Familjen Rajapaksa styr åter Sri Lanka
Som chef för försvarsministeriet i Sri Lanka 2005–2015 anses Gotabaya ”Gota” Rajapaksa bära ansvar för grava människorättsbrott, inte minst under inbördeskrigets slutskede år 2009. Nu är han president och har utsett storebror Mahinda Rajapaksa till premiärminister. På frågor om rättvisa svarar ”Gota” att han arbetar för det framtida Sri Lanka. Amnesty Press reste från nord till syd på ön i samband med presidentvalet.
reportage | 2019-11-25 Av: Johan Mikaelsson |
Landskapet i Mullivaikal bär fortfarande spår av slutfasen i kriget, då området bombades intensivt av regeringsstyrkor. Foto: Johan Mikaelsson
Dagen innan presidentvalet den 16 november steker solen obarmhärtigt på allt som lever i norra Sri Lanka. Mullivaikal är den plats där regeringsstyrkorna slutligen besegrade separatistgerillan de Tamilska tigrarna, LTTE, och den 18 maj 2009 dödade dess ledare Velupillai Prabhakaran. Här träffas ett femtontal män för sin förmiddagsrutin, att dricka toddy. Drycken framställs ur saven från palmyrahpalmer och får samma alkoholhalt som öl. Männen sitter på bänkar i skuggan under stora träd, andra står i en öppen byggnad som består av ett plåttak som vilar på stockar och en hög mur.
– Vi är fiskare allihop, men det finns ingen fisk kvar i havet här utanför vår kust, förklarar en av männen. Det är därför vi är här istället, ursäktar han sig.
Som de flesta i den av kriget märkta landsdelen säger de att det ska rösta på Sajith Premadasa. Egentligen är det inte så mycket en röst för Premadasa som en röst för att Gotabaya ”Gota” Rajapaksa inte ska komma till makten. De minns vad militären under ledning av bland andra Rajapaksa gjorde mot tamilerna.
Dåvarande presidenten, Mahinda Rajapaksa, gav ”Gota” fria händer att slå hårt och hänsynslöst, vilket gett upphov till kritik från FN och människorättsorganisationer. En massiv offensiv med intensivt bombardemang i norr och öster kantades av avrättningar, försvinnanden, tortyr och sexuellt våld. Rajapaksa hävdar att alla anklagelser och bevis är falsarier och att 12 000 före detta gerillasoldater rehabiliterades för att bli goda medborgare.
Skymning i norra Sri Lanka. Foto: Johan Mikaelsson
Efter maktskiftet i januari 2015 då president Maithripala Sirisena och premiärminister Ranil Wickremesinghe bildade en samlingsregering har tamilerna i högre grad tillåtits uttrycka åsikter och ge uttryck för känslor, som att hedra minnet av tamiler som dog under kriget, inklusive fallna tigersoldater.
– Om ”Gota” vinner, är det slut med det, konstaterar mannen, som liksom flera av de andra männen stred med LTTE mot de framryckande regeringssoldaterna.
Samhället saknar inte förbättringspotential. Förvisso har infrastrukturen till viss del återuppbyggts. Men landsdelen är fortfarande präglad av kriget som plågade ön och i synnerhet de norra och östra delarna. I mångas ansikten syns trötthet och hopplöshet även om människor även här ler när de möter utländska besökare.
Professor Arjuna Parakrama observerar valet i Mullaitivudistriktet i norra Sri Lanka för CMEV. Foto: Johan Mikaelsson
Över 100 000 människor dödades under kriget, från 1983 till 2009. De etniska motsättningarna tog fart efter självständigheten 1948, med de första raskravallerna riktade mot tamiler 1956. Över en miljon, främst tamiler har flytt, och är idag spridda över världen.
Runtom på ön finns internationella valobservatörer från bland andra EU och Samväldet. Colombobaserade Centre for Policy Alternatives(CPA) står bakom Centre for Monitoring Electoral Violence (CMEV).
Arjuna Parakrama har tagit sig till Mullaitivu för att följa valet för CMEV:s räkning. Han är känd som människorättsförsvarare och professor med språk och politik som starka kort vid universitet i Peradeniya. Han påpekar att det inte har förekommit mycket våld inför det här valet, men annat anmärkningsvärt, inte minst i regionen Weli Oya.
