna stressrelaterade hälsoproblem, som hjärtattack. Sedan protesterna inleddes 2017 har 69 dött.

– Vi önskar ett solitt stöd från internationella samfundet, säger Ananda Nadarajah. Vi har inget hopp om att få någon rättvisa från den här regeringen. De har släppt alla som var misstänkta för försvinnanden och mord, och befordrat dem.

USA med president Barack Obama vid rodret spelade åren efter inbördeskrigets slut 2009 en central roll i arbetet med MR-rådets resolutioner för utredning av Sri Lanka. Stormakten, nu under president Donald Trump, drog sig ur MR-rådet 2018. Men den amerikanska administrationen har inte glömt den lilla önationen. Någon vecka innan sessionen utfärdades inreseförbud i USA för Sri Lankas arméchef, general Shavendra Silva och hans familj – en tydlig markering mot landets nya regering.

FN-palatset i Genève. Foto: Johan Mikaelsson

Utnämningen av Shavendra Silva till arméchef i januari 2019 väckte kritik från MR-håll. I krigets slutskede hade han lett den 58:e armédivisionen, som bombade civila i ”No fire zones”, där armén uppmanat dem att söka skydd. Hundratals gerillasoldater, ledare och civila försvann efter att ha kapitulerat till hans trupper. Vittnesmål, bildbevis och filmer talar för att många avrättades. Rapporter pekar på utbredd användning av sexuellt våld. Utnämningen förebådade vad som skulle komma. I november 2019 valdes Gotabaya ”Gota” Rajapaksa, i praktiken den ytterst ansvarige för krigföringen 2005–2009, till president.

Sri Lankas utrikesminister Dinesh Gunawardena för landets talan under sessionen. Under ett så kallat högnivåsegment försvarar han den nya regeringens ståndpunkter. En grund lades 2005–2015 av Mahinda Rajapaksas regering, då ”de heroiska styrkorna bekämpade LTTE-terroristerna” och regeringen därefter byggde upp landet.

– Trots det kunde ett antal medlemsländer i MR-rådet inte uppskatta att Sri Lankas regering lyckats bekämpa terrorism, få stabilitet, ge humanitär hjälp och skapa varaktig fred genom en omsorgsfullt balanserad försoningsprocess. Istället drev de på för landspecifika resolutioner mot Sri Lanka 2012, 2013 och 2014, säger Dinesh Gunawardena.

Utrikesminister Dinesh Gunawardena har levererat ett tal vid FN:s råd för mänskliga rättigheter, där han förklarat varför Sri Lanka drar sig ur resolutionen. Foto: Johan Mikaelsson

Den regering som styrde Sri Lanka från januari 2015 till november 2019, bröt enligt Dinesh Gunawardena mot landets konstitution när den undertecknade resolutionen utan att rådgöra med parlamentet. Mest kontroversiell är överenskommelsen om internationell medverkan i en rättsprocess, ett av de löften i resolutionen som inte har infriats.

Utrikesministerns tal andas inte mycket försoning. Dinesh Gunawardena läser i sitt manus och medger att Sri Lanka efter kriget ”behövde viss genomgång, att stärka befintliga strukturer som en del i ett program för uthållig fred och försoning”. Han avslutar med att citera Buddha; ”Alla varelser ska vara säkra, fria från lidande, må bra och vara lyckliga”.

Nästa dag avfärdar han kritik om att klimatet för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet redan försämrats och kritiserar samtidigt utpekandet av general Shavendra Silva:

– Vi betonar att det inte finns några bevisade anklagelser mot individer om krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten i FN-kontorets rapport om Sri Lanka eller i något efterföljande officiellt dokument.

Ananthi Sasitharan är i MR-rådet för att väcka uppmärksamhet kring övergrepp på tamiler i stort och sin mans försvinnande i maj 2009, då han överlämnade sig till Sri Lankas armé. Foto: Johan Mikaelsson

Ananthi Sasitharan har rest till FN tre gånger per år sedan 2014. Huvudanledningen är personlig. Hennes man, som hade en hög position inom LTTE:s politiska gren, är försvunnen sedan han överlämnade sig till regeringsstyrkor när gerillan kapitulerade.

