Fem år efter kriget – nu finns optimism i Georgien

Fem år efter kriget mot Ryssland har Georgiens cirka 300 000 internflyktingar fortfarande en svår situation. Valet för ett år sedan, som innebar regeringsskifte, har däremot lett till många positiva förändringar för allmän­heten och bland dem som arbetar för mänskliga rättigheter finns optimism.

Ett boende utanför byn Shavshvebi för internflyktingar från Sydossetien, några hundra meter från motorvägen mellan Tbilisi och Gori. Foto: Leif Hansson

Hösten 2013 ger huvudstaden Tbilisi ett slitet intryck. Byggboomen från 2008 har avtagit, arbetslösheten har ökat medan antalet tiggare på gatorna glädjande nog har minskat. I staden finns optimism och de flesta vi pratar med tror på en framtid med en fungerande demokrati.

Sedan vårt besök 2008 (se Amnesty Press nummer 4/08) har Peoples Defenders Office, PDO, Georgiens ombudsmannakontor, utvidgats med fler anställda, fler avdelningar och en ökad verksamhet på regionkontoren.
Relationen med den nya regeringen, som bildades förra hösten när mångmiljardären Bidzina Ivanisjvilis partikoalition ”Georgisk dröm” vann parlamentsvalet, beskrivs som mycket bra. President Michail Saakasjvilis Enade nationella rörelsen förlorade då överraskande valet.
Ministerierna är öppnare och koordinerar sitt arbete bättre och några lagändringar underlättar PDO:s arbete. Definitionen av internflyktingar har ändrats och omfattar nu fler människor än tidigare. Även registreringen av flyktingar har förbättrats och nu vet PDO exakt hur många de är och var de befinner sig i landet. Merparten av arbetet, speciellt med internflyktingarna och de intagna på landets fängelser, sker numera i samråd med respektive ministerium.

Tsisana Beruashvili, 72 år från Sydossetien, har bott i Shavshvebi i fem år och tar väl vara på vattnet som släpps på en timma varje morgon, middag och kväll. Foto: Leif Hansson

Inför regeringsskiftet för ett år sedan var förhållandena på fängelserna katastrofala och de intagnas situation akut. Det kulminerade i skandalen när filmer med övergrepp på intagna på GIdanifängelset i Tbilisi visades i den statliga TV-kanalen den 18 september 2012. Stora demonstrationer utbröt i en rad städer. Efter valet har regeringen gjort insatser inom kriminalvården. Bland annat har antalet intagna minskat från närmare 24 000 till dagens 9 000 fångar.

PDO har anställt ett 40-tal experter inom kriminal- och ungdomsvård, psykiatri och socialt arbete, vilket även inbegriper att observera polisens arbete.
Även domstolarna har börjat reformeras och idag är domarna fristående från regeringen och går inte längre åklagarnas ärenden. Kraven på bevis och objektiva utredningar är nu höga och domarna som avkunnas idag är verklighetsförankrade.

Som en parentes kan nämnas att justitieministern i den förra regeringen, Zurab Adeisjvili, har lämnat Georgien för att undkomma åtal för tortyr och mord.
– Sammanfattningsvis kan man säga att det har blivit mycket bättre på många områden även om mycket arbete återstår, säger Paata Beltadze, vice ombudsman för mänskliga rättigheter på PDO, när vi träffar honom på PDO:s nya kontor i centrala Tbilisi.
– Internflyktingarnas situation är dock fortfarande mycket svår. Fortfarande bor omkring 200 000 personer i små hus i lägerliknande områden eller i bostadshus runt om i landet. De känner stor rädsla inför framtiden och vi har fem observatörer i regionerna som dagligen granskar deras situation utifrån behov av medicinsk vård, undervisning och mänskliga rättigheter, fortsätter Paata Beltadze.

Samtidigt agerar de ryska styrkorna i utbrytarrepubliken Sydossetien och har rullat ut taggtråd direkt på marken i cirka 1,5 meter höga spiraler, som de sakta flyttar allt längre in på georgiskt territorium. Det är en ny utmaning för Georgien och för invånarna i byn Dvani som riskerar att tvingas flytta på grund av den ryska expansionen. Gränsen går nu 4-5 kilometer från huvudvägen genom Georgien till hamnarna vid Svarta havskusten.

I augusti flyttade internflyktingar från Abchazien in i nybyggda flerfamiljshus i Batumi. Husen var så nya att cementen inte hade hunnit torka vilket har gett en del av dem allergier. Foto: Leif Hansson

Sedan december 2012 har PDO ökat sin verksamhet. Två nya avdelningar har tillkommit och de satsar mycket på arbetet i regionerna. Nu har PDO kontor på sju platser i landet med två-tre anställda på varje. Förutom dessa arbetar ett 40-tal advokater för PDO-kontoren. Nästa år ökar deras anslag och tillskottet ska gå till nyanställning av 15 personer. PDO får även medel från FN-organet UNDP, EU och olika ambassader för att göra mindre studier av olika grupper, som föräldralösa barn och inom psykiatrin.