– Här har det skett kolonisering av singaleser under lång tid och det har satsats mycket pengar i deras områden i jämförelse med i de närliggande tamilbefolkade områdena. Och vid nästan varenda militärpostering sitter plakat för Rajapaksa. Det i sig är ett brott mot reglerna, förklarar Arjuna Parakrama.
Valmöte i Jaffna, där tamilska politiker stödjer Premadasa. Foto: Johan Mikaelsson
I de provinser där Rajapaksas parti har lokal majoritet har guvernörerna styrt statens resurser så att de har gynnat Rajapaksas kampanj. Från ett människorättsperspektiv kan Arjuna Parakrama också se att det kommer att ske förändringar efter valet.
– Om Rajapaksa vinner kommer exempelvis Kontoret för försvunna personer som startades av den nuvarande regeringen att avskaffas, konstaterar han.
I morgontimmarna på valdagen, hindras en karavan med ett hundratal fordon och bussar med muslimska väljare längs västra kusten av brinnande bildäck och trädstammar på vägbanan. Några män skjuter mot tre bussar, andra kastar stenar. Polis kallas till platsen och fordonen kan så småningom färdas vidare. I övrigt genomförs valet enligt Sri Lankas valkommissionär utan allvarliga störningar.
Vallokal i Batticaloa i östra Sri Lanka. Foto: Johan Mikaelsson
På söndagsförmiddagen den 17 november klarnar bilden för alla som följer valvakan; Rajapaksa får över 50 procent av rösterna. Premadasa från Förenade nationella partiet (UNP) erkänner sig besegrad innan alla röster har räknats. Då har Rajapaksas supportrar redan börjat skjuta av fyrverkeripjäser. När alla röster är räknade har Rajapaksa fått 52 procent mot 42 för Premadasa. Drygt 13 miljoner, knappt 84 procent av de röstberättigade invånarna, har lagt en röst på de 35 kandidaterna (alternativt röstat blankt eller lagt en röst som ogiltigförklarats).
I Rajapaksas hemstad Hambantota samlas människor på söndagskvällen för att fira.
– ”Gota” såg till att vi vann kriget mot LTTE. Nu kan han skicka hem tamilerna och muslimerna till Indien, säger en lokal affärsägare.
I Rajapaksas hemstad Hambantota i söder var det händerna i luften när det stod klart att Gotabaya Rajapaksa vunnit. Det sköts fyrverkerier och ”Gotas” svängiga kampanjlåt spelades flitigt i väntan på segermåltiden vid de lokala kampanjhögkvarteren. Foto: Johan Mikaelsson
Att andra folkslag bott på ön ungefär lika länge som singaleserna vill han inte ta in.
Under måndagsmorgonen den 18 november svärs Gotabaya Rajapaksa in som Sri Lankas exekutiva president. Platsen är noga vald: staden Anuradhapura, vid en staty av kung Dutugamunu som besegrade ett tamilskt kungarike i krig runt år 140 före vår tideräkning. I invigningstalet säger Rajapaksa att han är hängiven att implementera sitt ”folkcentrerade manifest”. Han ”ska prioritera nationell säkerhet”.
– Vi visste att det skulle räcka med rösterna från singaleser. Jag vädjade till tamiler och muslimer att också rösta på mig, men de gjorde inte det på en tillfredsställande nivå. Nu ber jag dem att enas med oss för landets välgång, säger Rajapaksa.
Två av tre singaleser röstade på ”Gota” – Gotabaya Rajapaksa. Fyra av fem väljare från minoriteterna röstade på motkandidaten Sajith Premadasa. Foto: Johan Mikaelsson
Den nye presidenten har en annan framtoning än storebror Mahinda Rajapaksa som var president 2005–2015. Han klär sig i kostymbyxor och kortärmad skjorta och har avsevärt skalat ned den livvaktsstyrka som presidenten vanligen tilldelas. Vägarna ska inte stängas av där presidenten färdas. Han har också gett order om att inte sätta upp fotografier på presidenten i officiella byggnader.
– Jag kommer att verka för social rättvisa och försäkrar att landet kommer att vara fritt från bedrägerier och korruption, lovar Gotabaya Rajapaksa vidare.