– Den föregående regeringen sade att de skulle göra vissa saker, men gjorde inget. Enda skillnaden är att den här regeringen klargör att den inte tänker göra något, säger Ananthi Sasitharan och berättar att hon efter varje resa till FN förhörs i timmar vid flygplatsen i Sri Lanka.

Experter på internationell rätt hävdar att det inte går att dra sig ur FN-resolutionen, som gäller till sessionen i mars 2021. Landet kan däremot fortsätta att inte göra något av substans – och gör det genom att under sessionen gå med på att inte stänga Kontoret för försvunna personer och Kontoret för ersättning till offer. Bägge anses av offer och oberoende bedömare sakna betydelse.

Gajendrakumar Ponnambalam är tamilsk människorättsadvokat och tidigare parlamentsledamot från Jaffna i öns krigsdrabbade norra del. Än en gång pratar han inför rådet och framför synpunkten han torgfört under flera år: Rättvisa måste sökas utanför MR-rådet.

Den tamilske människorättsadvokaten och politikern Gajendrakumar Ponnambalam är en erfaren talare i MR-rådet. Foto: Johan Mikaelsson

I en intervju efter anförandet säger Gajendrakumar Ponnambalam:

– I den här sessionen blir det tydligt att inte bara de tamilska offren ber rådet överväga att hitta alternativa vägar. Internationella organisationer som ICJ (Internationella juristkommissionen), HRW (Human Rights Watch) och AI (Amnesty International), som tidigare stödde resolutionen, säger nu för första gången att den inte kommer att fungera. MR-rådet är inte tillräckligt. Det har inte tillräcklig styrka att hantera en motvillig stat.

En idé som vinner mark är att Sri Lanka måste hänskjutas till ICC, Internationella brottmålsdomstolen, eller att FN inrättar en oberoende tribunal. Allt fler länder rör sig, enligt Gajendrakumar Ponnambalam, i den åsiktsriktningen.

– På så sätt blir det tydligare när den här regeringen drar sig ur. Den föregående regeringen gjorde enbart en läpparnas bekännelse till resolutionen. Den skaffade sig vänner. Och fick förlängd frist. Det kommer inte att ske igen, konstaterar han.

Vad som gör allt än mer tydligt är att Sri Lankas president är den huvudanklagade.

– Från offrens perspektiv blir det kristallklart, säger Gajendrakumar Ponnambalam. Det går inte att förvänta sig rättvisa. Inhemska mekanismer kommer inte att fungera, inte heller någon hybrid där regeringen har kontroll. Det gör det klarare. Det blir mer svart och vitt, det grå utrymmet krymper.

Efter två dygn i Genève väntar hemresa och kampanjarbete. Sedan han hoppade av Tamilska nationella alliansen,TNA, 2010 för att bilda ett nytt parti har han stått utanför parlamentet. Efter parlamentsvalet den 25 april hoppas han på nytt ta plats.

På torget utanför FN-byggnaden är tamilska protestgrupper år efter år bland de mest aktiva och ihärdiga. Sri Lankas president, Gotabaya Rajapaksa, och premiärminister Mahinda Rajapaksa anklagas för folkmord på tamiler. Foto: Johan Mikaelsson

Allt i rådet följer en given ordning. Representanter för länder får uttala sig. De flesta uttrycker besvikelse över Sri Lankas beslut, för dess negativa inverkan på möjligheterna till försoning. Från FN:s horisont ser Michelle Bachelet inte bara till krigets slutskede:

– Jag bekymras av den senaste utvecklingen, att civila funktioner läggs under försvarsministeriet eller ges till pensionerade officerare och av nya rapporter om övervakning och trakasserier av människorättsförsvarare, journalister och offer.

Hat och lagändringar slår enligt Michelle Bachelet oproportionerligt mot tamiler och muslimer:

– Det fundamentala problemet förblir att Sri Lanka fortfarande inte har gjort något åt straffriheten för tidigare överträdelser, och heller inte har reformerat säkerhetssektorn.

