Årsmöte 2022: ”Mänskliga rättigheter måste bli vår identitet, inte bara vårt krav”

Ytterligare ett Amnesty-år har präglats av coronapandemin. Samtidigt tvingades Amnestys kontor i Hongkong att stänga, men i Sierra Leone avskaffades dödsstraffet. I Sverige har sektionen fått en ny generalsekreterare och nu ska årsmötet fatta beslut om en ny verksamhetsstrategi. Måndagen den 9 maj inledde den svenska sektionen sitt digitala årsmöte 2022.

Amnesty i Tyskland uppmärksammar 9 november 2021 bristen på vaccinrättvisa. Foto: Amnesty International Germany

Anna Johansson har tagit på sig sin Amnestyrock med gula rektanglar, årsmötets första kväll till ära. I mars gick hon från tillförordnad till ordinarie generalsekreterare för svenska Amnesty.

– För mig personligen är det roligt att sitta här som generalsekreterare och inte bara t.f. generalsekreterare, säger Anna Johansson.

Hon fortsätter med att berätta om Amnestyåret. Även under 2021 innebar covid-19 ett allvarligt hot mot människors rätt till liv och hälsa. Amnesty har flera gånger lyft att vaccinet fördelats ojämlikt över världen.

– I slutet av 2021 hade fyra procent av befolkningen i låginkomstländer ett fullgott vaccinskydd.

Under förra året var det minst 67 länder som antog lagar som begränsade yttrande-, mötes- och föreningsfriheten. Det handlade om allt från USA och Storbritannien till länder som Ryssland och Afghanistan.

Amnestys sektion i Hong Kong demonstrerar den 8 februari 2013 utanför Kinas förbindelsekontor. Li Yan, även kallad Fai Chun, hade dömts till döden för mord på sin make efter att ha utsatts för långvarigt grovt våld. I juni 2014 upphävde Kinas högsta domstol dödsdomen. Foto: Amnesty International

Amnesty International är också själva en måltavla för auktoritära beslutsfattare. I Hongkong tvingades Amnesty stänga både sektionen och det regionala kontoret för internationella sekretariatet eftersom situationen blev för allvarlig för anställda och förtroendevalda efter de nya säkerhetslagarna. Situationen är svår även i Ryssland, Indien och Turkiet.

– Där är det inte längre självklart att Amnesty har möjlighet att agera för mänskliga rättigheter.

Protest i augusti 2018 för legala aborter i Mexiko. Den 7 september 2021 meddelade Högsta domstolen i ett enhälligt beslut att kriminalisering av abort strider mot Mexikos konstitution. Foto: Itzel Plascencia / Amnesty International Mexico

Anna Johansson lyfter också fram några av årets segrar, som att Mexikos högsta domstol har beslutat att kriminalisering av abort strider mot konstitutionen och att Sierra Leone avskaffat dödsstraffet. https://www.amnestypress.se/artiklar/reportage/26739/demonstrationer-fri-abort-runt-om-i-latinamerika/

År 2021 släppte Amnesty också en rapport om Kinas omskolningsläger i regionen Xinjiang. Utredningen visade att minst en miljon människor frihetsberövats och många har utsatts för tortyr. Det handlar framför allt om uigurer och andra muslimska etniska minoriteter.

Några positiva händelser under 2021: Abortbeslut i Mexiko, avskaffat dödsstraff i Sierra Leone, samkönade äktenskap i Schweiz och frigivning av den algeriske journalisten Khaled Drareni blev villkorligt frigiven. Foto: Zoom

Liksom förra året har rasism och ojämlikhet varit en stor fråga både i Sverige och inom den globala rörelsen. Det har kommit fler vittnesmål om erfarenheter av rasism och ojämlikhet från Amnesty som arbetsplats och organisation, till exempel nyligen från Storbritannien och Kanada.

– Det här vittnar om att det antirasistiska arbetet är viktigare än någonsin. Jag vill påminna om något som vår internationella generalsekreterare Agnès Callamard sade på det senaste internationella årsmötet: ”Mänskliga rättigheter måste bli vår identitet, inte bara vårt krav. Det är minst lika viktigt hur vi agerar mot varandra inne i organisationen.”, säger Anna Johansson.

Årsmötessamtal: Hanin Shakrah, moderator, Anna Johansson, generalsekreterare och Tomas Hultman, ordförande för Amnestyfonden. Foto: Zoom

Jämlikhetsarbetet har stått i fokus även i Sverige under året. Svenska Amnesty har också jobbat med klimaträttvisa.