Dagen efter beordrar han styrkorna att arbeta aktivt för säkerheten. Samtidigt som många singaleser i söder firar och känner tillförsikt bävar minoriteter och människorättsförsvarare inför framtiden. Kommer det att ske en militarisering och en övervakning liknande åren efter inbördeskriget? Klart är att Rajapaksa inte vill gräva i det förflutna. Samarbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter kring utredning av parternas misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten väntas avstanna. Människorättsaktivisten Ruki Fernando vid organisationen Inform i Colombo konstaterar att andra frågor än de om påstådda övergrepp och förbrytelser under inbördeskriget var viktigare för merparten av väljarna.
– Valresultatet gör att utsikterna för ansvarsutkrävande blir pessimistiska. Vi måste ändå göra vårt bästa för att uppfylla det som Sri Lanka har lovat men ännu inte har uppfyllt, även om det kan bli både svårt och farligt. Internationellt är det viktigt att rådet för mänskliga rättigheter fortsätter att övervaka att det sker framsteg i implementeringen av FN-resolutionen, säger Ruki Fernando. Efter att ha rest i landets norra och östra delar efter valet har han sett en ökad förekomst av vägspärrar.
Ruki Fernando. Foto: Johan Mikaelsson
– Jag möttes av soldater som ställde frågor och viftade med vapen. Det får mig att undra om vi lever i ett demokratiskt och säkert samhälle. Särskilt anhöriga till försvunna människor, aktivister och journalister uttrycker rädsla inför vad de kan utsättas för, säger Ruki Fernando.
Tamilerna och de muslimska morerna gav brett stöd åt Premadasa från liberalkonservativa UNP. Men minoriteternas röster räckte inte när två av tre singaleser valde ”Gota” från det socialdemokratiska och singalesnationalistiska Sri Lankas folkfront (SLPP), en avknoppning från Sri Lankas frihetsparti (SLFP). Knoppen av en lotusblomma som symbol understryker de buddistiska rötterna.
Valresultatet är på inga sätt oväntat. I brist på pålitliga opinionsundersökningar har det inte saknats spekulationer. Kampanjen för Rajapaksa har synts och hörts mest. Interna maktstrider inom UNP gjorde att det dröjde att utse en kandidat. Premadasa hann inte riktigt komma igång under de två månader han hade på sig att kampanja.
I Jaffna delar aktivister ut flygblad dagarna innan presidentvalet för att påminna väljarna om att ett stort antal journalister och mediearbetare dödades senast familjen Rajapaksa styrde på ön. Samtliga mordfall är fortfarande olösta trots spår och misstänkta gärningsmän. Foto: Johan Mikaelsson
Folkets förtroende för den UNP-ledda regeringen urlakades åren efter 2015 i takt med bristen på leverans av vallöften och det tilltagande gnisslet i samarbetet med president Sirisena. Så inträffade terrordåden den 21 april i år, riktat mot påskfirare i tre kyrkor och utländska turister vid tre lyxhotell. Över 250 människor dödades i attackerna som utfördes av en lokal extremistisk grupp som uttryckt stöd för IS. Fem dagar senare klargjorde Gotabaya Rajapaksa att han skulle kandidera.
Ett nytt decennium väntar runt hörnet. Sri Lankas framtid kommer att formas av släkten Rajapaksa. Rättvisan sätts på undantag.
Text och foto: Johan Mikaelsson
[email protected]
FAKTA/ Sri Lankas nyvalde president
Gotabaya Rajapaksa har ingen egen erfarenhet av politiskt arbete. Ibland anges han felaktigt ha varit försvarsminister, en roll som ligger under den exekutiva presidenten. Åren 2005–2015 var Gotabaya Rajapaksa chef för försvarsministeriet, politiskt tillsatt av dåvarande presidenten, Mahinda Rajapaksa. Gotabaya utbildades som signalist inom armén 1971, vidareutbildades i Indien och USA och tjänstgjorde inom arméns elitregementen under inbördeskriget mot LTTE.
Han stred även mot JVP, som 1987–1989 försökte störta landets regering. När Rajapaksa lämnade armén 1992 hade han nått överstelöjtnants grad. Han arbetade därefter med IT och emigrerade till Kalifornien, där han fick jobb på en bensinstation. Inför valet diskuterades huruvida han fortfarande var medborgare i USA. Gotabaya Rajapaksa misstänks för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Han ska bland annat ha beordrat avrättningar av kapitulerande gerillasoldater och civila.