Hon imponeras inte av Sri Lankas löfte om en ny undersökningskommission.

– Inhemska processer har gång på gång misslyckats leverera ansvarsutkrävande. Jag är inte övertygad om att införandet av ytterligare en undersökningskommission kommer att föra den agendan framåt. Offer nekas rättvisa och det finns inga garantier för någon att överträdelser inte återuppträder, säger Michele Bachelet.

Delar av Sri Lankas delegation, hamnminister Mahinda Samarasinghe och Ravinatha Ariyasinghe, chef vid utrikesministeriet i Colombo diskuterar. Foto: Johan Mikaelsson

I ett sidoevent under den fyra veckor långa sessionen bildar Human Rights Watch (HRW), International Commission of Jurists (ICJ) och Amnesty International (AI) gemensam front. De konstaterar att Sri Lankas nya regering indirekt har erkänt mord.

S.V. Kirupaharan från Tamil Centre for Human Rights noterar att fyra år kastats bort:

– När den tidigare regeringen var med och stödde resolutionen, visste vi tamiler att de inte kommer att samarbeta med MR-rådet. De gjorde det för att köpa tid och utrymme, vilket ingen av er insåg. Nu får vi ta det från den situation vi nu befinner oss i.

En rad företrädare för Sri Lanka har medvetet försinkat och förhalat processen. Utvecklingen i världen sedan 2009, inte minst kriget i Syrien, gör att Sri Lanka halkat längre ned på agendan. Sanningen finns dock kvar. Tids nog kan rättvisan hinna ikapp.
Vecka två av sessionen begränsas av coronaviruset. Samtliga sidoevent ställs in och delegater uppmanas att inte i onödan resa till rådet i Genève.

Johan Mikaelsson
[email protected]

Fotnot: Sri Lanka har inte anslutit sig till Romstadgan som är grundvalen för ICC, Internationella brottmålsdomstolen i Haag. FN:s säkerhetsråd har dock möjlighet att hänskjuta ett land eller en situation till ICC.
Den 31 mars 2005 röstade säkerhetsrådet med röstetalet 11-0 för att hänskjuta situationen i Darfur (Sudan) till ICC. Algeriet, Brasilien, Kina och USA lade ned sina röster.

Den 26 februari 2011 röstade säkerhetsrådets 15 medlemmar enhälligt för att hänskjuta Libyen till ICC.

De mörka partierna är de delar av Sri Lanka som LTTE ansåg skulle bli en självständig tamilsk stat, Tamil Eelam. Foto: QuartierLatin1968/Wikimedia

Parterna i konflikten – vilka gjorde vad?

Den lankesiska regeringssidan anklagas för flygbombning och artilleribeskjutning mot civila, tortyr, avrättning av fångar, försvinnanden, mord på journalister och andra, samt för utbredd användning av sexuellt våld.
I krigets slutskede kapitulerade ett stort antal av gerillans soldater, ledare och deras familjer till regeringens styrkor. Tusentals människor är ”försvunna”. Politiker och befälhavare är misstänkta som ansvariga.

LTTE, de tamilska befrielsetigrarna, anklagas för att ha hållit civila mot deras vilja, rekryterat underåriga soldater, avrättningar, politiska mord och attacker mot civila med självmordsbombare.

LTTE listades 1997 av USA som en terroristorganisation, dessförinnan av Indien och 2006 av EU. LTTE stöddes av tamiler i Sri Lanka och den tamilska diasporan. Stödet från länder försvann i takt med att självmordsdåd och användning av barnsoldater fick uppmärksamhet i internationella medier. Gerillans ledning utplånades i krigsslutet.

En tillbakablick: Konflikten i Sri Lanka och efterspelet i FN

2020 Vid den 43:e sessionen i FN:s råd backar Sri Lanka ur FN-resolutionerna.
2019 Resolution HRC40/1: Sri Lanka ges mer tid för implementering av 30/1.
2017 Resolution HRC34/1: Sri Lanka ges mer tid för implementering av 30/1.
2015 Resolution HRC30/1: antas i samförstånd med Sri Lankas regering.
2015 Maktskifte ger mer öppenhet, bättre klimat för mänskliga rättigheter och möjlighet att utreda krigsbrott.
2012 Den första USA-ledda resolutionen för Sri Lanka antas av MR-rådet i Genève, ytterligare två resolutioner tas 2013 och 2014.
2009 Kriget avslutas officiellt den 18 maj och uppskattningsvis 300 000 civila tamiler sätts i stora läger.
2008 FN-personal och internationella organisationer uppmanas av regeringen att lämna det sista området som kontrolleras av LTTE. En slutoffensiv inleds.