– Arbetet i regionerna är viktigt med utbildning, kampanjer och att vara på plats och medvetandegöra. Vi arbetar även med skolorna hela vägen från klass ett upp till universiteten och når framgångar men vi behöver öka insatserna ännu mer, säger Paata Beltadze.

Ett nationellt internet skulle vara ett stöd men det fungerar bara i de större städerna. Ett mål är att ge alla åtkomst till PDO via internet men det lär dröja och därför förstärker PDO med mer personal i regionerna. En avdelning för barns rättigheter och en genusavdelning har också inrättats.

Frågan om homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer, hbtq, är en väldigt känslig fråga i Georgien, både för aktivisterna och PDO. För andra året i rad urartade en hbtq-manifestation i Tbilisi i maj i kravaller när tusentals motdemonstranter, uppbackade av ortodoxa präster, gick till våldsam attack och polisen inte kunde upprätthålla den författningsenliga rätten att fredligt demonstrera.

Paata Beltadze, vice ombudsman på PDO. Foto: Leif Hansson

– Hbtq är mycket problematiskt i Georgien. Dels på grund av den mycket konservativa ortodoxa kyrkan, dels på grund av bristen på utbildning i samhället. Både regeringen och jag satt i TV den kvällen och fördömde händelserna och beklagade att polisen inte kunde försvara hbtq-aktivisterna. Nästa morgon ringde min mamma och frågade vad jag höll på med, flera släktingar hade ringt henne på kvällen och undrat, säger Paata Beltadze.
Att georgisk TV kunde visa demonstrationerna och även filmerna från övergreppen i Gldanifängelset, är dock viktiga värdemätare på demokratiseringen.

Idag är georgiska medier friare än någonsin och det är enkelt att få utgivnings- och sändningstillstånd. Det förekommer inte längre några polisräder och beslag på redaktionerna som för fem år sedan.
För PDO har oberoende media en viktig uppgift att driva utvecklingen framåt genom att informera medborgarna och förbereda opinioner. Den gamla regeringens intresse för samverkan med PDO var obefintligt. Mycket har förändrats och den nuvarande regeringen är öppen med information både mot media och allmänhet.

– Media är bättre rustade nu och kan medverka i den demokratiska processen, bland annat genom att hålla regeringen ansvarig för deras beslut inför allmänheten. Ytterligare ett steg mot ökad demokrati är de pågående diskussionerna om en oberoende enhet för att utreda brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Paata Beltadze. Då skulle professionella fristående jurister kunna driva både regeringen och utvecklingen framåt. Det är en lång väg dit men debatten är igång och det är viktigt att höja standarden och gå vidare.

Text: Claes Hindenfelt Bild: Leif Hansson

Fotnot: En separat intervju med Sozar Subari, minister i regeringen med ansvar för kriminalvård, finns på amnestypress.se

Bakgrund/ Georgien

Efter en kort period som självständig stat blev Georgien år 1921 en del av Sovjetunionen. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 utropades återigen självständighet och Zviad Gamsachurdia valdes till president. Han avsattes med våld redan 1992 och snart skakades Georgien av strider mellan Zviad Gamsachurdias anhängare och den nya regeringen under ledning av Eduard Sjevardnadze, Sovjetunionens siste utrikesminister.
I Abchazien och Sydossetien utbröt krig när dessa områden utropade självständighet från Georgien.

Eduard Sjevardnadze valdes 1995 till president men störtades hösten 2003 i en oblodig revolt som leddes av Michail Saakasjvili. Även den nye presidenten anklagades under åren för ett alltmer auktoritärt styre. I augusti 2008 gick georgiska styrkor till anfall för att återta kontrollen över Sydossetien. Ryska styrkor gick till motattack och trängde långt in i Georgien innan vapenvila ingicks efter fem dagars krig.

Den sönderbombade militärförläggningen i Gori har återuppbyggts och kompletterats med ett militärsjukhus. Foto: Leif Hansson

Sydossetien och Abchazien är fortfarande utanför georgisk kontroll och förhållandet till Ryssland har periodvis varit frostigt.

Bidzina Ivanisjvili, som enligt affärstidningen Forbes finns på plats 153 i listan över världens rikaste personer, vann parlamentsvalet i oktober 2012 och hans ”Georgisk dröm” tog över regeringsmakten. Regeringspartiet är en koalition av västvänliga liberaler, nationalister, socialister och förespråkare för bättre relationer med Ryssland.

Efter pressläggningen av detta nummer kommer presidentval att hållas i Georgien. Den nuvarande presidenten Michail Saakasjvili har redan suttit två mandatperioder och är därmed inte tillåten att ställa upp i valet. Davit Bakradze från presidentens parti Enade nationella rörelsen och Giorgij Margvelasjvili från Georgiska drömmen ses som huvudkandidater.
Ulf B Andersson

Fotnot: Giorgij Margvelasjvili vann valet den 27 oktober och blir Georgiens nye president. Han kommer att tillträda ämbetet den 17 november.