Fakta/Sri Lanka
Självständigt 1948 från Storbritannien under namnet Ceylon. År 1972 utropades Sri Lanka som republik.
Av landets omkring 21,7 miljoner invånare är nästan 75 procent singaleser. De flesta singaleser är buddister. Tamiler utgör drygt elva procent och många bor i norra och östra Sri Lanka. En stor del av tamilerna är hinduer.
Den tredje största gruppen är muslimer (morer) med cirka nio procent. Cirka fyra procent tillhör gruppen tamiler av indiskt ursprung som kom fördes till Sri Lanka av kolonialmakten för att arbeta bland annat på teplantager i höglandet.
Det finns också små grupper av burgers, härstammande från kolonialmakterna Portugal, Nederländerna och Storbritannien, malajer och urfolket vedda.
Över sju procent av befolkningen tillhör olika kristna trosriktningar.
Fakta/ Valresultat
1) Gotabaya Rajapaksa fick 52,25 procent av rösterna och blir därmed Sri Lankas nye president. Hans kandidatur stöddes av Sri Lanka People's Freedom Alliance. I denna allians ingick Rajapaksas eget parti SLPP, Sri Lanka People's Front, som är en utbrytning från SLFP, Sri Lanka Freedom Party, som är ett av de dominerande partierna i landet sedan grundandet 1951. SLFP ingick också i alliansen.
Andra partier som ingick i alliansen bakom Gotabaya Rajapaksa är Ceylon Workers Congress, som har sitt traditionella stöd bland tamiler av indiskt ursprung, kommunistpartiet, vänstergrupper som MEP och LSSP, världens äldsta trotskistiska parti som grundades 1935. LSSP uteslöts ur Fjärde Internationalen 1964. Även den tamilska gruppen EPDF, Eelam People's Democratic Party, ingår.
2) Sajith Premadasa fick 42 procent av rösterna. Han gick in i politiken sedan fadern, Sri Lankas president Ranasinghe Premadasa, mördades i ett självmordsattentat 1 maj 1993. Premadasa tillhör UNP, som har haft en dominerande roll i politiken sedan 1948. UNP:s valallians stöddes av bland andra Sri Lanka Muslim Congress och Tamil National Alliance, TNA, och JHP, ett extremt buddistiskt nationalistparti.
3) Anura Kumara Dissanayaka från JVP fick 3,2 procent. JVP bildades 1965 och gjorde 1971 uppror mot den dåvarande vänsterregeringen vilket krossades med våldsamma metoder. 1987-1989 utkämpades ett blodigt krig mellan JVP och UNP-regeringen. JVP kallar sig fortfarande marxist-leninister och betraktas som singalesiska nationalister.
Ingen av de övriga drygt 30 kandidaterna fick över 0,4 procent av rösterna.
Ulf B Andersson
Läs också
Sri Lanka: Next President Faces Major Rights Challenges (Human Rights Watch 11 november 2019)
Sri Lanka: Human rights must be at the heart of next presidency (Amnesty International 18 oktober 2019)
Assessment of outcomes at the 42nd session of the UN Human Rights Council and recommendations for follow up (Amnesty International 1 oktober 2019)
UN Takes Strong Stand on Sri Lanka’s Army Chief (Human Rights Watch 26 september 2019)
Följ utvecklingen i Sri Lanka
Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press
FN:s MR-råd: Lång väg till sanning om krigsbrott i Sri Lanka (29 mars 2019)
Presidentens ”konstitutionella kupp” oroar i Sri Lanka - Högsta domstolen stoppar nyval (13 november 2018)
Sri Lanka: Journalister varnar för hårdnande medieklimat (25 juli 2018)
Firande, sorg och lokalval i splittrat Sri Lanka (2 februari 2018)
Rättvisan dröjer i Sri Lanka (15 mars 2017 – också i nummer 1/2017)
Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet (20 augusti 2015)
Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015
Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)
RIGHT LIVELIHOOD-PRISET: ”Om du ifrågasatte polisen blev du själv en måltavla” (30 november 2014)
FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)
Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)
Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)
Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)
Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)
Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)
Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)
Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)
Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk” (9 januari 2010)
Colombo i skuggan av kriget (19 mars 2008)
Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)
Sri Lanka: Fredsprocess utan återvändo (15 oktober 2003)
reportage | 2019-11-25 Av: Johan Mikaelsson |