Soldater från LTTE norr om Kilinochi våren 2004. Foto: Qz10/Wikimedia

2006 De nordiska fredsobservatörerna tvingas lämna ön efter att EU terrorlistat LTTE.
2005 Mahinda Rajapaksa vinner presidentvalet, våldet eskalerar.
2004 De första striderna under vapenvilan.

Nordisk observatör i SLMM som övervakade situationen i Sri Lanka 2002-2006. Foto: regjeringen.no

2003 LTTE-gerillan splittras efter att befälhavaren i öster allierar sig med regeringen.
2002 Vapenvila och fredssamtal som leds av norske medlaren Erik Solheim. Sri Lanka Monitoring Mission (SLMM), en obeväpnad observatörsgrupp, inrättas med personal från Norge, Sverige, Danmark, Island och Finland.
1995 Vapenvila och fredssamtal strandar: kriget fortsätter.
1991 LTTE mördar Rajiv Gandhi under hans valkampanj i Indien.
1990 De indiska styrkorna lämnar ön efter att ha stridit mot LTTE.

Den 21 maj 1991 mördades Rajiv Gandhi i Chennai i södra Indien av Thenmozhi Rajaratnam, en självmordsbombare utsänd av LTTE. Foto: Wikimedia

1989 Vänsteruppror av JVP i södra delen slås ned av regeringen, tiotusentals dödsoffer.
1987 Fredsuppgörelse med indisk inblandning. Indien skickar fredsbevarande styrkor till Sri Lanka. 1985 Indienledda fredssamtal i Bhutan. Regeringen förkastar den tamilska sidans krav.
1983 Efter en LTTE-attack då 13 soldater dödas i ett bakhåll utbryter pogromer mot tamiler i hela landet. Officiellt dödas 300 tamiler medan andra uppskattar att upp till 3 000 personer dödas. ”Svarta juli” leder till inbördeskrig.
1972 Ceylon blir republik, byter namn till Sri Lanka och ett embryo till LTTE bildas i Jaffna i norr.
1956 De första upploppen riktade mot tamiler.
1948 Självständighet från Storbritannien, makten lämnas till en centralregering.

Ceylons första parlament öppnas och D. S. Senanayake blir landets första premiärminister. Foto: Government of Ceylon and UK /Wikimedia

1815 Storbritannien lägger under sig hela ön och samtliga kungariken.
1658 Nederländerna tar över ön från portugiserna.
1505 Portugal koloniserar Ceylon.

Läs också

Sri Lanka: Security Agencies Shutting Down Civic Space (Human Rights Watch 3 mars 2020)

Sri Lanka: Joint oral statement at HRC 43 (Amnesty International 28 februari 2020)

Sri Lanka: Withdrawal from UN commitments requires robust response by Human Rights Council (Amnesty International 27 februari 2020)

Sri Lanka: Joint letter to President Rajapaksa on the harassment and intimidation of journalists (Amnesty International, Committe to Protect Journalists och Reportrar utan gränser 25 februari 2020)

Sri Lanka: Fulfil the demands of the families of the disappeared (Amnesty International 14 februari 2020)

OHCHR Report on ‘Promoting reconciliation, accountability and human rights in Sri Lanka’ (A/HRC/43/19)

International Truth and Justice Project Sri Lanka

Sri Lankas egen utredning Lessons Learned and Reconciliation Commission (LLRC) (genomgång med referenser)

Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press

Familjen Rajapaksa styr åter Sri Lanka (25 november 2019)

FN:s MR-råd: Lång väg till sanning om krigsbrott i Sri Lanka (29 mars 2019)