– Under klimatkonferensen Cop26 i Glasgow lämnade vi bland annat över 12 000 underskrifter från Amnesty Sverige till den svenska regeringen, för att kräva tydligare klimatmål och snabbare takt i omställningen, sade Anna Johansson.

Under 2021 deltog styrelsen för den svenska sektionen i konsultationer kring förslaget om en ny verksamhetsstrategi för hela den internationella Amnestyrörelsen. Den fastställdes på det internationella årsmötet, Global Assembly, i september. Utifrån den har styrelsen arbetat fram ett förslag till verksamhetsstrategi för den svenska sektionen för åren 2022-2030.

Amnesty deltar i den globala klimatstrejken 24 september 2021, som här i Berlin. Foto: Jarek Godlewski/ Amnesty International

1 500 medlemmar i Sverige har påverkat förslaget genom att delta i en enkätundersökning, diskussioner på en digital plattform och i fokusgrupper. Över 40 andra organisationer bjöds också in till workshops och diskussioner om vilken roll Amnesty ska spela framöver.

Enligt det nya strategiförslaget ska Amnesty jobba med två prioriterade områden. Det första är yttrandefrihet och det offentliga rummet. Det andra är jämlikhet och icke-diskriminering, och består av flera delar. Amnesty ska bland annat arbeta för antirasism, rätten till jämlik tillgång till vård mellan globala nord och globala syd, en rättighetsbaserad bostads- och hälsopolitik i Sverige samt en rättvis klimatomställning som tar särskild hänsyn till urfolkens rättigheter.

– Strategin tar sikte på att kontexten vi befinner oss i har förändrats vad gäller utmaningar för mänskliga rättigheter och vi behöver följa med i den utvecklingen för att fortsätta vara relevanta. Jag tänker till exempel på klimatkrisen och den teknologiska utvecklingen, säger Anna Johansson.

Tjarls Metzmaa, ordförande för årsmötet. Foto: Zoom

Enligt strategin ska det lokala, nationella och globala arbetet vara sammanlänkat. Mehjar Azzouz har suttit i styrelsen under året och menar att arbetet i Sverige blir en av utmaningarna.

– Jag är taggad på att se hur vi tar oss an det. Jag tror att det är där vi kommer att möta mycket motstånd. Vi kommer att arbeta på eget land och det finns många annorlunda strider att ta där, säger han och fortsätter:

– Vi behöver ge medlemmarna verktyg i form av utbildning. Se till att vi aktivister fattar hur de här frågorna är människorättsfrågor och hur vi ska arbeta med dem på ett smart sätt.

Moderatorn Hanin Shakrah, ansvarig för området Individuals at risk på Amnesty, undrar om organisationen har släppt de klassiska frågorna som dödsstraff och samvetsfångar. Inte alls, menar Anna Johansson.

– Arbetet med framför allt vår första stora prioritering, som handlar om yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet, rymmer de frågorna. I Amnestys årsrapport 2021/22 såg vi att människorättsförsvarare förföljs i ungefär 80 av de 154 länder som vi utredde. Deras utrymme krymper och kritiska röster tystas, säger Anna Johansson.

Det slutgiltiga strategiförslaget ska beredas och fastställas på årsmötet.

Amnesty i Sverige har fortsatt tappa medlemmar och har nu 86 334 medlemmar. Antalet bidragsgivare har dock ökat. Foto: Zoom

Mellan 2020 och 2021 sjönk antalet medlemmar i Amnesty från 88 578 till 86 334. Däremot ökade antalet givare från 19 501 till 20 151. Amnesty hade 137 miljoner kronor i intäkter under 2021. Det är en minskning från 139 miljoner 2020, vilket framför allt beror på pandemin. Även kostnaderna har minskat, från 142 miljoner kronor 2020 till 133 miljoner 2021.

– Minskningen är på grund av covid-19. Vi hade färre fysiska aktiviteter, som annars kostar pengar, samt vakanser, sade ordförande Parul Sharma.

På årsmötet bestämdes röstlängden till 157 röstberättigade medlemmar. På Zoom deltog dock bara omkring 80 personer, och då räknas även personal och Amnesty Press reporter med. Inga medlemmar ställde frågor under den första dagen.

Årsmötet avslutas söndag 15 maj.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Mer om årsmötet från Amnesty Press

Årsmöte 2022: ”Väsentligt mindre transparens gentemot Amnestys medlemmar” (17 maj 2022)

Årsmöte 2022: Mänskliga rättigheter för alla – eller? (14 maj 2022)

Läs mer om svenska Amnestys årsmöte